Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jÀmföra hur tre svensklÀrare beskriver sitt arbete med film i svenskÀmnet och hur de ser pÄ filmens roll i svenskÀmnet. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur ser de pÄ film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de pÄ film i relation till litteratur? Hur ser de pÄ film i relation till ungdomar? Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklÀrare pÄ gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jÀmförts.     Resultatet visar pÄ att film anvÀnds för att illustrera en epok eller ett litterÀrt verk eller som en jÀmförelse i samband med tematiska arbeten. TvÄ av de tre lÀrarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrÄgor: Finns det nÄgon specialpedagogisk skolutveckling pÄ de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i sÄ fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det nÄgot samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i sÄ fall? Teori: Uppsatsen tar utgÄng i rationalistisk organisationsteori som till skillnad frÄn naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bÀttre förstÄ skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling anvÀndes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Tidigare forskning som ligger till grund för denna studie belyser bland annat faktorer som pÄverkar ingÄng i och avhopp frÄn högerextrema grupperingar samt processer som rör attitydförÀndring i relation till detta. Det finns Àven forskning som belyser professionellas olika förutsÀttningar för att arbeta med klientgruppen och med förÀndringsarbete. Vidare belyses möten mellan professionell och klient med fokus pÄ förhÄllningssÀtt och makt samt strategier för att bemöta högerextremister. Baserat pÄ denna forskning har vi identifierat en kunskapslucka för forskning rörande hur allt detta uppfattas av de professionella som i praktiken möter klientgruppen. Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för professionellas förestÀllningar om sin roll i processer som rör attitydförÀndring hos klienter. Fokus för studien Àr professionella som i sitt arbete möter personer som riskerar att dras in i, Àr aktiva i eller som valt att hoppa av högerextrema grupper.

Vilka roller mÀn och kvinnor spelar i samhÀllet har bland annat genom Ären uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfÀren har prÀglats av den manliga nÀrvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfÀren, det vill sÀga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom Ären inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av mÄnga inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn pÄ det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrÄn teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar pÄ att den omgivning cheferna upplever inte Àr sÀrskilt förÀndringsvÀnlig och delvis pÄverkad av manlighetsideal.

VÄrt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lÀrande och lÀrarens uppdrag. Vi vill ge en förstÄelse om vilka förmÄgor som lÀrarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkÀter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i Ärskurs 1 för att fÄ en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska kÀnna sig trygga med de Àldre eleverna. UtifrÄn elevintervjun visade det sig ocksÄ att eleverna i förskoleklass tycker att det Àr roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjÀlper dem.

Bakgrund:Entreprenöriellt lÀrande Àr en undervisningsform i skolan som trÀnar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmÄgor. För en lÀrare i klassen handlar entreprenöriellt lÀrande om en förhÄllningsÀtt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör Àr sjÀlvstÀndighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lÀtthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom pÄ idéer. SamhÀllet gÄr igenom stora förÀndringar och förskolan mÄste lÀgga grunden till att barnet lÀr sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhÀllet i framtiden kommer att behöva. Barnet lÀr sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra mÀnniskor, iaktta.

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera tvÄ företags erfarenheter av affÀrssystem, samt dess pÄverkan pÄ den ekonomiska styrningen. METOD: Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med nyckelpersoner i de bÄda företagen och litteraturstudier i de omrÄden vi behandlar i uppsatsen. Vi har behandlat implementeringen av affÀrssystem samt systemens pÄverkan pÄ företagens styrning, finansiella rapportering, budgetering och kalkylering. RESULTAT: VÄr slutsats Àr att företag kan vÀlja vilken roll affÀrssystem kan ha med avseende pÄ ekonomisk styrning. Valet av roll avgör huruvida företaget mÄste anpassas till affÀrssystemet eller vice versa.

Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

PÄ skolor idag Àr det inte ovanligt, i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle, att det i klasserna finns nÄgon elev med annat modersmÄl Àn svenska. Eftersom sprÄket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgÄng, krÀvs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa eleven med dess sprÄkutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger frÄn fyra olika skolor anvÀnder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas sprÄkutveckling. Resultatet bygger pÄ litteraturgenomgÄng och enkÀter som besvarats av pedagogerna pÄ skolorna. Genom vÄr undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmÄlet spelar stor roll för sprÄkets utveckling hos eleven som har svenska som andrasprÄk.

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola Syfte Vi vill undersöka om det gĂ„r att förutsĂ€ga lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter genom tidig kartlĂ€ggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av SprĂ„kutveckling. Vi vill Ă€ven veta pĂ„ vilket sĂ€tt informationen anvĂ€nds vid övergĂ„ngen mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det sprĂ„kutvecklande arbetet. Teori Vi har utgĂ„tt frĂ„n Vygotskijs teori om tĂ€nkande och sprĂ„k samt aktuell forskning kring tidig sprĂ„kstimulans. Metod Vi har valt att anvĂ€nda oss av metodtriangulering vilket innebĂ€r att vi bĂ„de har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat frĂ„n elever. Resultat Vi har funnit att det Ă€r lika mĂ„nga elever som inte uppnĂ„r mĂ„len i TRAS men Ă€ndĂ„ klarar Ämnesproven i svenska Ă„k 3 som tvĂ€rtom dvs.

Uppsatsen a?r en litteraturstudie med fokus pa? psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som mo?jliggo?r fo?rsta?else av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat pa? den metod Heidi Ahonen-Eerika?inen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol.FrÄgestÀllningar:? Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?? Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare?? Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag?? Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion?MetodI arbetet anvÀndes bÄde en kvantitativ metod via enkÀtsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. MÄlgruppen avgrÀnsades till aktivt idrottande ungdomar som lÀser idrott pÄ gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i Ärskurs tvÄ pÄ gymnasiet. Undersökningarna gjordes pÄ fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsÀmnet.ResultatIdrottarna drack alkohol oftare Àn genomsnittet för samma Äldersgrupp (17-18 Ärs Älder).

Denna undersökning studerar synen pÄ religionens plats i skolan genom att analysera debatterkring detta. Den frÄgestÀllning som leder analysen Àr: Vilken syn pÄ religion Äterfinns istÀllningstagandena i debatter kring religionens plats i skolan? Materialet utgörs av tvÄ av tidÄtskilda debatter, den Àldre Äterfinns i SOU 1948:27 och rör kristendomsundervisningen samtmorgonandakter och den modernare tar plats pÄ webbforumet Newsmill. Analysen görs i tvÄdelar, först en deskriptiv argumentationsanalys följt av en analys som anvÀnder sig av PeterBergers samt Grace Davies olika tolkningar av sekulariseringsbegreppet. Resultatet avundersökningen Àr att de argument som anvÀnds i debatterna har stora likheter med varandratrots tidsskillnaden, och dÀrmed frÀmst kan bindas till varandra genom olika syn pÄreligionens roll i ett sekulÀrt samhÀlle.

Inom skolans vÀrld innefattar lÀrarprofessionen en lÄng rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frÄgor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter krÀver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för lÀraren som offentlig person har minskat. Detta pekar pÄ att bemötandet mot lÀraren som profession har förÀndrats.