Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom omrÄdet, Àr fortfarande oklart. Syftet med studien Àr att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger pÄ tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska omrÄdet i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen vÀrderas högt.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador pÄ Àggledarna eller för lÄgt antal spermier.  Kvinnor och mÀn kan reagera olika pÄ beskedet kring infertilitet. Det Àr viktigt som sjuksköterska att ha förstÄelse för hur kvinnor och mÀn upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mÀns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för förskollÀrares syn pÄ inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ fÄ ökade kunskaper om vilka förutsÀttningar som krÀvs, och vad förskollÀrarna sjÀlva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollÀrare frÄn olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollÀrarnas syn pÄ inkludering prÀglas av demokratiska vÀrderingar. De ser till alla barns lika vÀrde och att alla har rÀtt till delaktighet i verksamheten.

Bakgrund: Vetskapen om att barn utsĂ€tts för övergrepp, krĂ€nkningar eller försummelse berör oss mĂ€nniskor starkt. Utsatthet Ă€r nĂ€r en vuxen person utsĂ€tter ett barn för fysiskt eller psykiskt vĂ„ld, sexuella övergrepp, krĂ€nkningar eller försummar att tillgodose barnets grundlĂ€ggande behov. Distriktssköterskans roll i barnhĂ€lsovĂ„rden Ă€r att minska skadlig pĂ„frestning för barnförĂ€ldrar samt att minska hĂ€lsoproblem för barnfamiljen och ge stöd och vĂ„rd till barn och förĂ€ldrar. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och deras familjer, samt hur distriktssköterskan stödjer och bemöter familjen. Metod: Åtta distriktssköterskor intervjuades och kvalitativ innehĂ„llsanalys med induktiv ansats anvĂ€ndes för att analysera data.

Syftet med studien Àr att undersöka hur socialtjÀnstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade förÀldrar i Uppsala lÀn. Studien Àmnar Àven undersöka hur faktorer pÄ mikro, meso och exonivÄ samspelar och vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka om socialtjÀnsten beaktar skydds- och riskfaktorer vad gÀller barn med frihetsberövade förÀldrar Studien bygger pÄ en kvantitativ metod och innefattar Àven kvalitativ del. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkÀtundersökning. EnkÀten distribuerades till 109 socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsÀrenden i Uppsala lÀn.

Syftet med vÄr uppsats Àr att lyfta fram och fÄ en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvÄrigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jÀmförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har anvÀnt oss av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor, likt intervjufrÄgor. Undersökningen Àr kopplad till vÄra arbetsplatser, dÄ vi hoppas att vÄr forskning kommer att fungera som ett utvecklingsarbete inom vÄra verksamheter. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter Àn skillnader i sÀttet att bemöta barn med koncentrationssvÄrigheter pÄ inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgÄ ifrÄn varje barns förutsÀttningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

I lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) betonas det faktum att barn ska ges möjligheter till reellt inflytande över bÄde arbetssÀtt och innehÄll i verksamheten. Det Àr barnens behov och intressen som ska fungera som utgÄngspunkt i sÄvÀl planering som utformning. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med syftet att belysa förskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan men ocksÄ pÄ vilket sÀtt barn görs delaktiga i verksamheten. Studiens forskningsfrÄgor Àr: Hur uppfattar förskollÀrare barns delaktighet och inflytande i förskolan? PÄ vilket sÀtt Àr barn delaktiga i verksamheten? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre förskollÀrare. Kvalitativ forskningsintervju Àr den metod som anvÀnts i studien eftersom denna metod Àr förenligt med studiens syfte.

Jessica Dehlin och Carolin Lindberg (2008) Barns syn pÄ stress. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Studien handlar om hur barn i skolan ser pÄ stress, samt vilka ord och kÀnslor de kopplar till ordet stress. De barn som medverkat i vÄr undersökning Àr alla i Äldrarna mellan 9 och 12 Är och gÄr i skolan i en stor stad, en medelstor stad och i en mindre by utanför en storstad. Samtliga skolor finns i Södra Sverige. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om barn upplever stress i skolan och synliggöra barnens tankar kring stress, vilket sedan ska ge kunskap som lÀrare kan behöva för att kunna förebygga stress i skolan. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: Hur tÀnker barn kring stress, Vilka ord kopplar barnen till stress dÄ de fritt fÄr koppla ordet samman med en kÀnsla/upplevelse och vad upplever barn skapar stress hos dem.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att undersöka miljöns betydelse för barn i sprÄkliga svÄrigheter isÀrskolan utifrÄn ett delaktighetsperspektiv. Studien bestÄr dels av en kunskapsöversikt ivilken jag utifrÄn litteratur redogör för olika begrepp knutna till omrÄdet, dels av enintervjuundersökning. Studien besvarar min första frÄgestÀllning: vilken betydelse har miljönför barn i sprÄkliga svÄrigheter? Min slutsats Àr att den kommunikativa miljön Àr avgörandeför barns utvecklig och lÀrande. NÀr det gÀller barn i sprÄkliga svÄrigheter, Àr det viktigt attvalda alternativa kommunikationssÀtt finns med i barnets vardag i all kommunikation, och attför barnet viktiga vuxna behÀrskar det alternativa kommunikationssÀttet.För att uppnÄ mitt syfte var min andra frÄgestÀllning: hur hanterar och uppmÀrksammar lÀrarei sÀrskolan barn i sprÄkliga svÄrigheter? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag valt attintervjua sex lÀrare i tvÄ kommuner i Mellansverige.Resultatet av studien visar att hur pedagoger betraktar utvecklingsstörning i förhÄllande tillkommunikation/delaktighet, har betydelse för hur man utformar verksamheten.Sammanfattningsvis visar studien att det finns behov av utvecklingsarbete omkring denkommunikativa miljön för barn med utvecklingsstörning eftersom det Àr i den kommunikativaförmÄgan som utvecklingsstörningens konsekvenser avgörs..

AbstractDenna uppsats ska utgÄ frÄn den generella problematiken och komplexiteten om ansvarsfördelningen mellan stat och familj nÀr det gÀller barnets bÀsta. Mer specifikt vill jag nÀrmare titta pÄ vad som kan hÀnda nÀr denna frÄga stÀlls pÄ sin spets: i detta fall nÀr barn befinner sig i nÄgon form av krissituation och frÄgan om ett offentligt ingripande av nÄgot slag aktualiseras. FrÄgor om vad som Àr barnets bÀsta uppstÄr i sÄdana fall och den myndighet som har ansvar för att avgöra detta Àr SocialtjÀnsten. SocialtjÀnstens arbete handlar ocksÄ om att undersöka om barnet fÄr sina behov tillgodosedda i hemmamiljön. UtgÄngslÀget skall vara att familjen ska kunna lösa sina problem pÄ egen hand, men om det bedöms nödvÀndigt ska samhÀllet ingripa.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Introduktion Barn Àr en sÄrbar grupp vad gÀller sorg pÄ det sÀtt att de befinner sig i konstant psykologisk utveckling. Dessutom Àr de till stor del beroende av de vuxna som finns i deras nÀrhet för att fÄ det stöd i sin sorg som de Àr i behov av. Syfte Syftet med arbetet Àr att undersöka hur barn och ungdomar uttrycker och hanterar sorg efter förlusten av en familjemedlem, samt hur omgivningen kan ge dem stöd. Metod Litteraturstudie valdes som metod för arbetet. Litteraturstudien Àr enbart baserad pÄ kvalitativa artiklar eftersom det skulle göras en beskrivning av upplevelsen av ett fenomen.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning fÄ en bÀttre insikt i vad DAMP Àr och vad det kan innebÀra för elever med denna diagnos. Jag vill Àven ta reda pÄ vad skolans ansvar Àr och hur lÀrare i skolan kan hjÀlpa och underlÀtta för elever med dessa svÄrigheter. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, varav den första Àr en litteraturgenomgÄng dÀr olika forskares syn och Äsikter om DAMP Àr presenterade och sammanstÀllda. Den andra delen bestÄr av en undersökande del dÀr intervjuer med fyra olika lÀrare, om deras kunskaper om hur lÀrare kan underlÀtta för DAMP-elever, presenteras. Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP Àr ett osynligt handikapp som kan bero pÄ mÄnga olika faktorer, av vilka forskarna inte Àr riktigt överens om.