Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Att SEB fick göra en kontraktion av sin verksamhet och skifta fokus mot företagskunderna i Tyskland berodde delvis pÄ förÀndringar i de institutionella villkoren. Följande studie beskriver och analyserar SEB:s förvÀrv och försÀljning av sin tyska kontorsverksamhet. En bakgrund ges till SEB:s expansion i Tyskland samt processen fram till kontraktionen. Empirin har huvudsakligen införskaffats genom djupgÄende semistrukturerade intervjuer och stÀlls mot en modell för svenska bankers internationaliseringsprocess i vÄr analys. VÄr studie visar pÄ vikten av att anpassa sig efter och ta till sig skillnader i kultur och marknadsstruktur nÀr man expanderar internationellt.A .

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

AimThe aim with this study was to analyse how strategic decisions through schemas of play, in this case the Pick and Roll, effect the end result of a basketball game. Following questions were answered:? How often is the Pick and Roll used? The total sum per team and game?? What field goal percentage generates the Pick and Roll?? How often generates the Pick and Roll turnovers?? How often does the attacking team receive foul during Pick and Roll, and what is the team awarded from the foul situation?? How often is the Pick and Roll interrupted without any effect?MethodTo be able to answer the questions in our study we videoanalysed 2251 Pick and Roll-situations from the European Championships for Men in 2003 through video analysis. We used nine different categories to sort the 2251 Pick and Roll situations.ResultsThe Pick and Roll is executed 62,53 times per game, or viewed as 0,43 Pick and Roll / possession. Points / possession during the games was 1,04 while points / Pick and Roll was 0,60.

Ledarskap Àr bland ett av de mest observerade men minst förstÄdda fenomen. De förÀndringar organisationer har genomgÄtt de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förÀndrats. Dessa förÀndringar innefattar bÄde strukturella och stra-tegiska förÀndringar med allt vad det innebÀr. All förÀndring som skett gör det viktigt att för-stÄ varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som pÄverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation dÀr denne ska bÄde leda och ledas.

Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att anvÀnda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjÀlp av vattenfallsmetoden. Fokus pÄ detta arbete ligger förutom sjÀlva utvecklandet av registret ocksÄ pÄ dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker ocksÄ svara pÄ om denna modell Àr lÀmplig att anvÀnda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar ocksÄ upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid anvÀndandet av denna modell..

Med cash management menas styrning av företagets betalningsströmmar samt styrning av företagets val av förvaltningsform. HÀr ingÄr bl.a. in- och utbetalning, prognostisering, hantering i form av placering och finansiering samt effektiva system för att kontrollera företagens flöden. Ett bra och effektivt cash management arbete kan göra att bundet kapital frigörs. Vidare kan detta leda till att företag kan uppnÄ en högre avkastning och dÀrmed bÀttre resultat.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats Ă€r att granska tvĂ„ bankers hĂ€lsoarbete och deras syn pĂ„ ansvaret för individens hĂ€lsa. De frĂ„gestĂ€llningar studien utgick ifrĂ„n Ă€r: Varför satsar bankerna pĂ„ hĂ€lsa, i vilken form sker detta och vad förvĂ€ntar de sig att det ska ge? Är mĂ„len desamma centralt och ute i banken samt fĂ„r man tillrĂ€ckligt med stöd frĂ„n sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna pĂ„ ansvaret för individens hĂ€lsa?MetodDenna kvalitativa undersökning bestĂ„r av Ă„tta intervjuer, fyra frĂ„n respektive bank varav en med central position pĂ„ Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belĂ€gna i StockholmsomrĂ„det. Intervjuerna var öppna och utgick frĂ„n en förberedd frĂ„gemall som kompletterades med följdfrĂ„gor.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Uppsatsen behandlar betydelsen av individens konsumtion i vÄrt konsumtionssamhÀlle med utgÄngspunkt att studera den eventuella relationen mellan individens konsumtionsprioriteringar och dennes roll. NÀr vi studerar den eventuella relationen sÄ undersöker vi om individens roll pÄverkas av hans/hennes konsumerande aller det, av omgivningen, förvÀntade konsumerandet..

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Denna uppsats undersöker rollerna av förtroende och redovisningsinformation vid bankers kreditbedömning av smÄ och medelstora organisationer. Fem intervjuer med kreditbedömare har genomförts med avsikt att fÄ en djupare förstÄelse för hur förtroende och redovisningsinformation interagerar och pÄverkar vid en kreditbedömning. Intervjuerna företogs med dels respondenter som bedömer bostadsrÀttsföreningar dels med respondenter som bedömer övriga typer av organisationer. Detta gjordes för att ta hÀnsyn till den effekt sÀkerheter kan ha pÄ kreditbedömningen. Studien finner att kreditbedömningen till smÄ och medelstora organisationer Àr beroende av bÄde utförlig och noggrann redovisningsinformation, och av förtroende för redovisningens kvalitet och organisationens ledning..