Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare pÄ förÀldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden Àr fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollÀrare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel dÀr det finns mÄnga förÀldrakooperativ.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige drabbas Ärligen ungefÀr 250 ? 300 barn mellan 0 ? 18 Är av cancer. NÀr barn fÄr cancer kan det innebÀra en pÄverkan pÄ barnets förÀldrar. I sjuksköterskans roll ingÄr bÄde att ta hand om barnet och dess nÀrstÄende. Medan barnet diagnostiseras och behandlas gÄr förÀldrarna igenom olika kÀnslor och tankar som de kan behöva hjÀlp med att hantera.SyfteAtt belysa förÀldrars upplevelse och behov av vÄrdpersonalens stöd och omsorg nÀr deras barn insjuknat i cancer.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod.

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan anvÀnda sig av. Materialet Àr framtaget med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssÀtt/metoder anvÀnds för att frÀmja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefÀr samma uppfattning om hur man som lÀrare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poÀngterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta Àr de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansÄg att barnen mÄr bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien Àr att pedagogen bör utforma en strukturerad lÀromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och mÄ bra i vardagen.

Barn skrivs in pÄ sjukhus nÀr deras behandling och omvÄrdnad inte lÀngre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebÀr sjukhusvistelse stora förÀndringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begrÀnsade förmÄga till kognitivt tÀnkande kan göra förÀndringarna svÄra att hantera. NÀr barn har svÄrt att förstÄ och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstÄr lÄng tid efter upplevelsen. En vÄrdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) LÀs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med sprÄk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄrt arbete vill vi lÀra oss mer om sprÄk- och kommunikationsproblem samt hur lÀs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill Àven undersöka hur man kan individualisera för barn med sprÄk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgÄ.

Sammanfattning:Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka material/ hjÀlpmedel som anvÀnds för att hjÀlpa barnen med koncentrationssvÄrigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjÀlpmedel.MetodFör att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkÀt.WebbenkÀten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en sÀrskoleverksamhet.ResultatResultatet av enkÀten visade att pedagogerna anvÀnde olika fÀrdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansÄg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material.Betydelse för lÀraryrketMin förhoppning Àr att denna undersökning ska hjÀlpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lÀttare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning Àr ocksÄ att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gÀllande hjÀlpmedel för barn med behov..

VÄrt syfte med den hÀr studien var att ta del av yrkesverksamma lÀrares tankar och erfarenheter kring sambandet mellan koncentrationssvÄrigheter och skolmiljö hos barn. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer som vi genomförde med tio lÀrare i grundskolans tidigare Är. VÄrt resultat visade att lÀrarna hade liknande upplevelser av hur koncentrationssvÄrigheter kan ta sig uttryck hos barn, samt hur man som pedagog kan underlÀtta skolsituationen för dem. De karakteristiska drag som alla lÀrare nÀmnde som typiska för barn med koncentrationssvÄrigheter var rastlöshet, impulsivitet och svÄrighet att behÄlla fokus. Vad samtliga lÀrare framhöll som nÄgot av det viktigaste i samarbetet med dessa barn var vikten av uppmuntran och beröm.

Syfte: Det övergripande syftet Àr att identifiera de diskurser som framtrÀder i handlingsplaner för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr vidare att analysera de diskurser som skapas dÄ pedagogerna tolkar sitt uppdrag. Teori och metod:Undersökningens teoretiska och metodologiska utgÄngspunkter Àr anvÀndandet av en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt dÄ diskursanalys grundas pÄ en konstruktionistisk syn pÄ de sprÄk(tal)handlingar som framtrÀder i text. Har inspirerats och tagit stöd av Laclau och Mouffes diskursteori.Resultat: Resultatet visar pÄ tvÄ övergripande diskurser och de Àr svÄrighetsdiskursen och behovsdiskursen. Sedan följer anpassningsdiskursen dÀr olika handlingar erbjuds barnet.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollÀrare samt fyra specialpedagoger. Vi har Àven genomfört en kvantitativ studie i form av en enkÀt som har besvarats av förskollÀrare i Uppsala Kommun.Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrare och specialpedagoger anvÀnder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill Àven fÄ en ökad förstÄelse för hur samarbetet mellan professionsgrÀnserna fungerar.Studiens resultat visar pÄ att bÄde förskollÀrare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. MÄnga förskollÀrare idag anvÀnder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instÀmmer med förskollÀrarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sprÄkbegÄvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke pÄ just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om bÄde begÄvning och sprÄkbegÄvning. HÀr presenteras vad som kÀnnetecknar ett begÄvat respektive sprÄkbegÄvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som Àr viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras Àven kopplingar till skolans styrdokument.I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lÀrare ser pÄ begÄvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frÄgestÀllningar: BegÄvade barn ? vilka Àr det? Vad behöver de begÄvade barnen? BegÄvade barn i engelskundervisningen ? hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begÄvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas sÄ att de begÄvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begÄvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter pÄ vad som Àr bÀst för de sprÄkbegÄvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbÀttras.I diskussionen framgÄr att resultatet av intervjustudien inte gÄr helt hand i hand med den forskning och litteratur som Àr relevant för studien.

Delaktighet Àr ett begrepp som Àr av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det Àr viktigt att fÄ tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie Àr att upptÀcka och förstÄ hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och pÄ fritidshem. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och har en etnografisk ansats. Metoder som anvÀnts Àr videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att frÀmja lÀrande.

I studien har pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar sprÄkutvecklande med dessa barn, och dÀrtill Àven fÄ en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov Àn de som har svenska som modersmÄl. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och dÀrtill Àven anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvÄsprÄkig utveckling gÄr till, men att majoriteten av dem inte anvÀnde dessa kunskaper i verksamheten..

Familjen har pÄ ett eller annat sÀtt alltid funnits med i omvÄrdnaden dÄ barnen blivit sjuka. Inom familjen och i förÀldraskapet ingÄr det att hÄlla barnen friska samt att vÄrda dem nÀr de blir sjuka. Av sina förÀldrar fÄr barnen bÄde fysisk och psykisk trygghet. Det Àr nödvÀndigt att sjuksköterskan samarbetar med det sjuka barnets familj. Med syfte att belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vÄrdats pÄ sjukhus har vi gjort en litteraturstudie inkluderande tio vetenskapliga artiklar.

MÄnga barn som besöker sjukvÄrden kan uppleva rÀdsla och smÀrta nÀr de ska genomgÄ medicinska procedurer. Barn kan Àven kÀnna sig maktlösa och utlÀmnade i sitt möte med sjukvÄrden. Stora förÀndringar har skett i barnsjukvÄrden de senaste Ären dÄ miljön har anpassats till barnens behov. Trots detta finns stora brister i sjukvÄrden nÀr det gÀller kunskap, information och bemötande av barn vid medicinska procedurer. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvÄrdnad till barnet Àr det viktigt att vÄrda utifrÄn ett barnperspektiv dÀr fokus bör vara att ge barn en trygg upplevelse.