Efter avregleringen av den svenska kreditmarknaden och bankkrisen ökade antalet banker i Sverige avsevärt med en ökad konkurrens som följd. Den hårdare konkurrensen resulterade i minskade marginaler på traditionella bankprodukter som lönekonto och lån. Flertalet banker har som ett resultat av de minskade marginalerna flyttat fokus från de traditionella produkterna till försäljning av nya och mer lönsamma produkter samt tjänster. Detta nya försäljningsfokus har mött stort motstånd i facktidningen Finansvärlden på grund av den stressfaktor som det medfört. Syftet med denna uppsats är att fastställa banktjänstemäns attityder till personlig försäljning, samt se samband mellan attityderna och bakgrundsfaktorerna kön, ålder, antal studieår utöver gymnasial utbildning, antal år i nuvarande bank och antal år i bankbranschen.

Att hantera mervärdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det är inte alltid så okomplicerat som man lätt kan få intryck av. Ibland kan det vara osäkert vad som verkligen gäller och företaget som är skattskyldigt ansvarar för att det blir rätt. Mervärdesskatt är en statlig omsättningsskatt som regleras enligt mervärdesskattelagen. Reglerna är harmoniserade i enlighet med EG:s mervärdesskattedirektiv.

Problembakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats är att fokusera på detlönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill säga de förluster som dåligakreditbedömningar innebär. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjälp av välutformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförlusterär det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. Således blirinternrevisionsavdelningen en viktig länk mellan företagsledningen och den operativaverksamheten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sinakreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur enkreditbedömning skall gå till. Dessutom studeras vilket värde internrevisorernas granskningav regelefterlevnaden skapar och för vem.

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft.Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå.

I denna uppsats behandlar vi anledningar till varför Swedbank omstrukturerar till ?starka kontor?, en omstrukturering som innebär en decentralisering av organisationen till mer självständiga kontor. Vi diskuterar i denna uppsats Swedbanks omstrukturering utifrån legitimitets- och effektivitetsperspektiv med hjälp av institutionell teori och situationsteori. Swedbank är en rikstäckande och internationellt etablerad organisation som agerar på en bankmarknad, märkbart påverkad av den globala finanskrisen. Omstruktureringen som sker under hösten 2009 är till viss del inspirerad av andra banker såsom Handelsbankerna och sparbankerna.

Banks find themselves at a highly competitive market where it is important to achieve high customer satisfaction if they want to attract customers and stay competitive. Some studies suggest that the gap between customer expectations and perception within the five quality dimensions influences the customer satisfaction. With SERVQUAL the authors of this thesis have investigated the suggested relationship and have discovered no indications of a relationship between the gap and customer satisfaction. Instead the results indicate that there is a relationship between perceived service and customer satisfaction. The thesis also indicates that the most important quality dimension for the bank customer is reliability.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Syfte: Syftet är att utifrån bankernas definition av små och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrån denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning är efterfrågad för SME. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanställda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation är högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt när det gäller återbetalningsförmåga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motståndskraft.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Vårt syfte med uppsatsen är att analysera de nya kapitaltäckningsreglerna i Basel II och hur de kommer att fungera för det svenska bankväsendet. Vår fokus kommer att ligga på den högre riskkänslighet som införs och om reglerna minskar risken för framtida finansiella kriser i Sverige. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats med två undersökningar. Den första är en kartläggning av den internationella debatten kring Basel II. Den andra är intervjuer med fyra banker, bankföreningen, Riksbanken, Finansinspektionen och två revisionsbolag.Vår slutsats är att det svenska bankväsendet har förtroende för Basel II i den mån att det främjar den finansiella stabiliteten.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.