ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Examensarbetet Àr en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begrÀnsa mig till att i första hand an-vÀnda mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna pÄvisar en ökad risk för koncentrationssvÄrigheter och svÄrigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jÀmfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i nÄgon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att fÄ, men det Àr viktigt att pÄpeka att 90% av de för tidigt födda barnen Àr friska och gÄr i vanlig klass i skolan..

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmÄga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmÄgor tillsammans förklarar lÀsförstÄelse hos barn i första klass. LÀsförstÄelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i Ärskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmÄl. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i lÀsförstÄelsen hos deltagarna. Slutsatsen Àr dÀrmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar lÀsförstÄelse i Ärskurs ett..

ÄmnesomrĂ„det för denna uppsats Ă€r barns fritid. Syftet Ă€r att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemĂ„l de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frĂ„gestĂ€llningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen Ă€r: Vad gör barn i Ă„rskurs tre i Fagersta pĂ„ sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolomrĂ„den vad gĂ€ller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen sjĂ€lva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen sjĂ€lva önskemĂ„l om ytterligare mötesplatser?Undersökningen Ă€r en sĂ„ kallad totalundersökning, dĂ€r samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara pĂ„ frĂ„gor om sin fritid. Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkĂ€t med bĂ„de slutna och öppna frĂ„gor.

Syftet med högskoleavhandlingen var att konstruera en klass-D förstĂ€rkare för audio med en DDXi-2161 krets frĂ„n Apogee. FörstĂ€rkaren har en digital stereoingĂ„ng för IÂČS-format. Digitalisering av en analog audiosignal sker med codec-kretsen WM8731 frĂ„n Wolfson. För att möjliggöra implementering av funktioner för digital signalbehandling av audiosignalen ingĂ„r en FPGA-krets frĂ„n Altera i systemet. GrĂ€nssnitten mellan codec-kretsen och FPGA:n samt FPGA:n och klass-D förstĂ€rkaren Ă€r beskrivna med VHDL och implementerade i FPGA:n.

I dagens samhÀlle Àr pÄtagliga skillnader i hÀlsa mellan olika sociala klasser ett vÀlkÀnt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, Àr arbetsvillkoren som Àr direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hÀlsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som pÄverkar sambandet mellan klass och hÀlsa nÀmnas. FrÄgan som uppstÄr och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjÀlp av en regressionsanalys, Àr hur mycket av sambandet mellan klass och hÀlsa som kan förklaras med hjÀlp av yrkesrelaterade faktorer, sÄsom krav, kontroll och stöd. Vidare Àr vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknÀrvaro, och om den kan ge nÄgon implikation pÄ vÄrt samband.

VÄr studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta pÄverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjÀnsten som organisation har i arbetet med frÄgor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass Àr komplexa och rymmer sÄvÀl ekonomiska som sociala element.

Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vÄr nyhetskonsumtion Författare: Stina Bergdal & Evelina Olsson Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT-2014 Antal ord i uppsatsen: 18 949 Problemformulering och syfte: Syftet med studien Àr att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa tvÄ strukturer Àr viktigt dÄ vi trots dagens individsamhÀlle pÄverkas av vÄr omgivning nÀr det gÀller vÄr nyhetskonsumtion. Metod och material: Metoden som anvÀnds Àr surveyundersökningar. Materialet som anvÀnds i denna undersökning bestÄr av den nationella SOM-undersökningen frÄn 2012. Huvudresultat: Generation och klass Àr bÄda strukturer som pÄverkar vÄr konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas pÄverkan Àr olika och vi pÄverkas i högre grad av vÄr generationstillhörighet Àn vÄr klasstillhörighet. Det vill sÀga den tid, samhÀllsklimat och den tekniska utvecklig vi vÀxer upp i formar oss inte bara som mÀnniskor utan Àven som nyhetskonsumenter.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en integrering av barn med autism kan se ut i Àmnet idrott och hÀlsa och hur den upplevs av en lÀrare i idrott och hÀlsa.1. Hur kan en integrering se ut i Àmnet idrott och hÀlsa? 2. Hur pÄverkas lÀrarens undervisning av en integrering av barn med autism i Àmnet? 3.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

I vÄrt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lÀrare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet fÄ en förstÄelse för hur nÄgra vuxna tÀnker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lÀrare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta omrÄde samt intervjuat tvÄ BRIS-ombud och hÄllit ett fokusgruppsamtal med tre lÀrare har vi samlat in vÄrt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, pÄ reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lÀrarnas syn pÄ hur de tÀnker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.

Det hÀr examensarbetet fokuseras pÄ Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn nÀr de börjar i förskolan och skolan/sÀrskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna gÄr tillvÀga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har Àven tagit reda pÄ vem det Àr som bestÀmmer om det handikappade barnet ska gÄ integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i sÀrskolan. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjÀlp av penna och papper.

Barn la?r sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och fo?rsta?else skapas vid samtalande och lyssnande utifra?n det som la?sts eller skrivits. Litteratursamtal inneba?r samtal om sko?nlittera?ra texter, da?r eleverna genom arbetssa?ttet fa?r mo?jlighet att arbeta tillsammans och reflektera o?ver det la?sta.

Hundrasen Nova Scotia duck tolling retriever (tollare) Àr överrepresenterad för autoimmun sjukdom med SLE-liknande inslag, immunmedierad reumatisk sjukdom (IMRD). Hos sÄvÀl mÀnniska som hund har kopplingar pÄvisats mellan autoimmuna sjukdomar och olika gener som kodar för MHC klass II. I en tidigare studie över tollare med IMRD sÄgs stark koppling till MHC klass II. I den hÀr studien har vi tittat nÀrmare pÄ hundar med IMRD som Àr positiva för antinukleÀra antikroppar (ANA) och studerat eventuella kopplingar mellan immunofluorescens mönster och MHC klass II-generna. Hundarna har delats in i undergrupper utifrÄn om de haft ett kornigt eller homogent mönster vid positivt ANA.

Vi ville med vÄr undersökning försöka frÀmja kÀnslan av gemenskap i en klass med hjÀlp av gruppstÀrkande övningar. KÀnslan av gemenskap i en klass anser vi ha stor betydelse för elevens och klassens utveckling bÄde socialt och akademiskt. Genomförandet skedde i tre olika klasser pÄ tvÄ skolor i Är 3 och 4, med sammanlagt 54 elever. Under den sju veckor lÄnga praktiken genomförde vi i varje klass sex övningstillfÀllen med flera övningar dÀr en övning var Äterkommande vid varje tillfÀlle. För att fÄ fram resultatet av övningstillfÀllena anvÀnde vi oss av observationer och intervjuer.