Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD stÄr för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och Àr en funktionsnedsÀttning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frÄgor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svÄrigheter med uppmÀrksamhet, impulsivitet och kan Àven vara hyperaktiva.

Vi har valt att, i vÄr kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollÀrare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien omfattar 30 förskollÀrare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien Àr fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebÀr att studien baseras pÄ förskollÀrares egna uppfattningar gÀllande deras bemötande av barn i socioemotionella svÄrigheter.Vi har anvÀnt oss av enkÀter med öppna frÄgor, eftersom förskollÀraren sjÀlv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berÀtta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svÄrigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsÀttningar, samt ibland Àven olika sociala och emotionella svÄrigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svÄrhanterligt men vÀldigt viktigt samt grundlÀggande omrÄde, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det Àr en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jÀmförelse med för ett par Är sedan, gÀllande de uppgifter som ska hinnas med. De hÀr uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsÀttningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollÀrares uppfattning kring barn i socioemotionella svÄrigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

I denna uppsats studerar vi förhÄllningssÀttet hos gruppledare i olika skeden av pÄgÄende och begynnande gruppverksamhet för barn. Syftet med studien Àr att öka kunskapen och förstÄel-sen för hur socialsekreterare inom socialtjÀnsten kan bemöta och stödja barn i familjer dÀr det förekommer vÄld. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med dels socialsekreterare och dels projektanstÀllda barngruppsledare. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att intervjua personer med blandad erfarenhet av att bemöta dessa barn. Behandlingsmetoden som studerats kombi-nerar individuell traumabearbetning med gruppmetodik.

Varje Är blir cirka 100 000 barn i Sverige inlagda pÄ sjukhus. De flesta har minst en förÀlder med sig under sjukhusvistelsen. För förÀldrarna Àr detta ofta en mycket stressande och orolig tid oavsett barnets sjukdomsdiagnos. Hur förÀldrar blir bemötta i vÄrden varierar trots att det idag föresprÄkas familjecentrerad vÄrd med deltagande förÀldrar och omtanke om hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha sitt barn pÄ sjukhus.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Varje Är traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvÄrd i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvÄrden trÀffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhÀndertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara pÄ barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhÀndertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av svÄrigheter i samband med omhÀndertagandet, upplevelsen av behovet av god omvÄrdnadskunskap och upplevelsen av skillnader i gÀllande rutiner.

This essay is about a debate concerning the magazine Axess, feminism and antifeminism - in relation to a issue of Axess called To a new feminism. The theoretical foundation of this essay is Pierre Bourdieu and his field theories. The battles taking place in this particular field concerns the positioning of feminism and antifeminism in the way we culturally interpret these in our society. The essay shows that the magazine Axess (at least in the first edition of 2012) links feminism with a very prominent symbolic capital in a culture context. This discussion can at times seem confusing, and this is probably due to the fact that Bourdieus symbolic capital can be a very abstract concept. The journalist and author Maria Sveland writes about the development of a culture moving towards accepting antifeminism (and also xenophobia). She expresses the opinion that this, to a high degree, is due to actors in the culture domain with a big amount of trust in the public eye has moved towards expressing anti-feministic (and xenophobic) views.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ ta del av förskollÀrares och grundskollÀrares olika syn pÄ inkludering. Inkludering Àr ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och anvÀnds pÄ olika sÀtt. Vi utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ att barnen lÀr genom samspel med andra, och stÀllde oss frÄgan ?Hur ser pedagoger pÄ inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - sÄ har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika Älderskategorier pÄ ett semistrukturerat sÀtt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn pÄ inkludering Àn vad förskolan har.

Undersökningens syfte Àr att diskutera hur barn och förskollÀrare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet Àr Àven att se om barnens och förskollÀrarnas Äsikter stÀmmer överens med varandra. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollÀrare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollÀrare anser kring varför ett stökigt beteende uppstÄr? ? Har de olika miljöerna pÄ förskolan en pÄverkan pÄ stökigheten och vad tror i sÄ fall barn och förskollÀrare Àr bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer Àgt rum pÄ en förskola, dÀr 16 barn och tvÄ förskollÀrare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv Àr slutsatserna i undersökningen..

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur fem förskolor arbetar med specialpedagogik i sin verksamhet, vilka barn de anser Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om det finns nÄgra likheter och skillnader i deras arbetssÀtt. Syftet med denna studie Àr att klargöra hur dessa fem förskolor anvÀnder sig av specialpedagogiska insatser och hur de resonerar kring vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilket vi har kommit fram till, inte alltid Àr det lÀttaste dÄ det inte finns nÄgot definitivt svar. Vi har genom intervjuer med pedagoger (förskollÀrare och barnskötare) pÄ de olika förskolorna kommit fram till att alla har samma tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de ser att gruppen inte fungerar. Alla förskolor tar hjÀlp av externa insatser i form av handledning nÀr de anser att deras egen kunskap inte rÀcker till och alla pedagoger sÀger att de arbetar med integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd. En skillnad som framkommit Àr att en av förskolorna anvÀnder sig av ÄtgÀrdsprogram och pÄ sÄ satt bedömer de barnen medan de andra inte gör det. Andra skillnader som framkommit Àr nÀr pedagogerna vÀljer att ta kontakt med de externa insatserna samt att det Àr olika personer som skriver dokumenten pÄ de skilda förskolorna. Den tidigare forskning som vi valt att analysera materialet utifrÄn Àr frÄn mÄnga olika forskare, frÄn Är 1993.Vi har frÄn början utgÄtt frÄn Kristian Lutz avhandlingar som tar upp samma omrÄde (arbetssÀtt och vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd) som vi har undersökt.

Ett barn krÀver möbler med olika anvÀndningsomrÄden genom sitt liv. NÀr barnet vÀxer skapas nya behov genom sÄvÀl personlig som fysisk utveckling. Dagens lösning Àr att handla nya möbler allt eftersom, nÄgot som resultatet av detta projekt vill vara ett alternativ till. PÄ dagens marknad finns det ett tomrum nÀr det gÀller barnmöbler som skall kunna anvÀndas en lÀngre tid. Detta projekt Àr ett samarbete med Zweed och uppdraget har varit att ta fram en modulmöbel för barn, med stort fokus pÄ flexibilitet.

Syftet var att utifrÄn vald forskningslitteratur studera vilka samhÀlleliga stödinsatser till förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras barn som fungerar vÀl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjÀnstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade pÄ tre teman utifrÄn BBIC: barnets behov, förÀldrarnas förmÄga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja förÀldrarna stödjer barnet vilket Àr förenligt med BBIC.  SamhÀllsstöd baserat pÄ empowerment och företrÀdarskap fungerar bra.