Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding about why Swedish banks choose to work and report CSR and also analyze differences and similarities between two banks.Research question: Why do Swedish companies within the financial sector choose to report and work with Corporate Social Responsibility?The major incentives to work and report CSR are because it benefits bank´s businesses, which is driven by stakeholders. Stakeholder pressure is also an important incentive, especially pressure from customers and employees. The incentives that differed between the two banks were morality of the business leader, society and the priority of stakeholders. The incentives that we could not support were guidelines and competitors-.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur kommunikationen mellan bank och kund ser ut och för att svara på detta syfte ställdes fyra forskningsfrågor upp. Dessa forskningsfrågor var: hur kommunicerar banken med kunden vid olika erbjudanden, hur vill kunden att kommunikationen med banken ska ske, hur ser kommunikationsproblemen ut mellan bank och kund och hur vill kunden att banken skall kommunicera vid ett erbjudande? För att få svar på dessa frågor undersökte vi både bankens och kundernas syn på denna kommunikation med hjälp av en fallstudie. Vår undersökning inriktade sig enbart på unga icke-akademiker..

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på.

I Sverige är de flesta företag beroende av att få krediter för att kunna driva sin verksamhet. Bankernas kreditgivning till företag regleras i svensk lag framför allt genom lagen om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297). Där anges att bankerna är skyldiga att genomföra en kreditprövning oavsett om företagen har säkerheter för krediten eller ej. Även om bankerna är noggranna i sina kreditgivningsprocesser händer det att företag får betalningssvårigheter. När så sker kan företagsrekonstruktioner vara ett sätt att komma rätta med problemet.

Sammanfattning Nyckelord: Behov & Motivation, Belöning, Företagets mål och Nackdelar. Bakgrund: Personalen är en av de viktigaste resurserna inom företagen idag vilket innebär att fokus ligger på att behålla kompetent personal. Att förlora och nyanställa personal är förenat med en stor kostnad för företag. Ett sätt att stimulera anställda att vilja stanna kvar inom företaget är att ha ett väl fungerande belöningssystem. Problemformulering: Ett belöningssystem som är olämpligt utformat kan ge negativa konsekvenser som ex att den anställde inte uppfattar belöningen eller att den upplevs som orättvis.

Introduktion: Denna uppsats kommer att behandla de nya likviditetskrav i Basel III som banker ska implementera i sin verksamhet. Detta ämne är intressant att utforska på grund av bankernas starka ställning i ekonomin, där de fyller viktiga funktioner i samhällsekonomin och således alltid är aktuella och viktiga att granska. Anledningen till att vi har valt att närma oss detta område är för att det inte är tillräckligt utforskat på denna punkt, framförallt inte i Sverige, och grunden till det ligger i att Basel III är ett nytt regelverk som är ett direkt resultat av de senaste årens finansiella kriser runt om i världen. Syfte: Syftet med denna rapport är att granska likviditetsregleringarnas påverkan svenska sparbankers verksamhet och vilken effekt de nya regleringarna kommer ha på sparbankernas lönsamhet.

CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhället de verkar. I ett led att ta ansvar så upprättar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte är att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR är bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen år 2008.Banker måste följa stadgar och regler från Finansinspektionen och därigenom upp-rätta en uppförandekod. Även om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv från Finansinspektionen så vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

ABSTRACTTitel:Compliance i två storbankers baltiska dotterbolag Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:Johanna Bäckström, Marita Alanen Handledare:Markku Penttinen Datum:2011 - 01 Syfte:Syftet med studien är att förmedla en insyn i bankernas arbete med implementering av interna regler, internationella och nationella regelverk i sina utländska dotterbolag i Baltikum. Detta för att ge läsaren en ökad förståelse och en djupare inblick i bankernas arbete mot ett effektivt compliancearbete. Metod:En kvalitativ undersökning riktad mot två banker utförda genom intervjuer via e-mail. Respondenterna är två personer som arbetar inom området för studien på varje bank. Den teoretiska referensramen är byggd på vetenskapliga artiklar och offentliga handlingar och är utgångspunkten för analysen.

Bakgrund: Under senare år har skandaler inom svenska banker uppmärksammats. Det har senare visat sig att många skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begås på grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhället men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker är inte särskilt utredd.Syfte: Studien ämnar bidra med en förståelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hänvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt år har gått sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll är. Halling (2007) menar att bankerna använder den reviderade årsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet påverkas. Detta beror på att redovisningsinformationen kan hjälpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar på att en reviderad årsredovisning är viktig och om förtaget inte väljer att ha revisor så kommer bankerna vara mer försiktiga när de beviljar en kredit. Vi ställer oss frågande till detta och vill undersöka om det är andra faktorer som påverkar småföretagens möjligheter till lån om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad årsredovisning påverkar de mindre aktiebolagens kreditvärdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.