Barn skrivs in pÄ sjukhus nÀr deras behandling och omvÄrdnad inte lÀngre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebÀr sjukhusvistelse stora förÀndringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begrÀnsade förmÄga till kognitivt tÀnkande kan göra förÀndringarna svÄra att hantera. NÀr barn har svÄrt att förstÄ och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstÄr lÄng tid efter upplevelsen. En vÄrdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) LÀs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med sprÄk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄrt arbete vill vi lÀra oss mer om sprÄk- och kommunikationsproblem samt hur lÀs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill Àven undersöka hur man kan individualisera för barn med sprÄk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgÄ.

Sammanfattning:Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka material/ hjÀlpmedel som anvÀnds för att hjÀlpa barnen med koncentrationssvÄrigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjÀlpmedel.MetodFör att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkÀt.WebbenkÀten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en sÀrskoleverksamhet.ResultatResultatet av enkÀten visade att pedagogerna anvÀnde olika fÀrdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansÄg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material.Betydelse för lÀraryrketMin förhoppning Àr att denna undersökning ska hjÀlpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lÀttare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning Àr ocksÄ att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gÀllande hjÀlpmedel för barn med behov..

VÄrt syfte med den hÀr studien var att ta del av yrkesverksamma lÀrares tankar och erfarenheter kring sambandet mellan koncentrationssvÄrigheter och skolmiljö hos barn. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer som vi genomförde med tio lÀrare i grundskolans tidigare Är. VÄrt resultat visade att lÀrarna hade liknande upplevelser av hur koncentrationssvÄrigheter kan ta sig uttryck hos barn, samt hur man som pedagog kan underlÀtta skolsituationen för dem. De karakteristiska drag som alla lÀrare nÀmnde som typiska för barn med koncentrationssvÄrigheter var rastlöshet, impulsivitet och svÄrighet att behÄlla fokus. Vad samtliga lÀrare framhöll som nÄgot av det viktigaste i samarbetet med dessa barn var vikten av uppmuntran och beröm.

I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna frÄn etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men ocksÄ egna, för att svara pÄ min huvudfrÄga: Vilka olika kreativa metoder kan anvÀndas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oÀndligt mÄnga, men att vad som har fungerat bÀst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas dÀr jag utforskar olika idéer med hjÀlp av karaktÀrssiluetter, med fokus pÄ intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det Àr viktigt att vara öppen för influenser frÄn alla hÄll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för sÄvÀl kreativiteten som sin konstnÀrliga utveckling..

Syfte: Det övergripande syftet Àr att identifiera de diskurser som framtrÀder i handlingsplaner för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr vidare att analysera de diskurser som skapas dÄ pedagogerna tolkar sitt uppdrag. Teori och metod:Undersökningens teoretiska och metodologiska utgÄngspunkter Àr anvÀndandet av en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt dÄ diskursanalys grundas pÄ en konstruktionistisk syn pÄ de sprÄk(tal)handlingar som framtrÀder i text. Har inspirerats och tagit stöd av Laclau och Mouffes diskursteori.Resultat: Resultatet visar pÄ tvÄ övergripande diskurser och de Àr svÄrighetsdiskursen och behovsdiskursen. Sedan följer anpassningsdiskursen dÀr olika handlingar erbjuds barnet.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollÀrare samt fyra specialpedagoger. Vi har Àven genomfört en kvantitativ studie i form av en enkÀt som har besvarats av förskollÀrare i Uppsala Kommun.Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrare och specialpedagoger anvÀnder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill Àven fÄ en ökad förstÄelse för hur samarbetet mellan professionsgrÀnserna fungerar.Studiens resultat visar pÄ att bÄde förskollÀrare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. MÄnga förskollÀrare idag anvÀnder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instÀmmer med förskollÀrarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads.

I dagens samhÀlle Àr det nÀstan nödvÀndigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hÀnga med i samhÀllslivet. Det krÀvs kunskaper för att kunna delta i samhÀllsbeslut som handlar om forskning, hÀlsa, miljö, teknik och miljö och mÄnga yrken krÀver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa Àmnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhÀllet krÀver och vad skolan utbildar för.Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka olika alternativa metoder som lÀrare kan anvÀnda vid undervisning av naturvetenskapliga Àmnen för att skapa ett ökat intresse för dessa Àmnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med tvÄ erfarna pedagoger som undervisat inom dessa Àmnen pÄ grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de tvÄ lÀrarna blandar mÄnga olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem Àr att sjÀlva kÀnna nyfikenhet och inspiration för det de gör för dÄ kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

I studien har pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar sprÄkutvecklande med dessa barn, och dÀrtill Àven fÄ en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov Àn de som har svenska som modersmÄl. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och dÀrtill Àven anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvÄsprÄkig utveckling gÄr till, men att majoriteten av dem inte anvÀnde dessa kunskaper i verksamheten..

Denna uppsats Àr skriven inom ramen för Àmnet Krigsvetenskap under författarens  studier pÄ yrkesofficersprogrammet 2009 -2012 till nautisk officer. I studien beskrivs risker och metoder i samband med att ammunition omhÀndertas. Syftet Àr att belysa en problematik som ammunitionsröjare skulle kunna möta idag dÄ de metoder som finns idag frÀmst Àr avsedda för röjning pÄ land.  De senaste Ären visar en ökad frekvens av attacker utanför Somalias kust. I samband med den hÀr typen av attacker finns chansen att behov av nya metoder ocksÄ uppstÄr.

Familjen har pÄ ett eller annat sÀtt alltid funnits med i omvÄrdnaden dÄ barnen blivit sjuka. Inom familjen och i förÀldraskapet ingÄr det att hÄlla barnen friska samt att vÄrda dem nÀr de blir sjuka. Av sina förÀldrar fÄr barnen bÄde fysisk och psykisk trygghet. Det Àr nödvÀndigt att sjuksköterskan samarbetar med det sjuka barnets familj. Med syfte att belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vÄrdats pÄ sjukhus har vi gjort en litteraturstudie inkluderande tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka förskollÀrares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nÀmns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhÄllande till metoderna pedagoger kan vÀlja belyses Àven i tidigare forskning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och 12 barn i grupp om fyra, nÄgonstans i Mellansverige.

Vi har valt att, i vÄr kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollÀrare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien omfattar 30 förskollÀrare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien Àr fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebÀr att studien baseras pÄ förskollÀrares egna uppfattningar gÀllande deras bemötande av barn i socioemotionella svÄrigheter.Vi har anvÀnt oss av enkÀter med öppna frÄgor, eftersom förskollÀraren sjÀlv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berÀtta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svÄrigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsÀttningar, samt ibland Àven olika sociala och emotionella svÄrigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svÄrhanterligt men vÀldigt viktigt samt grundlÀggande omrÄde, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det Àr en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jÀmförelse med för ett par Är sedan, gÀllande de uppgifter som ska hinnas med. De hÀr uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsÀttningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollÀrares uppfattning kring barn i socioemotionella svÄrigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats dĂ€r tvĂ„ barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas pĂ„ kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sĂ„dan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen bestĂ„r av tvĂ„ delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen Ă€r avgrĂ€nsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansĂ„gs sĂ€rskilt relevant med tanke pĂ„ hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott frĂ„n hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov pĂ„ kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ex. svÄrt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som Àr ett specialpedagogiskt arbetssÀtt. Lekarbete stÄr för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.