Syftet med denna studie Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, förskollÀrare anvÀnder sig av olika metoder vid konflikthantering i arbetet pÄ förskolan. Bakgrunden Àr uppbyggd av forskning och litteratur, dÀr medling och öppna relationer Àr de viktigaste metoderna vid konfliktlösning. För att fÄ en bild av hur konflikter hanteras i verkligheten har intervjuer med förskollÀrare genomförts. Genom dessa framkom att studiens respondenter anvÀnder sig av olika metoder beroende pÄ situation. Den metod som samtliga anvÀnder sig av Àr medling och öppna frÄgor.

I förskolan och skolan strÀvas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsÀttningar.Det ska vara en ?förskola/skola för alla?. Trots att samhÀllet kommit lÄngt i synen pÄ ?en förskola för alla?, sÄ finns det fortfarande idag tendenser pÄ sÀrlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i Ätanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ?barn med flerfunktionsnedsÀttning?.

Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavÄrden. Kritik har tidigare riktats mot barnavÄrdsutredningar som varierade i handlÀggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rÀttsÀkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i Àrenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet anvÀnds i praktiken, vilka behovsomrÄden som socialsekreterare vÀljer att anvÀnda vid utredningar gÀllande barn. Materialet ska involvera barn och förÀldrar, i vilken utstrÀckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rÀttssÀkerhet inom barnavÄrden i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, dÀr vi har granskat tio barnavÄrdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Syfte med detta examensarbete Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön pÄ Byle GÄrds hospice. MÄlsÀttningen Àr att ge besökande barn en lekvÀnlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna pÄ tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla Äldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, dÀr anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vÄrd. Jag har Àven vid flera tillfÀllen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren pÄ Byle GÄrds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrÄn litteraturen jag lÀst Àr att barn inte har sÄ stort behov av traditionellt utformade lekplatser dÄ de mest Àr utformade utifrÄn vuxnas syn pÄ lek.

Barnfattigdomen Àr ett samhÀllsproblem som Àr högaktuellt i media och i samhÀllsdebatten. Syftet med studien var att fÄ en ökad kunskap om de fattiga barnens situation i Sverige, detta för att kunna ta fram empowermentstrategier som skulle kunna underlÀtta för dem, utifrÄn ett socialpedagogiskt förhÄllningssÀtt. Uppsatsen Àr upplagd som en litteraturstudie och genom textanalys har vi sökt svar pÄ frÄgorna: Vilken problematik möter de fattiga barnen i hemmet, i skolan och pÄ fritiden? Hur hanterar barnen sin situation? Hur ser barnens behov ut? Kan vi underlÀtta för barnen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? I vÄr resultatdel tittade vi pÄ vilken problematik fattiga barn möter och hur de hanterar det.  Resultatet visar att de möter begrÀnsningar och upplever kÀnslor av skam, i jÀmförelse med andra barn. Skolan visade sig vara en central arena dÀr problematiken var tydlig.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse har gÄtt tillbaka i internationella jÀmförelser och Skolverket anser att eleverna fÄr för lite undervisning i lÀsförstÄelsestrategier. Syftet med denna studie var att beskriva, jÀmföra och analysera metoder som utvecklar lÀsförstÄelsen, speglade mot styrdokumenten och det sociokulturella perspektivet. Sju metoder har analyserats med Hellspongs metoder för textanalys, bland annat kunskapskritisk och strukturell analys. Resultatet visade att de utvalda metoderna alla svarar mot strÀvansmÄlens intentioner, om Àn i olika omfattning beroende pÄ hur omfattande metoden var och metoderna stÀmmer vÀl in pÄ det sociokulturella perspektivet. Den viktigaste gemensamma faktorn Àr lÀrarens betydelse som organisatör av undervisningen, modell för hur och nÀr strategierna ska anvÀndas samt som stöd till eleverna i deras fortsatta arbete..

Det finns en samstÀmmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka förÀldrar Àr en riskgrupp och att dessa barn i större utstrÀckning Àn andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppvÀxten eller i vuxen Älder. DÄ vuxenpsykiatrin Àr de som möter förÀldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fÄnga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser pÄ barn, barns behov och förÀldrars förmÄga nÀr förÀldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella pÄ en öppenvÄrdsmottagning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ behoven hos barn dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring förÀldraförmÄgan dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ barnperspektivet och hur pÄverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?VÄrt resultat visar att deltagarna i vÄr fokusgruppsintervju gjorde skillnad pÄ barns behov utifrÄn deras Älder och att de ansÄg att olika diagnoser hos förÀldrar skapar olika förutsÀttningar för förÀldraförmÄgan.

Ett av de största arbetsfÀlten för socionomer Àr utredningsarbetet med barn ochunga som misstÀnks fara illa, inom socialtjÀnsten. Socialsekreterare som arbetarinom detta omrÄde ska utreda om barn fÄr sina behov tillgodosedda pÄ flera olikaomrÄden, ett av dessa omrÄden Àr de kÀnslomÀssiga behoven. Syftet med vÄrstudie var att lyfta fram socialsekreterarnas upplevelser kring att utredakÀnslomÀssig tillgÀnglighet och om barn fÄr sina kÀnslomÀssiga behovtillgodosedda i barnavÄrdsÀrenden, samt att se vilka möjligheter och svÄrighetersom finns pÄ detta omrÄde. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material i form avintervjuer med socialsekreterare samt autentiska utredningar. Studiens teoretiskaperspektiv Àr utvecklingsekologi samt det teoretiska begreppet kunskap.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga förskolepersonalens uppfattning angÄende behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förvÀntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har Àven lagt fokus pÄ hur pedagogerna ser pÄ specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr skriven utifrÄn en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjÀlp av metoderna; enkÀt och fokusgruppsamtal. EnkÀten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen Àgde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick frÄn fem omrÄden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att nÀrhet och tillgÀnglighet till specialpedagog ses som förutsÀttningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen.

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra och fÄ insikt i hur förskollÀrare och lÀrare kan arbeta med den förberedande och tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och skolÄr 1, samt fÄ insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 kan se ut pÄ de skolor dÀr studien Àr utförd. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre lÀrare i skolÄr 1 pÄ fyra skolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare och förskollÀrare som ingÄr i studien arbetar utifrÄn olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket Àr viktigt dÄ en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) LÀrarnas och förskollÀrarnas val av metoder kan Àven förklaras utifrÄn vilket synsÀtt som var gÀllande under respektive lÀrares och förskollÀrares utbildningsÄr. PÄ tvÄ skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 Àr i stort sett obefintligt medan samarbetet i de Äldersintegrerade klasserna fungerade pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt..

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare frÀmjar utvecklingen för barn med annat modersmÄl Àn svenska sÄ att de ska fÄ möjlighet att utveckla flersprÄkighet. Studien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin pÄ barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lÀrande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollÀrare har intervjuats i tvÄ kommuner. Resultatet visar att det Àr en brist pÄ modersmÄlslÀrare vilket gör att alla barn inte har tillgÄng till modersmÄlstöd i form av en lÀrare. De modersmÄlslÀrare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom omrÄdet.