Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse kring pedagogers arbete med sprÄkutveckling och TAKK som metod. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka nÀr och hur metoden anvÀnds och i hur stor utstrÀckning detta sker. Vi anvÀnder oss av det sociokulturella perspektivet och av variationsteorin för att analysera vÄrt material. Studiens resultat Àr grundade pÄ kvalitativa intervjuer tillsammans med en förskollÀrare, en barnskötare och en specialpedagog. VÄr studie genomfördes i tvÄ olika stÀder i södra SkÄne.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Även om pappor Ă€r underrepresenterade i forskning om förĂ€ldraskap (Pleck, 2012), Ă€r det ett kunskapsomrĂ„de som vĂ€xer (Plantin, 2001). En kĂ€nslomĂ€ssig aspekt av att vara pappa saknas i forskningen, dĂ€rför har vi undersökt hur pappor talar om kĂ€nslor med frĂ„gestĂ€llningarna: Hur förstĂ„r papporna de respektive kĂ€nslorna nĂ€r de Ă€r tillsammans med sina barn? Vilka explicita eller implicita förestĂ€llningar framtrĂ€der nĂ€r informanterna talar om att visa kĂ€nslor nĂ€r de Ă€r tillsammans med sina barn? Vi har gjort sex intervjuer med pappor med barn i Ă„ldrarna 3-12 Ă„r. UtifrĂ„n diskurspsykologisk metod framtrĂ€dde olika sĂ€tt att förstĂ„ glĂ€dje och kĂ€rlek, ilska och irritation och ledsenhet, i enlighet med vĂ„r utgĂ„ngspunkt att kĂ€nslor produceras för och under specifika tillfĂ€llen (Edwards, 1999). Bland informanterna fanns en implicit, kulturell förestĂ€llning om att visa kĂ€nslor efter barnens behov.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tÀnker kring begreppet delaktighet utifrÄn barn i behov av stöd. I studien undersöks ocksÄ hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen Àr fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrÄn tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod anvÀndes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollÀrare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarna i studien.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn frÄn utsatta miljöer. Fem pedagoger berÀttar om hur de förstÄr och arbetar med utsatta barn. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmÀrksammar nÀr de misstÀnker att ett barn far illa. Syftet med arbetet Àr att fÄ en inblick i hur man pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammar och arbetar med barn frÄn utsatta miljöer. FrÄgestÀllningen Àr: Hur förstÄr och hanterar pedagoger vid tvÄ förskolor barn frÄn utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem pedagoger pÄ tvÄ förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem Är. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om och förstÄr vilka signaler barn i utsatta situationer sÀnder ut.

Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering gÄr till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner. Vi har anvÀnt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua bÄde barn och pedagoger. VÄr litteraturdel bygger pÄ tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter pÄ egen hand men Àven kan behöva stöd och hjÀlp frÄn pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade ocksÄ att pedagogen behöver lyssna pÄ alla inblandade och bekrÀfta barnens kÀnslor för att hjÀlpa de lösa konflikten pÄ ett konstruktivt sÀtt. VÄr slutsats Àr att pedagogerna anvÀnder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter.

Vad sÀgs och vad uppfattas? Àr en kvalitativ undersökning som behandlar hÀlsobudskap riktade till barn och ungdomar. Fokus för studien har varit HÀlsoÀventyret Oasen Varas matprogram MP3. Undersökningen Àr utformad som en utvÀrdering och har skett efter förfrÄgan av HÀlsoÀventyret som uttryckt en önskan att utveckla programmet MP3.HÀlsoÀventyret Oasen Vara Àr en del av det regionala folkhÀlsoarbetet i VÀstra Götalandsregionen. Verksamheten arbetar utifrÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv och vÀnder sig i första hand till barn och ungdomar.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förÀndrats till att ha fler tillfÀlliga partners och att skydda sig med kondom Àr inte alltid sÄ sjÀlvklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjÀrnan Àr inte fÀrdigutvecklat hos tonÄringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att pÄverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hÀlsosamtalet visade efter en mÄnads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

NÀr barn ska försöka tolka en text men Ànnu inte knÀckt ?lÀskoden? tar de bilder till hjÀlp. Bilden Àr ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar ocksÄ med varandra genom bilder. Att anvÀnda bild som pedagogiskt verktyg Àr ett sÀtt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.