Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar av dokumentation i förskolan, för alla barn och specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien har pedagogers uppfattningar undersökts avseende dokumentationsformer, dokumentationssammanhang, anvÀndningsomrÄden för dokumentation, uppfattningar av dokumentationens betydelse samt dess relation till utveckling.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv via pedagogers berÀttelser om fenomenet dokumentation. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgÄr frÄn olika sÀtt att förstÄ, uppfatta och erfara olika fenomen.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och den har genomförts i praktiknÀra forskning inom förskolan. Datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i fyra arbetslag, med en intervju i respektive arbetslag.

ABSTRAKT BornefjĂ€ll, Åsa (2011). I varje lĂ€nk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av sĂ€rskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 Ă„r (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka hur stödet Ă€r organiserat i en kommun, nĂ€r barn föds med eller hamnar i behov av sĂ€rskilt stöd, upp till 20 Ă„r Ă„lder, utifrĂ„n respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av sĂ€rskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina förÀldrar eller annan vÄrdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad frÄn vuxna Àr ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rÀttigheter som alla andra svenska barn vilket Àr anledningen till att det finns vÀl samordnat stöd frÄn olika myndigheter. SocialtjÀnsten Àr en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjÀnsten stÄr inför nya utmaningar som Àr en pÄföljd av förÀndringar i klienters demografi.

I detta forskningsarbete ville vi hitta faktorer som gynnar lÀrandet för barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi ville belysa detta frÄn elevens synvinkel genom att observera 7 barn i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr vÄra tolkningar av hur eleverna reagerade och betedde sig utifrÄn pedagogens bemötande som lÄg till grund för studiens resultat. Barnen Àr mellan 6 och 12 Är och anses av verksamheternas pedagoger vara barn i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen visade att de observerade barnen upplevde att det var betydelsefullt för lÀrandet att bli sedd, att fÄ positiv bekrÀftelse och uppmÀrksamhet. Att vara nÄgon, dvs. att fÄ legitimitet som en viktig person, var enligt vÄra tolkningar, viktigt.

Hur pÄverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstÄ nÀr manualbaserademetoder importeras och anvÀnds i svenska förhÄllanden? Hur kan den lokala organisationen tahÀnsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebÀra försocialarbetarna? Hur pÄverkas professionen och socialarbetarnas syn pÄ sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebÀra för brukare?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan pÄverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan pÄverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrÄn begreppen humanism, etiska vÀrden, normer och vÀrderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjÀlpare och utvÀrderingsassistent. Relationen till brukarnaförÀndras sÄ att teknik, kompetens och ekonomiska vÀrden fÄr ökad betydelse, kanske pÄ bekostnadav humanistiskt hÀnsynstagande.

Syftet med arbetet Àr att belysa det behov av hjÀlp och insatser som skolorna anser sig behöva för att pÄ bÀsta sÀtt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvÄrigheter. Vi valde att intervjua Ätta personer, vilka möter dessa barn pÄ ett eller annat sÀtt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av bÄde pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas pÄ flera skolor samt att diagnosen inte sades ha nÄgon betydelse för insatserna för dessa barn..

Socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berÀttelser och Äsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som stÄr för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC Àr att stÀrka barns delaktighet i utredningar, vilket pÄgÄr i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund frÄn den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Syftet med studien har varit att ur ett förskollÀrarperspektiv tydliggöra verksamma förskollÀrares önskningar och förvÀntningar pÄ samarbetet med specialpedagogen samt att jÀmföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag nÀrmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror pÄ att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och lÀroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. UtifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik har jag försökt förstÄ vilket stöd förskollÀrarna önskar frÄn specialpedagogen i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att förskollÀrarna har det kritiska perspektivet pÄ specialpedagogik.

Bakgrund: Barn som besökare pÄ sjukhus accepterades först pÄ 1980-talet dÄ man tidigare ansÄg att barnet kunde utsÀttas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det Àr viktigt att inkludera barnet i vÄrden. En förÀlders sjukdom pÄverkar hela familjen och dagens sjuksköterska stÀlls dÀrför inför utmaningen att vÄrda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig Àr tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet anvÀnder för att hantera en situation nÀr dennes förÀlder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 Är) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Bakgrund: Distriktssköterskor pÄ BVC möter ibland vÄldutsatta kvinnor och deras barn i sitt arbete. Följder av vÄld i nÀra relationer kan vara försÀmrad psykosocial hÀlsa bÄde hos kvinnor och barn. Att tidigt upptÀcka och hjÀlpa en sÄdan kvinna och hennes barn Àr ett viktigt uppdrag som distriktssköterskan har pÄ BVC. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskornas upplevelser av möten med vÄldutsatta kvinnor och deras barn pÄ BVC samt ta reda pÄ vad som saknas kunskaps- och metodmÀssigt i deras arbete nÀr det gÀller att hjÀlpa denna patientkategori.Metod: Sju distriktssköterskor pÄ BVC intervjuades och kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera data. Resultat: IntervjuinnehÄllet delades i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier.

Uppsatsen har klarlagt förÀlderns ansvar enligt 6 kap. 2 § FB samt barnets rÀtt till personlig assistans enligt LSS och SFB. I uppsatsen har Àven undersökts hur begreppet förÀldraansvar vÀrderats av domstolen nÀr barn har en funktionsnedsÀttning. Uppsatsen bestÄr av en deskriptiv del dÀr gÀllande rÀtt har utretts. DÀrefter följer en undersökning av domar frÄn kammarrÀtten och Högsta förvaltningsdomstolen.

Att anvÀnda produktutveckling som konkurrensfördel har ökat dramatiskt de senaste tio Ären. Anledningen till det kan spÄras till att pÄ 2000-talet har det skett en förÀndring till en mer kunskapsbaserad ekonomi, vilket har lett till att det Àven har blivit en förÀndring i nÀr innovation typiskt sker i samband med produktutveckling. Numera sker innovation typiskt genom stÀndig förÀndring genom att kunderna fÄr sÀga vad de tycker, istÀllet för att ske vid produktionsanlÀggningen. Med hjÀlp av informationen frÄn kunderna kan företaget sedan producera produkter som motsvarar precis kundernas behov. DÀrför kommer det företag som har mest kundanpassade produkter att ha störst framgÄng.För att involvera kunder finns det olika metoder som företagen kan anvÀnda sig av, dÀr de metoder som tidigt involverar kunderna i produktutvecklingsprocessen föresprÄkas.

Det föds ca 90 000 barn per Är i Sverige och ca 10 % av dessa barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. FörÀldrar till barn som behöver neonatalvÄrd upplever en ökad grad av stress, oro och hjÀlplöshet. Miljön som barnen vÄrdas i kan dessutom vara pÄfrestande, vilket pÄverkar förÀldrarnas vÀlmÄende och funktion.Barn pÄ en neonatalavdelning Àr i stort behov av sina förÀldrar och deras nÀrhet samt medverkan. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet fokuserar pÄ förÀldrars upplevelser av stress nÀr deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur förÀldrar kan uppleva stress dÄ deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Studien bygger pÄ kvalitativ innehÄllsanalys och de artiklar som anvÀnts bygger pÄ intervjuer av förÀldrar vars barn vÄrdats pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Vi ville skriva en kandidatuppsats som belyser barn som nÀrstÄende samt sjuksköterskans förhÄllningssÀttgentemot dessa. Barn Àr en grupp med speciella behov eftersom de ska utvecklas till att sÄ smÄningom blifungerande vuxna. Syftet med denna uppsats var att belysa vad aktuell forskning visar om hur barn, 6-12Är gamla med en kritiskt sjuk förÀlder eller annan familjemedlem upplevde och hanterade denna situation,samt vad barnen hade för behov. Syftet var ocksÄ att belysa hur sjuksköterskan mötte och förhöll sig tilldessa barn. Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.