Övergången mellan projektering och produktion har identifierats som en synnerligen komplicerad övergång inom byggprocessen, där många aktörer lämnar projektet och nya tar över. Av den anledningen är det av betydelse att de handlingar som projektören lämnar vidare till entreprenören är av god kvalitet för att undvika missförstånd ute på byggarbetsplatsen. De fel som förorsakas vid projekteringen anses vara de fel som orsakar de största felkostnaderna inom ett byggprojekt och som dessutom leder till kvalitetsbrister i anläggningen. Våren 2014 kom Svensk Byggtjänst ut med sin rapport Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser, i vilken det konstateras att den bristande kommunikationen fördyrar byggprojekt med 32 miljarder kronor per år. Vidare förklaras att den tydligaste orsaken till den bristande kommunikationen är otydliga handlingar och anbudsunderlag. Med utgångspunkt i arbetets problemområde är avsikten att genom aktörernas olika perspektiv belysa problematiken med bristfälliga handlingar och anläggningar för att undersöka om det finns samband. Samt försöka utreda vad som avses med god kvalitet gällande handlingar och anläggningar. Vad är definitionen av god kvalitet gällande handlingar? Vad är definitionen av god kvalitet gällande anläggningar? Vilka fel eller brister anses vara vanligare i handlingar? Finns det samband mellan handlingars och anläggningars kvalitet? Litteraturstudie ligger till grund för arbetets frågeställning.

Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrågan hos bland annat fastighetsägare, potentiella kunder och hyresgäster. Allt fler beställare väljer därmed att låta certifiera sina projekt med något av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebär detta en stor utmaning, då det ställs hårda krav på byggnaden för att den ska uppnå den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav påverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att då som arkitekt uppnå ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven måste uppfyllas är inte enkelt.  Det är dessutom viktigt att projektera rätt redan från början.Det här projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hänsyn till de gestaltningspåverkande indikatorer beträffande områdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt är viktiga att beakta i ett tidigt skede.

Något vi dagligen möter i vår omgivning är kommunikations- och informationsutbyte. Det är både en social och en teknisk process – social, för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med våra medmänniskor. Den sociala processen får oss att utvecklas mentalt och växa i välmåendet. Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, till exempel telefoner, datorer, etcetera. Examensarbetet ingår som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad punktlighet genom effektivare underhåll" och har utförts för Järnvägstekniskt Centrums(JvtC) räkning, vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från rättidighet och akut underhåll för att undersöka om det finns något sätt att förbättra kommunikationen och informationsflödet mellan underhållstekniker, arbetsledning och driftledningspersonal, så att underhållteknikerna vid anmält akut fel ute i Banverkets anläggningar, får med sig rätt material, har rätt kompetens för felet i fråga och beger sig till rätt ställe. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är till stor del en litteraturstudie, inriktad på den akuta felavhjälpningen. Studien är varvad med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-, ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal från tågledningen, driftledningen vid DLC i Boden. Arbetsfrågan har varit: Går det att förbättra den akuta felavhjälpningen och förbättra punktligheten med hjälp av förbättrad kommunikation? Finns det något sätt att förbättra kommunikationsflödet utan att minska informationsinnehållet? I många fall av allmän kommunikation så uppstår missförstånd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjälpning. I dagsläget är det snarare så att strömmen av information via e-mail till, till exempel tågtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom så liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.

Titania köpte hösten 2010 in programvaran Revit för att skapa möjligheten att kunna BIM-projektera sina ROT-projekt. En övergång från 2D-projektering har ännu inte skett då den allmänna synen inom företaget är att projekten innehåller för många komplexa delar i utförandet och därför bör lösas på plats. Idag säljer Titania sina råvindslägenheter när dessa står färdiga men de har som mål att tidigarelägga försäljningen av sina projekt, om detta ska kunna ske måste företaget ha mer material att lämna till sina mäklare som de i sin tur kan presentera för kunden.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka skillnader BIM skulle kunna skapa för produktionen, hur BIM kan implementeras på arbetsplatsen samt att visa hur Titania kan använda sig av BIM till försäljningen av sina projekt.Examensarbetet är baserat på en fallstudie, intervjuer samt litteraturstudie rörande typprojektet Byggmästaren, ett råvindsprojekt i Solna.Under arbetet med fallstudien upptäcktes en del problem i den nuvarande projekteringen, några av de problem som upptäcktes var bland andra; avvikelser mellan ritningar, kollisioner mellan byggdelar och mått som inte stämmer överrens med varandra. Detta är något som även uppmärksammades i vår intervju med platschefen för Byggmästaren och dessa problem är något som i slutändan kan skapa svårigheter och fördröjningar i produktionen. I fallstudien undersökte vi även vad som saknades i det nuvarande materialet för att kunna tidigarelägga försäljningen av lägenheterna, det som framkom var bland annat: ljusinsläppet i lägenheterna samt tydligare visualiseringar.I resultatdelen presenteras funktioner i BIM som kan vara alternativa lösningar till de problem och efterfrågningar som vi upptäckte.Slutsatsen för detta examensarbete är att Titania bör övergå till att projektera med BIM.

Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara.Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader.Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet.

Denna rapport är resultatet av ett samarbete mellan Banverket och Luleå tekniska universitet. Rapporten behandlar ett projekt vars mål är att ta fram en prototyp av en profildetektor. Profildetektorn ska kunna klara av ett detektera utstickande föremål från järnvägsvagnar samt fungera i vårt klimat med dess variationsrika klimatologiska förhållanden. Idag finns det inget system med tillräckligt god prestande som klarar av det besvärliga klimat vi har här i Norden. Ett av de större problemen med de system som testats hittills är att de inte klarar av att filtrera bort falsklarm som då uppstår.

Gällivare bangård har varit i drift sedan sent 1800-tal då Malmbanans första del mellan Luleå och Gällivare färdigställdes. Sedan dess har bangården varit utsatt för förändringar för att passa den verksamhet som bedrivits. Förändringarna har påverkat markmiljön och tidigare undersökningar av området har visat att föroreningar finns. Främst har föroreningarna historiska orsaker men det kan inte uteslutas att dagens verksamhet har påverkat markmiljön negativt. Detta examensarbete har tagit vid efter tidigare undersökningar som utrett markföroreningar inom bangården.

Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna. För att nå målen ska följande frågor besvaras: ? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna? ? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden? ? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden? För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där energiprestandan beräknades.

Projektgruppen för underhållsgränser vid JVTC (järnvägstekniskt centrum) på Luleå tekniska universitet har beslutat att tillsammans med Banverket, MTAB, LKAB och Jernbaneverket fortsätta utreda räl- och hjulprofiler samt försöka föreslå åtgärder som sänker MTAB:s, Banverkets och Jernbaneverkets underhållskostnader. Räl- och hjulslitage är ett stort problem för både infrastrukturägare och tågoperatörer. Slitaget av räler och hjul sker när hjulet har flänskontakt, vilket främst sker i kurvor med radier mindre än 600 m. Oftast blir slitaget störst när malmvagnen går in/ut genom en kurva eftersom hjulen vill förflytta sig mot den yttre sidan av kurvan. Den effektiva koniciteten, som är förhållandet mellan rullradieskillnad på höger och vänster sida och den relativa sidoförskjutning, används i examensarbetet för att undersöka om hjulet kan styra utan flänskontakt.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där energiprestandan beräknades.

MTAB har efterlyst en mätmetod för positionsbestämning av kontaktledningen som inte baseras på avbildande teknik. Ett liknande intresse finns hos Banverket, som äger i stort sett all järnväg i Sverige. MTAB gav uppdraget att skapa en mätmetod till Damill AB. Frågeställningen kom att diskuteras, olika lösningar testades vid ett antal tillfällen. Det ursprungliga målet var att använda metod baserad på induktiva principer, men blev ersatt av metod baserad på kapacitiv teknik.

Due to historically low prices for electricity in Sweden, many small-scale hydropowerplants were closed down. A small-scale power plant has more or less the samemaintenance costs as larger plants, but doesn?t generate as much income. Today?sincreasing price for electricity in combination with a desire for renewable energysources makes small-scale hydropower interesting again.

The use of CAD, within the building industry came strongly, during the 1980?s and the 1990?s. The development has since then rapidly progressed and the using of 3D-models has in addition increased. We are now at the edge of next step of evolution. BIM, Building Information Model(ing), is here.

Projektet startade som ett parallellt uppdrag hösten 2004. Beställare var Stockholms Stad, SL och dåvarande Banverket, numera Trafikverket. Programmet beskrev en uppgift att knyta ihop befintlig pendeltågsstation med ett nytt stadsdelstorg i Älvsjö, tunnelbanans gröna linje skulle förlängas från Hagsätra och en ny T-banestation Älvsjö skulle kopplas ihop med pendeltågsstationen. En framtida spårväg syd (spårvagn) skulle få en station i anslutning till Resecentrum.  Den befintliga bussterminalen skulle ersättas av en bussgata utmed järnvägen.