Mitt syfte Àr att utveckla en förstÄelse för hur pedagoger i en specialförskola arbetar samt tÀnker kring hörselskadade och döva barns sprÄkutveckling. Min huvudfrÄgestÀllning Àr: Hur arbetar pedagogerna i en specialförskola för att utveckla hörselskadade barns och CI-barns sprÄk, nÀmligen teckensprÄket och det talade respektive skrivna svenska sprÄket? De metoder som jag anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt observation av dessa pedagogers arbete före och efter intervjuerna. Slutsatsen av mina frÄgestÀllningar Àr att pedagogerna mest anvÀnder sig av det talade svenska sprÄket i verksamheten med barnen. TeckensprÄket anvÀnder man vid specifika tillfÀllen dÄ barnen tillbringar tid med döv personal.

Vi fattade intresse för det hÀr Àmnet för nÄgot Är sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rÀdsla som ett tema pÄ en praktikperiod. DÀr sÄg vi att det fanns mycket rÀdsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berÀtta för nÄgon om olika rÀdslor. Anledningen till att vi började jobba med detta omrÄde Àr bl.a.

Intresset i vÄr studie Àr hur nÄgra lÀrare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att fÄ reda pÄ hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. LÀrarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berÀttade om vilka redskap som de anvÀnt sig av i mötet med barn i sorg, och Àven i den övriga undervisningen nÀr de talat om sorg och död.

Barn idag spenderar en stor del av sitt dagliga liv pÄ förskolan. Förskolan Àr idag en del av skolvÀsendet. Vi frÄgar oss hur detta pÄverkar de yngsta barnens omsorgsbehov och deras behov av att knyta an och skapa trygga relationer. LÀroplanen för förskolan binder ihop lÀrande och omsorg till en helhet och ger omsorgen en större roll. Trots detta sÄ har det gjorts en tolkning av lÀroplanen, utifrÄn de yngsta barnens behov.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syftet med denna studie har varit att undersöka gÀllande praxis samt belysa förutsÀttningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien bestÄr av tvÄ delar, dels en enkÀtundersökning riktad till fem lÀn, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkÀten, och dÀr uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fÄtt ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras förÀldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former pÄ dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. VÄr slutsats Àr att det Àr ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang sÄvÀl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rÀtt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av sjÀlvbild, nÀr det gÀllde barn/ungdomar, och för förÀldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svÄrigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade mÄste utgÄ frÄn ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmÄga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kÀnnetecknas bl a av kontakter under lÄng tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Syftet jag vill uppnÄ med detta arbete Àr att sprida kunskap om barns sorg och hur denna kan yttra sig. Jag vill Àven ta reda pÄ hur en pedagog kan förbereda sig sjÀlv samt sina elever pÄ sorg, hur pedagogen bör möta och arbeta med barn i sorg samt vart pedagogen kan vÀnda sig om denne Àr i behov av extra hjÀlp. I litteraturgenomgÄngen redogör jag bland annat för barns sorgeprocess, krisens faser, sorgereaktioner samt pedagogens möte, kommunikation och arbete med barn i sorg. Jag belyser Àven kort skolans krishantering. I den empiriska delen har jag genom intervjuer undersökt sex pedagogers erfarenheter betrÀffande barn och sorg.

Bakgrunden till denna undersökning Ă€r att uttal Ă€r en viktig del av sprĂ„ket att behĂ€rska, samtidigt som det finns indikationer pĂ„ att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) Ă€r eftersatt. ÄndĂ„ uppnĂ„r elever inom SFI ett förstĂ„eligt uttal och dĂ€rför antogs att de anvĂ€nder sig av sjĂ€lvstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lĂ€rt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera nĂ„gra SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lĂ€ra svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrĂ„gor kring metoder som eleverna uppfattar har hjĂ€lpt dem att lĂ€ra svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes pĂ„ deras egen skola.

DÄ barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering Àr de i behov av hjÀlp med olika saker som inskrÀnker och försvÄrar deras liv. Att fÄ ett barn motiverat till att prova ut hjÀlpmedel eller trÀna sÄdant som deras kamrater kunnat i flera Är, kanske inte alltid Àr sÄ lÀtt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som Àr betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Denna studie handlar om de barn som tycker att skolan Àr vÀldigt lÀtt och om deras rÀtt att fÄ stimuleras och utvecklas utifrÄn deras behov. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger uppfattar dessa begÄvade elever och hur de arbetar för att stötta dem pÄ ett pedagogiskt utvecklande sÀtt. Efter att ha gÄtt igenom relevant litteratur inom mitt omrÄde sÄ anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och genomförde intervjuer med tre verksamma pedagoger.Mina slutsatser blev att begÄvade barn inte Àr nÄgot som det pratas mycket om och att det kanske Àr lÀtt att det fokuseras för lite pÄ denna elevgrupp. Mina respondenter hade svÄrt att skilja pÄ begÄvade och högpresterande barn men menade att ett begÄvat barn Àr ett barn som lÀr sig vÀldigt snabbt utan nÄgra hinder. Alla mina intervjupersoner visade dock en medvetenhet kring vikten av att möta varje individ dÀr hen befinner sig och de menade att man tillsammans med eleven mÄste finna vad just den eleven behöver arbeta med för att fortsÀtta utvecklas.