Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ?Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?? har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet.

Bakgrund: På senare år har det blivit allt vanligare att bankföretag utannonserar sina intentioner att slå sig samman eller köpa upp andra banker. Ett antal empiriska undersökningar, som även får stöd ifrån vissa ämnesforskare, visar dock att bankfusioner ofta inte leder till de positiva effekter som man hoppats på. Trots dessa motargument verkar fusionstrenden inom Bankbranschen inte mattas av, tvärtom tenderar antalet bankfusioner på många håll att öka. Syfte: Syftet med denna rapport är att utröna vilka andra motiv till bankfusioner som eventuellt kan finnas då de traditionella motiven, vilka ofta fortfarande anges vid officiella sammanhang, i hög grad redan har motbevisats. Vidare förs ett resonemang om vilka följder en sådan strategi kan få, både för bankerna själva och för samhället i stort.

Syfte: Anledningen att vi valt CRM som uppsatsämne är att det de senaste åren blivit en trend bland företag att använda sig av detta verktyg. Det som gör ämnet ännu mer intressant är att undersökningar visar att många företag misslyckas i sina försök att implementera CRM. Den svenska banken Swedbank är ett företag som dock borde ha förutsättningar att lyckas. Syftet med denna uppsats att öka kunskapen om CRM genom att undersöka hur Swedbank implementerat och använder sig av CRM. Vi har även haft som ambition att undersöka vilka fördelar implementeringen och användningen av CRM har givit Swedbank.Metod: Utifrån syftet med denna promemoria har vi valt att utföra intervjuer på Swedbank.

Sammanfattning Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn ? Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö. Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling. Datum: 2015 ? Juni Syfte: Syftet med vår studie är att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anställda upplever arbetstillfredsställelse. Företagskultur studeras med hjälp av beslutsfattande på individnivå som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder på ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men den berör inte specifikt beslutsfattande på individnivå som är en aspekt inom begreppet delaktighet.  Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Mjölkproducenter i Sverige har under de senaste åren varit i en pressad situation. Avräkningspriset på mjölk påverkas ständigt av världsmarknadspriset på mjölkpulver samt konsumenternas inställning till mjölk. Samtidigt pågår det en diskussion inom Bankbranschen om att investeringar i mjölkproduktion idag är för kostsamma. De kostsamma investeringarna kan påverka lönsamheten negativt för den som investerar. Ett flertal risker kan uppstå vid en investering för lantbrukaren, men även indirekt för banken.

CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhället de verkar. I ett led att ta ansvar så upprättar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte är att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR är Bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen år 2008.Banker måste följa stadgar och regler från Finansinspektionen och därigenom upp-rätta en uppförandekod. Även om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv från Finansinspektionen så vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskaBankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Bakgrund och problem: Det som i dagligt tal kallas finanskrisen runt om i världen startade redan år 2007 då bostadsmarknaden i USA kollapsade. Det var sedan under hösten 2008 då banken Lehman Brothers gick i konkurs, som finanskrisen fullt blommade ut. Bankbranschen blev en bransch som kom att påverkas hårt, då flera banker fick statligt stöd för att undvika en konkurs. För att ytterligare försöka underlätta för bankerna och andra finansiella institut, kom IASB i oktober år 2008 ut med en ny tillämpningsmöjlighet av IAS 39 och IFRS 7 som berör finansiella tillgångar. Den här studien ämnar undersöka vilka effekter på resultat- och balansräkningen som de nya tillämpningarna fick för de banker som valt att omklassificera sina finansiella tillgångar.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskaBankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? Bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.