I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur fem förskolor arbetar med specialpedagogik i sin verksamhet, vilka barn de anser Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om det finns nÄgra likheter och skillnader i deras arbetssÀtt. Syftet med denna studie Àr att klargöra hur dessa fem förskolor anvÀnder sig av specialpedagogiska insatser och hur de resonerar kring vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilket vi har kommit fram till, inte alltid Àr det lÀttaste dÄ det inte finns nÄgot definitivt svar. Vi har genom intervjuer med pedagoger (förskollÀrare och barnskötare) pÄ de olika förskolorna kommit fram till att alla har samma tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de ser att gruppen inte fungerar. Alla förskolor tar hjÀlp av externa insatser i form av handledning nÀr de anser att deras egen kunskap inte rÀcker till och alla pedagoger sÀger att de arbetar med integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd. En skillnad som framkommit Àr att en av förskolorna anvÀnder sig av ÄtgÀrdsprogram och pÄ sÄ satt bedömer de barnen medan de andra inte gör det. Andra skillnader som framkommit Àr nÀr pedagogerna vÀljer att ta kontakt med de externa insatserna samt att det Àr olika personer som skriver dokumenten pÄ de skilda förskolorna. Den tidigare forskning som vi valt att analysera materialet utifrÄn Àr frÄn mÄnga olika forskare, frÄn Är 1993.Vi har frÄn början utgÄtt frÄn Kristian Lutz avhandlingar som tar upp samma omrÄde (arbetssÀtt och vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd) som vi har undersökt.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete och vÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever med koncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitala intervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder som anvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.  VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olika vÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

Ett barn krÀver möbler med olika anvÀndningsomrÄden genom sitt liv. NÀr barnet vÀxer skapas nya behov genom sÄvÀl personlig som fysisk utveckling. Dagens lösning Àr att handla nya möbler allt eftersom, nÄgot som resultatet av detta projekt vill vara ett alternativ till. PÄ dagens marknad finns det ett tomrum nÀr det gÀller barnmöbler som skall kunna anvÀndas en lÀngre tid. Detta projekt Àr ett samarbete med Zweed och uppdraget har varit att ta fram en modulmöbel för barn, med stort fokus pÄ flexibilitet.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Barn som ska opereras upplever den okÀnda situationen som stressfylld och obehaglig. Denna litteraturstudies syfte var att belysa vad anestesisjuksköterskan kan göra för att minska oro och rÀdsla för barn och förÀldrar i samband med anestesi. Efter analys av 16 artiklar blev resultatet fyra kategorier; information, ÄtgÀrder i förberedelsefasen, ÄtgÀrder vid anestesitillfÀllet och bedömning av oro. Informationen ska vara omfattande och detaljrik och Àven beröra den postoperativa smÀrtlindringen. Internetprogram kan vara bra komplement till traditionell information.

Syftet var att utifrÄn vald forskningslitteratur studera vilka samhÀlleliga stödinsatser till förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras barn som fungerar vÀl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjÀnstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade pÄ tre teman utifrÄn BBIC: barnets behov, förÀldrarnas förmÄga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja förÀldrarna stödjer barnet vilket Àr förenligt med BBIC.  SamhÀllsstöd baserat pÄ empowerment och företrÀdarskap fungerar bra.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare pÄ förÀldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden Àr fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollÀrare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel dÀr det finns mÄnga förÀldrakooperativ.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

InledningKonflikter sker dagligen pÄ ett eller annat sÀtt, mÀnniskor har olika Äsikter och enas inte alltid. I förskolans verksamhet Àr det pedagogernas ansvar att hitta lösningar pÄ konflikterna och ge barnen verktyg som hjÀlper dem i konfliktsituationer. Hur konflikter hanteras pÄverkar barns utveckling och det Àr dÀrför av största vikt att de hanteras pÄ ett konstruktivt sÀtt.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger hanterar konflikter i förskolans verksamhet.MetodI denna studie har vi valt att anvÀnda oss av observationer och kvalitativa intervjuer. Det gjordes observationer pÄ tvÄ olika förskolor, samt tvÄ intervjuer med tvÄ olika pedagoger. UtgÄngspunkten har kommit ifrÄn etnografin som forskningsansats dÄ vi studerat sociala processer mÀnniskor emellan.ResultatStudien har visat olika metoder att anvÀnda sig av i hantering av konflikter.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige drabbas Ärligen ungefÀr 250 ? 300 barn mellan 0 ? 18 Är av cancer. NÀr barn fÄr cancer kan det innebÀra en pÄverkan pÄ barnets förÀldrar. I sjuksköterskans roll ingÄr bÄde att ta hand om barnet och dess nÀrstÄende. Medan barnet diagnostiseras och behandlas gÄr förÀldrarna igenom olika kÀnslor och tankar som de kan behöva hjÀlp med att hantera.SyfteAtt belysa förÀldrars upplevelse och behov av vÄrdpersonalens stöd och omsorg nÀr deras barn insjuknat i cancer.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod.

Borg, Gunnel. & Gall Ising, Elisabeth. 2006. ?BrÄkiga barn?, (?Troublesome children?).

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Det finns idag lagar och internationella rekommendationer som föresprÄkar barn och ungas rÀttighet och möjlighet till reellt inflytande i processer som rör dess fysiska miljö. Detta examensarbete syftar till att skapa en större förstÄelse för vilka förutsÀttningar dagens kommunala fysiska planeringsprocesser stÄr inför i frÄgan om barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande. För att förstÄ dagens förutsÀttningar sÄ mÄste man förstÄ de historiska aspekterna och dess utveckling som lett oss fram till den syn samhÀllet har pÄ barn som medborgare och aktörer i vÄr fysiska planering. Genom en djupgÄende litteraturstudie lÀggs den teoretiska grunden för de historiska och samtida aspekterna nÀr det gÀller barn och ungas inflytande. Det finns idag mycket forskning, teori och kunskap kring Àmnet som utvecklats under 1900-talet. Mycket av denna forskning och teori kring barns möjlighet till delaktighet och pÄverkan tillhör dock de senaste decenniernas forskning och frÀmst med fokus pÄ ratificeringen av FN:s barnkonvention som föresprÄkar barn som egna individer kapabla att agera i frÄgor som berör dem och dess nÀrmiljö.

Introduktion: Skolios som drabbar barn och ungdomar ger en krökning av ryggraden i sidled. Upprepade undersökningar med joniserad strÄlning av frÀmst flickor i puberteten innebÀr risk för bröstcancer. Genom att pÄ olika sÀtt optimera undersöknings metoderna och anvÀnda skydd till patienter kan biverkningarna minskas. Syfte: Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanstÀlla vilka metoder och röntgenparametrar som kan anvÀndas för dosreducering i samband med radiologisk skoliosundersökning av barn och ungdomar. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturöversikt.