Vi har valt att, i vÄr kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollÀrare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien omfattar 30 förskollÀrare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien Àr fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebÀr att studien baseras pÄ förskollÀrares egna uppfattningar gÀllande deras bemötande av barn i socioemotionella svÄrigheter.Vi har anvÀnt oss av enkÀter med öppna frÄgor, eftersom förskollÀraren sjÀlv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berÀtta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svÄrigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsÀttningar, samt ibland Àven olika sociala och emotionella svÄrigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svÄrhanterligt men vÀldigt viktigt samt grundlÀggande omrÄde, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det Àr en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jÀmförelse med för ett par Är sedan, gÀllande de uppgifter som ska hinnas med. De hÀr uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsÀttningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollÀrares uppfattning kring barn i socioemotionella svÄrigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats dĂ€r tvĂ„ barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas pĂ„ kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sĂ„dan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen bestĂ„r av tvĂ„ delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen Ă€r avgrĂ€nsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansĂ„gs sĂ€rskilt relevant med tanke pĂ„ hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott frĂ„n hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov pĂ„ kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ex. svÄrt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som Àr ett specialpedagogiskt arbetssÀtt. Lekarbete stÄr för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

I det ha?r arbetet fo?rdjupar jag mig i fo?rsta satsen av Nino Rotas trombonkonsert. Nino Rota var en italiensk komposito?r som var mest ka?nd fo?r sin filmmusik, och da? sa?rskilt musiken till Gudfadern I och Gudfadern II, men har a?ven skrivit en stor ma?ngd konsertmusik. Hans filmvana avspeglar sig a?ven pa? hans konsertmusik.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten dÄ det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förstÄelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende pÄverkar dess förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade pÄ ett liknande sÀtt nÀr det gÀller barn med ett avvikande beteende.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. FörĂ€ldrarnas liv efter förlusten förĂ€ndras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten Ă€r förĂ€ldrarna i stort behov av stöd frĂ„n sina nĂ€tverk. De mĂ„ste lĂ€ra sig att leva med förlusten och de fĂ„r kĂ€mpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur förĂ€ldrarna upplevde vĂ€lbefinnande respektive lidande upp till tvĂ„ Ă„r efter att deras barn avlidit i cancer.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda pÄ hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan underlÀtta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgÄng dÀr det först beskrivs vad DAMP innebÀr. Vidare tas de svÄrigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgÄngen gÄr ocksÄ att lÀsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda lÀraren pÄ bÀsta sÀtt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper bÄde allmÀnna ÄtgÀrder och mer specifika undervisningsmetoder sÄsom sÀrskild undervisningsgrupp eller sÀrskilt anpassat undervisningsmaterial.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ex. svÄrt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som Àr ett specialpedagogiskt arbetssÀtt. Lekarbete stÄr för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

I Sverige drabbas nÀstan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi och hjÀrntumör. De flesta barn insjuknar i en lÄg Älder. Sjukdomen innebÀr en lÄng behandling med svÄra biverkningar och orsakar ett avbrott frÄn det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan fÄ konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling.

UtgÄngspunkten i studien Àr det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet Àr beroende av sina förÀldrar för sin utveckling och sin hÀlsa. FörÀldrarnas resurser och vÀlbefinnande pÄverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet Àr att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera sÀrskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden Àr en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.