Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder pedagoger anvÀnder för att lÀra barn att lÀsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig pÄ olika lÀsinlÀrningsteorier. Bakgrund har frÀmst belysts utifrÄn kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig pÄ att ta reda pÄ varför pedagoger valt att anvÀnda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. NÀr jag undersökte metoderna var jag ocksÄ intresserad av att ta reda pÄ om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lÀrandet. Dessutom ville jag Àven se om utrymme gavs Ät alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras val av arbetssÀtt samt vilka barn som Àr berÀttigade till ett ÄtgÀrdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkÀt som instrument. Studien har genomförts pÄ tolv förskolor med de för vÄr studie aktuella pedagogikerna. EnkÀten innehÄller 21 frÄgor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa förÀldrar har och hur stödet upplevs. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur pÄverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar förÀldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har förÀldrarna respektive barnet med autism fÄtt?? Hur upplever förÀldrarna det sociala stödet?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem förÀldrar till barn med autism. För att förstÄ vÄrt insamlade material har vi analyserat det med hjÀlp av copingteori och stödteori.Genom vÄr studie har vi kommit fram till att det Àr stressfyllt att vara förÀlder till ett barn med autism och förÀldrarna dÀrför Àr i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lÀmpliga copingstrategier. FörÀldrarna anvÀnder bÄde kÀnslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ olika sÀtt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken pÄ förskolan. Leken Àr viktig eftersom den hjÀlper barn i deras utveckling och lÀrande, nÄgot som lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer pÄ tvÄ förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har Àven legat till grund för att se vilka metoder de anvÀnder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tilltrÀdesstrategier som utgÄngspunkt.

I Sverige upptÀcks varje Är cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 Ärs Älder. Den tredje vanligaste mottagaren av vÄrd i Sverige Àr barn, vilket innebÀr att förÀldrar till ett barn med cancer pÄverkas negativt i vad gÀller förvÀrvsarbete, ekonomi och livskvalitet. FörÀldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, dÄ förÀldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvÄrdnaden av barnet, Àr det relevant att belysa förÀldrars upplevelser för att förstÄ vilka behov som finns.

 Denna uppsats handlar om arbetsprocesser ur ett anvÀndbarhetsmetodiskt perspektiv. Metoder och aktiviteter som kan tillÀmpas vid utveckling av digitala grÀnssnitt kommer att beskrivas och vilka risker som kan uppstÄ om arbetsprocessen inte innehÄller vissa metoder. MÄlet var att klart definiera begreppet anvÀndbarhet för att i slutet av arbetet kunna verifiera de olika metoderna utifrÄn detta begrepp. God anvÀndbarhet som i sin tur ligger till grund för bÀttre anvÀndarupplevelser och mer framgÄngsrika produkter. Undersökningen grundar sig pÄ tvÄ sedan tidigare utvecklade arbetsprocesser och en fallstudie i syfte att förstÄ svÄrigheterna som kan uppstÄ vid utvecklingen. Det gjordes en matris av de teoretiska arbetsprocesserna som sedan jÀmfördes med resultatet ifrÄn fallstudien. Undersökningen resulterade i ett flertal punkter i arbetsprocessen dÀr förÀndringar ur ett anvÀndbarhetsperspektiv skulle kunna genomföras.

Vilka Àr mÄlkriterier/kvalitetsindikatorer för att nÄ de nationella kraven, med tanke pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn mellan 3-6 Ärs Älder utvecklar förstÄelse för antal pÄ montessoriförskolor. Vi vill ocksÄ se vilka metoder som anvÀnds och vilken roll montessorimaterialen kan ha för barns lÀrande av antal. Vi har dÀrför genomfört kvalitativa intervjuer med utbildade montessorilÀrare samt ostrukturerade deltagarobservationer bland barnen. Undersökningarna gjordes pÄ tre olika montessoriförskolor i tre olika kommuner. Ett av vÄra mest betydelsefulla resultat visar pÄ vikten av vardagsmatematik med barnen.

Syfte och frÄgestÀllningar:UppmÀrksamheten var stor dÄ resultatet efter senaste PISA -undersökningen redovisades. Resultatet visar en fortsatt försÀmring av svenska 15-Äringars lÀsförstÄelse. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur lÀrare arbetar med lÀsförstÄelsestrategier i klassrummet. Syftet med studien Àr att undersöka och utveckla kunskap om vilka metoder lÀrare anser vara framgÄngsrika för att underlÀtta lÀsförstÄelse för elever i behov av sÀrskilt stöd.Studiens frÄgestÀllningar Àr:Vad uppfattar lÀrarna att lÀsförstÄelse innebÀr?Vilka lÀsförstÄelsemetoder beskriver lÀrarna att de anvÀnder i sin undervisning och vilka lÀs-förstÄelsemetoder observerar denna studies undersökare i undervisningsverksamheten? Vilka aktuella lÀsförstÄelsemetoder och begrepp finns för att underlÀtta lÀsförstÄelse och vilka uppfattar lÀrarna att de anvÀnder? PÄ vilket sÀtt kan arbetet med lÀsförstÄelsestrategier gynna elever i behov av sÀrskilt stöd?Teori, ansats och metod: Studien Àr kvalitativ och utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv genom undersökning av so-ciala praktiker i klassrumssituationen.

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. FörÀldrar som upplever att fÄ ett barn fött för tidigt möter mÄnga utmaningar bÄde under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar pÄ ett sÀrskilt behov av att stödja dessa förÀldrar, sÄ att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhÀllets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva förÀldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

SammanfattningDagens globalisering av svenska verksamheter bidrar till ett ökat behov av ett mer effektivt arbete. Inom tillverkningsindustrin bör företagen vara mer produktiva dÄ kundbasen blir större och efterfrÄgan av produkter ökar. I takt med att ett företag vÀxer sÄ mÄste Àven uppföljning av arbetet bli bÀttre.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka verktyg som anvÀnds i svenska företag för att mÀta produktivitet. Med verktyg menas nyckeltal och metoder som kan anvÀndas för att fÄ en bÀttre uppföljning. Det sker genom att studera vetenskaplig litteratur kring Àmnet och intervjuer med produktionsansvariga hos Atlas Copco och Mondelez.

Det har forskats en hel del om förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande förÀldrarnas förvÀntningar pÄ sjuksköterskan Àr inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa förÀldrars förvÀntningar pÄ sjuksköterskan vid vÄrd av inlagda barn 0-18 Är. Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet bygger pÄ Ätta (8) vÄrldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvÄrdnad anvÀnts. I resultatet framtrÀdde följande kategorier som var betydelsefulla förvÀntningar frÄn förÀldrarna: information, tillgÀnglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning Àr att utvÀrdera nÄgra arbetssÀtt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns nÄgra arbetsmetoder som lÀrare/specialpedagoger anser sÀrskilt framgÄngsrika för skolarbetet nÀr det gÀller barn med ADHD och om dessa lÀrare/specialpedagoger kan rekommendera nÄgra metoder/arbetssÀtt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lÀrare. Jag har anvÀnt mig av en kombination av intervjuer och enkÀter. Intervjuerna Àr till sin form delvis ?fenomenografiska?, vilket innebÀr öppna kvalitativa intervjuer dÀr informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkÀtundersökning dÀr informanten utvÀrderar dessa fenomen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka manliga elevers och studie ? och yrkesvÀgledares uppfattning om anledningar till och orsaker kring det lÄga antalet manliga sökande till Barn ? och fritidsprogrammet. Inför vÄr studie funderade vi pÄ olika metoder men valde att göra intervjuer med sju pojkar som gÄr pÄ Barn- och fritidsprogrammet och med fyra studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika högstadieskolor. Vi gjorde Àven en litteraturstudie för att se vad som tidigare skrivits i Àmnet. Genom sammanstÀllande av intervjuerna och vÄr litteraturstudie har vi försökt beskriva vilka anledningar och orsaker det finns till att antalet manliga sökande till Barn- och fritidsprogrammet Àr sÄ fÄ. Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att pojkarna upplever den information de fÄr angÄende sitt gymnasieval som bristfÀllig. VÄr reflektion kring detta slutar vid frÄgan; kan ungdomarna ta till sig den information de fÄr? Vidare kan vi konstatera att vÄra intervjupersoner tycker att ett namnbyte och en tydligare struktur pÄ programmet Àr att föredra..

Syftet med denna studie var att beskriva och ge förstÄelse för lÀrares uppfattning om hur barn lÀr sig lÀsa och skriva. I vÄr bakgrund har vi anvÀnt oss av styrdokumenten. Vi har Àven anvÀnt oss av litteratur för att ta reda pÄ vilka teorier det finns om lÀs och skrivutveckling. Vi analyserades data frÄn ett antal lÀrares nulÀgesbeskrivningar som LuleÄ tekniska universitet och CMiT gjort. DÀrefter gjordes urvalet av de lÀrare som skulle ingÄ i undersökningen.