Ett flertal bÄde internationella och nationella undersökningar visar att svenska skolelever blir allt sÀmre pÄ matematik. Ett delomrÄde som ofta utpekas Àr geometri. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ hur Àmnet geometri har utvecklats i den svenska skolan samt vilka metoder och begrepp lÀrare anvÀnder sig av nÀr de undervisar i geometri i de tidigare skolÄren. Empirin har hÀmtats frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer och frÄn studier av gamla lÀroplaner. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder en mÀngd begrepp och metoder i sin undervisning men att det finns ett behov av fortbildning hos lÀrarna.

Syftet med följande arbete var att fÄ en bild av hur tio specialpedagoger, pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ta reda pÄ deras metoder, arbetssÀtt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frÄgeomrÄden: KartlÀggning, arbetssÀtt och metoder, kompensatoriska hjÀlpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jÀmförde vi med aktuell forskning inom samma omrÄde. Sammanfattningsvis visade vÄrt arbete pÄ att specialpedagogers arbetssÀtt varierar och det ser olika ut pÄ olika skolor.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD stÄr för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och Àr en funktionsnedsÀttning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frÄgor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svÄrigheter med uppmÀrksamhet, impulsivitet och kan Àven vara hyperaktiva.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ kunskap om hur man som lÀrare kan arbeta med lÀsinlÀrning, men framförallt ? varför lÀrare arbetar som de gör. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ och teorier kring lÀsinlÀrning, samt olika metoder för arbete med detta. Vi valde att genom intervjuer undersöka vilka argument nÄgra lÀrare pÄ fÀltet anger för sina val av inlÀrningsmodell, eller arbetssÀtt, vid lÀsinlÀrning.De lÀrare vi intervjuat Àr medvetna om att alla barn lÀr olika och dÀrför anvÀnder lÀrarna olika metoder vid lÀsinlÀrning för att göra det möjligt för alla barn att lÀra sig lÀsa. Den vanligaste modellen Àr en form av LTG ? metoden (det vill sÀga LÀsning pÄ Talets Grund).

Vi har valt att, i vÄr kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollÀrare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien omfattar 30 förskollÀrare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien Àr fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebÀr att studien baseras pÄ förskollÀrares egna uppfattningar gÀllande deras bemötande av barn i socioemotionella svÄrigheter.Vi har anvÀnt oss av enkÀter med öppna frÄgor, eftersom förskollÀraren sjÀlv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berÀtta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svÄrigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsÀttningar, samt ibland Àven olika sociala och emotionella svÄrigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svÄrhanterligt men vÀldigt viktigt samt grundlÀggande omrÄde, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det Àr en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jÀmförelse med för ett par Är sedan, gÀllande de uppgifter som ska hinnas med. De hÀr uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsÀttningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollÀrares uppfattning kring barn i socioemotionella svÄrigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

I denna uppsats studerar vi förhÄllningssÀttet hos gruppledare i olika skeden av pÄgÄende och begynnande gruppverksamhet för barn. Syftet med studien Àr att öka kunskapen och förstÄel-sen för hur socialsekreterare inom socialtjÀnsten kan bemöta och stödja barn i familjer dÀr det förekommer vÄld. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med dels socialsekreterare och dels projektanstÀllda barngruppsledare. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att intervjua personer med blandad erfarenhet av att bemöta dessa barn. Behandlingsmetoden som studerats kombi-nerar individuell traumabearbetning med gruppmetodik.

Varje Är blir cirka 100 000 barn i Sverige inlagda pÄ sjukhus. De flesta har minst en förÀlder med sig under sjukhusvistelsen. För förÀldrarna Àr detta ofta en mycket stressande och orolig tid oavsett barnets sjukdomsdiagnos. Hur förÀldrar blir bemötta i vÄrden varierar trots att det idag föresprÄkas familjecentrerad vÄrd med deltagande förÀldrar och omtanke om hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha sitt barn pÄ sjukhus.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Varje Är traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvÄrd i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvÄrden trÀffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhÀndertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara pÄ barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhÀndertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av svÄrigheter i samband med omhÀndertagandet, upplevelsen av behovet av god omvÄrdnadskunskap och upplevelsen av skillnader i gÀllande rutiner.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ ta del av förskollÀrares och grundskollÀrares olika syn pÄ inkludering. Inkludering Àr ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och anvÀnds pÄ olika sÀtt. Vi utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ att barnen lÀr genom samspel med andra, och stÀllde oss frÄgan ?Hur ser pedagoger pÄ inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - sÄ har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika Älderskategorier pÄ ett semistrukturerat sÀtt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn pÄ inkludering Àn vad förskolan har.

Uppsatsen handlar om matematiksvÄrigheter/dyskalkyli. Dyskalkyli betyder att barn har problem med berÀkningar i matematik. En del elever har svÄrt att behÀrska matematik, vissa barn utvecklar dyskalkyli/dysmatematik senare i framtiden. Orsaker till dyskalkyli kan vara Àrftliga. BÄde de lÀrare och specialpedagoger som jag intervjuade ville kalla elevers svÄrigheter för matematiksvÄrighet eller dysmatematik.

Syftet med undersökningen var att beskriva omstÀndigheter som uppstÄr vid tolkning och verkstÀllighet av skolans uppdrag mellan stat (regering och riksdag), huvudman (kommunen), skolledare (rektor) och personal (pedagoger). I undersökningen har vi huvudsakligen anvÀnt oss av arbetsrelevanta frÄgestÀllningar hÀmtade frÄn BRUK, ett nationellt kvalitetsindikatorsystem för barnomsorg och skola utvecklat av Skolverket. I undersökningen har vi Àven hos respondenterna sökt förslag pÄ förÀndringar i syfte att förbÀttra arbetsförutsÀttningar och resultat. Vi granskade ocksÄ respondenternas instÀllning i frÄgor som berör förÀndringar i resurstilldelning, lagar och styrdokument, arbetsuppgifter och arbetssÀtt samt i elevernas förhÄllande till informationsteknologi och media. Undersökningen visar att respondenterna överlag Àr tillfreds med hur verksamheten fungerar men att det finns omrÄden som kan utvecklas och förbÀttras.

Varje Är dör cirka 300 barn i Sverige. Skador Àr den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 Är. Det Àr svÄrt för nÄgon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att förestÀlla sig hur en sÄdan tragedi yttrar sig. Att sörja Àr en mÀnsklig reaktion som förekommer i alla Äldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som gÄr igenom olika faser utan förvÀntat slut. Att möta nÄgon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag dÄ vi inte vet hur vi ska förhÄlla oss i en sÄdan situation.

Undersökningens syfte Àr att diskutera hur barn och förskollÀrare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet Àr Àven att se om barnens och förskollÀrarnas Äsikter stÀmmer överens med varandra. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollÀrare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollÀrare anser kring varför ett stökigt beteende uppstÄr? ? Har de olika miljöerna pÄ förskolan en pÄverkan pÄ stökigheten och vad tror i sÄ fall barn och förskollÀrare Àr bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer Àgt rum pÄ en förskola, dÀr 16 barn och tvÄ förskollÀrare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv Àr slutsatserna i undersökningen..