Bakgrund och problem: Tidigare forskning har visat att banker tenderar att generera allt större andel av sina vinster via icke-traditionella banktjÀnster istÀllet för via traditionell in- och utlÄningsverksamhet. Ur detta lyfts frÄgan hur den nya trenden pÄverkar bankernas risker och problemet blir allt mer intressant genom att studera en tidsperiod som innefattar finanskrisen 2008. VÄr studie fokuserar pÄ banker i Skandinavien och belyser ocksÄ eventuella skillnader mellan bankaktiebolag och sparbanker.Syfte: Syftet med studien Àr att förklara relationen mellan kredit- samt insolvensrisk och ett utökat produkt- och tjÀnsteutbud och dessutom huruvida det finns bakomliggande faktorer sÄsom olika bankkarakteristiska som kan ge ytterligare förklaring till detta samband.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ metod dÀr det empiriska materialet samlades in genom Ärsredovisningar frÄn skandinaviska banker med minst fem miljarder SEK i totala tillgÄngar. VÄr empiriska insamling resulterade i data frÄn 101 skandinaviska banker och totalt 8 628 observationer efter ett bortfall pÄ 16,2 procent. Vi utformade hypoteser som skulle kunna förklara relationen mellan bankers nettointÀktsstruktur och kredit- och insolvens risk.Slutsatser: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan andel provisionsnettointÀkter och kreditrisk, vilket gör att studien kan bidra till att stÀrka befintlig teori om sambandet.

SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera Àr Sverige ett av fÄ lÀnder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebÀr att en revisor med en professionell, skeptisk instÀllning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom Àven EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, dÀr det i det fjÀrde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta smÄföretag frÄn revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka Àr:Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag?Syftet med min studie Àr att genom intervjuer förstÄ vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av smÄföretag.

Objective: Our purpose with this study is to demonstrate the impact of natural disasters on banks' share prices.Method: Quantitative survey method, an event study.Conclusion: There is no association or a very weak correlation in this study between natural disasters and the Swedish banks' share prices..

Banks and their products are traditionally characterized as high involvement, informational purchases and as such there is a need to shape the market communication to be logical and catering to the need for information that customers are bound to have. With the advent of social media and web 2.0 a company can no longer opt out of the online discourse regarding their company. As social medias are characterized by being an active media, tailored to personal exchanges and opinions, the match with the high involvement approach that banks usually have to employ is not always ideal. We have examined what happens when banks use different degrees of personal message content and sender profiles on Twitter. Our findings suggest that while some strategies generate higher WOM intentions, others may provide a greater level of sender credibility..

The purpose of this thesis was to investigate the communication between banks and their customers. Delimitations were made and the focus became towards upper secondary school students. The study was based on two interviews with bankers on different locations and with different stature, and a focus group consisting of eight upper secondary school students. The conclusion of the thesis was that there are certain problems in the communication between banks and upper secondary school students. The bank didn?t always communicate on the same level as the students when they presented their proposals.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes Àr banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde uppdelat pÄ olika nivÄer. VÀrdering nÀr en aktiv marknad saknas Àr ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet pÄ dÄ de övervÀrderade sina finansiella tillgÄngar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vÄr frÄga. Hur stor andel av bankers tillgÄngar klassificeras som finansiella instrument av nivÄ 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7?AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att titta pÄ banker i Norden som följer IASBs regelverk.

Etiskt beteende inom företag Àr ett Àmne som har kommit att fÄ stor fokus. Det finns parter som anser att det inte Àr företagens uppgift att arbeta för ett bÀttre samhÀlle samtidigt som andra anser att företagen bör anvÀnda sin makt i samhÀllet pÄ ett sÄdant sÀtt att de har en positiv inverkan pÄ samhÀllets vÀlfÀrd sÄvÀl som pÄ miljön. Efter skandaler inom organisationer har de flesta företag insett att etiskt beteende Àr viktigt för företagets rykte och framgÄng. Syftet med denna studie Àr att undersöka försÀkringsbolags och bankers etiska beteende samt hur vÀl de nÄr ut med detta budskap till sina kunder.Studien bestÄr av en enkÀtstudie kring konsumentbeteende, företagsinformation frÄn försÀkringsbolagens samt bankernas hemsidor och slutligen intervjuer med anstÀllda inom denna typ av företag. Studien bestÄr av bÄde kvantitativ sÄvÀl som kvalitativ forskning.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att anvĂ€nda sig av revision. Lagen infördes dĂ„ regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rĂ„dande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning Ă„r 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstĂ„ revision.Syften med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om kreditinstitutens kreditbedömning har pĂ„verkats efter avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, cirka tre Ă„r efter avskaffandet och hur pĂ„verkas ett företags kreditvĂ€rdighet och riskbedömning med hĂ€nsyn till om smĂ„ aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda pĂ„ vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fĂ„tt.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Risk, som kan definieras som möjligheten att nÄgot oönskat ska hÀnda, Àr idag ett omdiskuterat Àmne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker Àr mycket utsatta för risk och att banksektorn Àr instabil. De finansiella risker som banker ofta Àr utsatta för Àr kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. PÄ senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

Syfte: Syftet Àr att utifrÄn bankernas definition av smÄ och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrÄn denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning Àr efterfrÄgad för SME. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanstÀllda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation Àr högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt nÀr det gÀller ÄterbetalningsförmÄga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motstÄndskraft.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla smÄ och medelstora aktiebolag, detta för att frÀmja det svenska företagandet. Revisionen innebÀr sedan lÀnge en kvalitetsstÀmpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebÀra Àndrade förutsÀttningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden bestÄr till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers instÀllning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs dÀrför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utlÀndska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och tvÄ personliga intervjuer med fristÄende sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen dÀrmed skulle pÄverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero pÄ storleken pÄ de företag som utgör bankernas kundkrets.