Syftet med studien Àr att jÀmföra olika uppfattningar om metoder som nÄgra lÀrare i grundskolan tidigare Är och grundsÀrskolan anvÀnder för att hjÀlpa och stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas val av arbetsmetoder. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Den utgÄr frÄn ett lÀrarperspektiv dÄ tio lÀrare har intervjuats, fem i grundskolans tidigare Är och fem i grundsÀrskolan. LÀrarna Àr verksamma pÄ sju olika skolor i fem olika kommuner. Resultat: Studien visar att lÀrare i bÄde grundskolan och grundsÀrskolan anvÀnder flera olika metoder i sitt arbete med lÀs- och skrivinlÀrning samt nÀr de fÄr elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framvÀxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förÀndrats.

VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fÀder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett behov av stöd i sitt förÀldraskap. Vi ville Àven utröna ifall det eventuella behovet blivit tillgodosett samt hur mÀnnen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt förÀldraskap. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktivistisk genusteori och Àven tillÀmpat begreppen intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del prÀglas av en traditionell syn pÄ kön och att mÀn i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jÀmlika fÀder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med mÀn som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 Är.

Syfte: Det övergipande mÄlet med arbetet var att skapa kunskap om förskollÀrares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollÀrarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jÀmförde dagens uppdrag med det för 20 Är sedan. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjÀlpbehov barn och förÀldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan pÄverka anknytning mellan barn och förÀlder. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer anvÀndes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering dÀr resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och förÀldrar i familjer med missbruk har olika hjÀlpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler pÄ en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utÄtagerande eller övertar förÀldrarollen. Barnet kan kÀnna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstÄ förÀlderns beteende.

ÖvervĂ€gande delen av forskning kring socialtjĂ€nstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller förĂ€ldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte pĂ„trĂ€ffats forskning riktad mot förĂ€ldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex förĂ€ldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjĂ€nsten och olika vĂ„rdgivare sĂ„som familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys pĂ„ narrativ bas, visar att förĂ€ldrarna Ă€r i stora drag nöjda med det samarbete som pĂ„gĂ„r gĂ€llande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. FörĂ€ldrarna har dock dĂ€rmed inte avsagt sig förĂ€ldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet betrĂ€ffande sina barn. Studien tar ocksĂ„ fĂ€ste pĂ„ anknytningsteorin bĂ„de ur barnet och förĂ€lderns synvinkel gĂ€llande fortsatt relation.

Redan vid tidig Älder börjar mÀnniskan att bearbeta sprÄket och vi utvecklar det genom att anvÀnda alla vÄra sinnen samt i rika kommunikations vÀrldar. Syftet med studien Àr att belysa vad fem förskollÀrare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd Àr ett hjÀlpmedel för barnets sprÄkutveckling. DÄ alla barn utvecklas i olika nivÄer, det vill sÀga att en del barn lÀr sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid pÄ sig. DÀrför behövs olika hjÀlpmedel och Àven kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ÀndÄ unika behov. Som metod till denna studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÄ vi har intervjuat fem förskollÀrare med hjÀlp av ljudinspelning.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Bakgrund Övervikt och fetma Ă€r ett globalt problem som kan leda till sjukdomar som diabetes typ 2, hypertoni och olika former av cancer. Även den psykiska hĂ€lsan pĂ„verkas. Övervikt och fetma beskrivs av WHO som en onormal och extrem fettansamling som kan försĂ€mra hĂ€lsan. BMI kan anvĂ€ndas för att sĂ€tta grĂ€nser för övervikt och fetma. BMI för barn Ă€r Ă„lders- och könsberoende.Syfte Syftet var att beskriva omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder för viktminskning hos barn och ungdomar i Ă„ldrarna 10-18 Ă„r med övervikt och fetma.Metod Studien utfördes som en litteraturstudie med beskrivande design och analysen genomfördes med inspiration frĂ„n innehĂ„llsanalys.

I studien kommer ni att fÄ ta del av förskollÀrares och vÄrdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet Àr att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvÀrderas.Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda pÄ mer kring inskolning och de olika metoder som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och totalt genomfördes Ätta intervjuer. Fyra intervjuer var med vÄrdnadshavare som precis genomgÄtt en inskolning och fyra var med förskollÀrare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.

Utförandet av komplementÀra och alternativa metoder styrs av svensk lagstiftning. En viss överlappning mellan komplementÀra och alternativa metoder och den etablerade sjukvÄrd finns. NÄgon entydig och helt vedertagen definition pÄ begreppet komplementÀr och alternativ medicin eller metod finns inte. Det finns en begrÀnsad mÀngd forskning om intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattning om komplementÀra och alternativa metoder inom intensivvÄrd. Syftet med den hÀr pilotstudien var att kartlÀgga intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar om komplementÀra och alternativa metoder inom intensivvÄrd.Den metod som anvÀndes var en kvantitativ metod.

Denna aktionsforsknings syfte var att kartlÀgga förutsÀttningarna för att utveckla barns demokratiska deltagande och inflytande i skolans och förskolans samlingar. Forskningen genomfördes med kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Barnen i forskningen var dem vi mött pÄ vÄra VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) under praktiken. Resultatet visade att barn anser att de har inflytande och möjlighet till pÄverkan i förskolans och skolans samlingar men att det ofta Àr lÀraren eller andra barn som pratar mest. Slutsatser vi kom fram till Àr att barn tycker att de har inflytande och möjlighet att pÄverka men genom observationer sÄg vi att det inte alltid stÀmde med verkligheten eftersom aktiviteterna redan var planerade och lÀrarna oftast tog störst talutrymme.

Det hÀr examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och Àr en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstÄr i och med den lÄga befolkningstÀtheten och det minskande elevantalet. Vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lÀrare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fÀltstudie i Kramfors. VÄra resultat Àr att kommunen styr skolverksamheten med hjÀlp av olika styrningsverktyg, frÀmst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrÄn ett bytÀnkande, dÀr tÀtorter bedöms pÄ olika sÀtt beroende pÄ i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lÄga befolkningstÀtheten Àr elevernas pendling.

Syftet med Denna studie Àr att fÄ kunskap om lÀsinlÀrningen utifrÄn teorier och praktiken i skolans tidigare Är. Jag har valt att undersöka hur tre lÀrare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala lÀsinlÀrning. Jag har Àven observerat fyra lÀrare för att kunna fÄ en tydligare bild av undersökningsomrÄdet. FrÄgestÀllningar i min undersökning Àr: PÄ vilket sÀtt lÀsinlÀrning sker utifrÄn forskningen? Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna i praktiken i skolans tidiga Är? UtifrÄn teorierna kring lÀsinlÀrningen och intervjuer, observationer i tvÄ skolor upptÀckte jag att det finns en stor mÀngd av olika arbetssÀtt inom detta omrÄde och lÀrarna anvÀnder de arbetssÀtt som passar det barngrupp de arbetar med.