Denna uppsats syftar till att skapa en bild över dels bankers attityder till de nya reglerna om kapitaltäckning, dels vilken påverkan de nya reglerna kommer att ha på banker. Uppsatsen bygger på en induktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empiri har huvudsakligen samlats in genom intervjuer med representanter från den svenska finansiella sektorn. Slutsatser:Cirka tio institut kommer att välja att tillämpa Internal rating based approach (IRBA) vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. IRBA förväntas sänka det befintliga kapitalkravet.

Problemställning: Vi har gjort ett antagande att den offentliga servicesektorn i sina upphandlingar i första hand frågar efter den tekniska kvaliteten (vad tjänsten består av) och inte efter den funktionella kvaliteten (hur tjänsten levereras). Förutom att tjänstekvalitet är subjektivt är tjänsterna svåra att värdesätta. Det är något enklare att värdesätta teknisk kvalitet än funktionell och detta beror på tjänsternas särarter. Upphandlingar i offentlig sektor är reglerad av lagen om offentlig upphandling vilket innebär att leverantörerna inte kan påverka kunderna. Det är kundens ansvar att ställa både tekniska och funktionella kvalitetskrav.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur tjänstekvalitet värdesätts i en upphandling inom servicesektorn.Metod: Vi har genomfört litteraturstudier inom upphandling och tjänstekvalitet för att få en förståelse hur tjänstekvalitet kan värdesättas i en upphandling.

Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse och kunskap för hemtjänstpersonalens upplevelse av mötet med kunderna utifrån aspekterna kvalitet, tid och makt. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som arbetar inom hemtjänstverksamheten. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån teorierna socialkonstruktionism och roll­teori samt begreppet relationell makt. Resultaten visar att tiden är central i mötet mellan hem­tjänstpersonal och kunder då den inverkar på när och hur länge insatserna ska utföras. Lyhörd­het och att utgå från kundens behov och önskemål definieras som god omsorgskvalitet medan maktförhållandet växlar mellan hemtjänstpersonal och kund utifrån varje unikt om­sorgs­möte.

Rubrik: Business or pleasure? En studie över framtidens köpcentrum.Problem: Vi vill teoretiskt skissera hur citygallerior kommer att se ut i framtiden, vilka trender som råder och därmed även beröra hur situationen för citygallerior är i nuläget. Men då detta problem är förhållandevis teoretiskt vill vi även kartlägga det mer empiriska problemet om hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden och hur de upplever dagens citygallerior.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur framtiden för citygallerior ser ut genom att studera den forskning som råder inom området och studera de trender som råder. Syftet är även att undersöka hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden genom en enkätundersökning.Teori: De teorier vi använt oss av handlar främst om köpcentrum och allt vad det innebär, framtiden, kundtillfredsställelse, shoppingvanor och olika shoppingsegment. Vi har använt oss av både svenska och utländska källor.Metod: Vår uppsats är skriven på uppdrag av ett fastighetsbolag och vi antar därmed ett företagsperspektiv.

Hur skulle kvalitetsegenskaper inom kvalitetsäkerhetssystem kunna hjälpa ett mindre redovisnings- och konsultföretag att utvecklas och tillfredsställa kundernas krav på tjänstekvalitet? Den här studien bygger på befintlig teori kring kvalitetsegenskaper inom kvalitetssäkerhetssystemen CRM, ISO, TQM och Reko, och på SERVQUAL som visar vilka kriterier kunder ofta har på tjänstekvalitet. Undersökningen har byggts vidare på systemen och SERVQUAL för att få fram hur ett redovisnings- och konsultföretag arbetar och hur det kan utvecklas och tillfredsställa sina kunder. Kundernas upplevelser av tjänstekvalitet och deras relation till fallföretaget har undersökts för att få fram vilka krav och förväntningar de har. Syftet är att undersöka av vilka beståndsdelar och kvalitetsegenskaper som kvalitetssäkerhetssystem byggs upp av och därefter undersöka om det finns möjligheter för redovisnings- och konsultföretaget att utveckla sin kvalitetssäkring.

Titel: Hur marknadsför sig fastighetsmäklarbranschen genom sociala medier idag och hur skulle detta kunna utvecklas? Nivå: B-uppsats   Författare: Jeanette Malmström Handledare: Jonas Molin, Lecturer, Ph.D. candidate Examinator: Akmal Hyder, Professor Datum: 2011 augusti Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fastighetsmäklarbranschen kan utveckla sin marknadsföring och kundkommunikation via sociala medier för att nå befintliga och nya kunder. Metod: Information har hämtats genom webbsidor och böcker. Intervjuer har gjorts med fastighetsmäklare, potentiella köpare/säljare och med Hemnets controller. Resultat & slutsats: För att kommunicera med kunderna blir det mer och mer viktigt att veta vad kunderna vill ha, kunderna ställer högre krav på vilken information de vill ha och hur de vill ha informationen, för att få reda på vad kunderna vill ha är det bästa sättet att ta reda på detta genom relationsmarknadsföring. Vissa fastighetsförmedlingar har kommit längre än andra när det gäller att marknadsföra sig genom sociala medier men det har visat sig att det fortfarande finns mycket kvar att göra för många av dem. Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda på hur andra företag, universitet och myndigheter som finns på toppen och botten när det gäller uppfattning om dess varumärke i sociala medier (enligt Tendens Special 2011), hur de arbetar och vad deras strategier är för sociala medier i dag och för framtiden. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen beskriver sociala medier och hur fastighetsmäklarbranschen skulle kunna använda det i större utsträckning för att utvidga relationsmarknadsföringen mellan kund och mäklare. Nyckelord: Fastighetsmäklarbranschen, fastighetsmäklare, sociala medier.

Problembakgrund: Hur gör företagen för att upprätthålla en god relation med sina kunder? Hur klarar företagen att anpassa sig för att hålla god kvalitet och hantera logistiska problemlösningar med bibehållet goda relationer?Syfte: Att undersöka hur svenska livsmedelsproducenter gör för att förvalta och utveckla relationerna med sina kunder samt maximera kundnyttan genom ett logistiskt synsätt.Resultat: Båda leverantörerna anser att sitt respektive varumärke är starkt och att kunderna väljer varumärket före produkten. Kunderna å andra sidan säger att de väljer produkten före varumärket. Likheterna mellan de båda företagens arbetssätt är stora, förutom deras logistikstrategier. Det vill säga på vilket sätt som logistiken anses ge störst kundnytta i form av konkurrenskraft.Främsta skillnaden hos leverantörerna för att skapa mervärde åt kunden, är att Pågen arbetar med personliga relationer genom butikssäljarna.

Postorderbranschen omsätter åtta miljarder kronor varje år. Ungefär 30% av dettasker genom e-handel. Försäljningen av postorderföretagens produkter över nätethar visat sig öka successivt över de senaste åren. Vi frågade oss därför hurövergången till e-handel har påverkat postorderföretagens kunder. Syftet meddenna uppsats var att undersöka dessa skillnader för att se vilka förändringarkunderna upplever.

Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten går het idagom vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändrasom Sverige väljer att införa en frivillig revisionsplikt för de små aktiebolagen?I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för småaktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslårevisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång villeman göra en grundligare undersökning på frågan.I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vår problemformulering.

Konkurrensen bland tjänsteföretag ökar ständigt och det leder till att kunderna kräver mera av företagen och dess service. De tjänster som företagen erbjuder är oftast väldigt lika konkurrenternas vilket gör att kunderna kräver mer av företagen än dem bästa tjänsterna eller de lägsta priserna, det som skiljer dessa företag åt är kvalitén på servicen. Kvaliteten på servicen upplevs väldigt individuellt från kund till kund men som regel krävs det att kundens förväntningar överträffas för att känslan av bra service ska infrias. Om dessa förväntningar överträffas kan bero på flera olika faktorer såsom engagemang och god attityd hos personalen, för att företaget kan bjuda andra tjänster utöver huvudtjänsten och även att problem och missnöjen hanteras på ett tillfredsställande sätt.Tillsammans med den informationen samt vilja att hjälpa ett företag med någon slags problem tog vi kontakt med mäklarbyrån Boporten och inledde ett arbete med att hjälp dem förbättra sin service och bli mer konkurrenskraftiga. Detta gör att studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kunderna värdesätter i kontakten med sina fastighetsmäklare och dess byrå.

Eftersom dagens kunder blir allt mer miljömedvetna har det blivit vanligare att företag visar miljöhänsyn inom någon del av sin verksamhet. Denna studie undersöker företag i deras roll som leverantörer och även deras kunder i form av andra företag, offentlig förvaltning och organisationer. Studien beskriver hur miljöhänsyn påverkar inköpssituationen mellan ett företag och en annan verksamhet, samt vilka miljökrav som kunderna ställer. Fokus för studien är möbelindustrin. Tre företag som säljer kontorsinredning har valts ut att representera leverantörerna.Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan de miljökrav som kunderna ställer och de miljöhänsyn som ett företag erbjuder.

Internet har fått en stor betydelse i Sverige under de senaste årtiondena. Detta har medfört att samhället har förändrats och blivit mer digitalt och likaså bankerna. Fler och fler människor köper mobiltelefoner, vilket har resulterat i att det har utvecklats smarta telefoner där man kan använda internet för att utföra många ärenden. Detta har påverkat bankernas tjänsteutbud som i dag i hög grad är internetbaserad. Alla storbanker i Sverige erbjuder i dag mobila banktjänster, där kunderna kan utföra ärenden på egen hand.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar som finns för en hållbar stadsplanering med tanke på placering av dagligvaruhandelsetableringar och hur människors resvanor dit ser ut. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning där vi har delat ut enkäter i tre butiker i Lund som har haft olika typer av lokalisering. Vi valde en centralt belägen, en i ett stadsdelscentrum och en belägen i utkanten av staden. Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna från de tre butikerna så var bilen det vanligaste färdmedlet. Nästan hälften av kunderna valde att cykla eller gå till mataffären. Det var dock stora skillnader i valet av transportsätt mellan de olika butikerna. Det mest intressanta resultatet var en bekräftelse på det vi anat, nämligen att butiken med den bilvänligaste omgivningen var den som människor oftast åkte bil till..

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder.

Under många år har synen på den traditionella marknadsföringen förändrats. I dagens samhälle har det skett en rad förändringar där företagen har börjat fokusera allt mer på en kundorienterad marknadsföring istället för massmarknadsföring. Det har blivit allt viktigare för företagen att utveckla en god relation till kunderna för att bidrag till kundlojalitet. De flesta branscher är starkt konkurrensutsatta och måste slåss för sina kunder och för sin försäljning. De senaste åren har en rad olika lojalitetsskapande metoder vuxit fram vars syfte är att behålla kunderna via lojalitetsprogram.