I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut.

2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket medförde betydande förändringar för bankernas säkerheter vid kreditgivning till företag. Syfte med förändringarna var bland annat att förmå banker att ge krediter utifrån en lönsamhetsbedömning av projekten med fokus på företagets återbetalningsförmåga. En av de största förändringarna är att företagsinteckning, som är förenad med allmän förmånsrätt och omfattar 55 % av all egendom, har ersatt företagshypotek som gav bankerna särskild förmånsrätt i 100 % av företagets rörelseegendom.Uppsatsens syfte är att studera och analysera effekterna av den nya förmånsrättslagen på bankernas kreditgivning till småföretag. För att kunna göra detta har jag genomfört intervjuer med anställda på en bank och ett finansbolag.Utifrån den empiriska analysen har jag kommit fram till att bankernas benägenhet att ge krediter till småföretag inte har förändrats i någon större omfattning. Däremot har småföretagens finansieringsmöjligheter försämrats på grund av den nya förmånsrättslagen..

Kommunikation finns i allt vi gör och används dagligen, vi omges även dagligen av organisationer som på olika sätt påverkar våra liv. Den kommunikation som då sker inom organisationer är den interna och formella kommunikationen, det vill säga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs främst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i två processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell från 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet.

Vi lever i ett föränderligt samhälle som för tillfället präglas av en ekonomisk kris, en kris som påverkat länder världen över, däribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsättningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förändrats. Som ledare har man till uppgift att på ett effektivt sätt leda företaget och de underordnade, något som inte alltid är ett lätt åtagande. För en verksam ledare är en ekonomisk kris som denna sålunda inte en faktor som underlättar.Vi har under uppsatsens gång haft som syfte att bidra till ökad förståelse för om och i sådana fall hur den ekonomiska krisen inverkat på ledarskapet inom finansbranschen.För att uppnå det ovannämnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter använde vi oss av ett slumpmässigt urval. De genomförda intervjuerna är uppbyggda på ett semistrukturerat vis.

Den här uppsatsen handlar om motivation av personal på svenska storbankers kundcenter. Bak­grunden till uppsatsen är dels diskussionen kring kundcenters ökade betydelse för företag samt problematiken kring vilka motivationsteorier som är lämpliga att använda för att moti­vera personal inom en organisation.I uppsatsen studeras personal från tre stora svenska storbankers kundcenter genom ett om­fattande enkätutskick. Uppsatsen har visat att den viktigaste faktorn för att personal på kund­center ska känna sig motiverade är att ha bra relationer med sina kollegor och överordnade. Uppsatsen har också visat att innehållsbaserade motivationsteorier är användbara för att stu­dera hur olika anställda skiljer sig i vad de värderar mest för att bli motiverade, att innehålls­baserade motivationsteorier kan användas för att förklara varför de flesta av dessa skillnader existerar samt att Herzbergs tvåfaktorsteori inte kan användas för att förklara hur mänskliga relationer påverkar en anställds motivation. .

Trots att fler och fler bankkunder uträttar sina bankärenden via Internet ökar antalet bankkontor i Sverige. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka tjänster den internetbaserade privatkunden utför på bankkontoret samt varför kunden väljer denna kanal. Genom telefonintervjuer med privatpersoner har information samlats in och vår undersökning visar att kontoret används i en mängd ärenden, både enkla som komplexa. Det intressanta som uppsatsen visat är att det finns en skillnad mellan vad personerna anser att de uträttar på kontoret och vad de faktiskt uträttat på kontoret. Majoriteten av de personer som intervjuats anser att de använder kontoret till mer komplexa tjänster och detta för att kontoret är den enda kanal där möjligheten finns att träffa en bankperson, ansikte mot ansikte.

Bemanningsbranschen växer och allt fler personer blir anställda via bemanningsföretag. Bemanningsföretagens viktigaste uppgift är att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. De gör det lättare för företagen att snabbt anpassa arbetsstyrkan till efterfrågan. Samtidigt finns problem och risker med att hyra in personal. Flertalet studier kring dessa problem tangerar ämnena motivation och/eller inhyrda medarbetare, men forskningen är begränsad vad gäller inhyrda medarbetares motivation.

Bakgrund och problem: I samband med utformandet av reglerna av kassaflödesanalys iUSA under 1980-talet och i Europa under 2000-talet, har en del kritiska röster hörts frånbanker som menar att en kassaflödesanalys blir ologisk och inte lämpar sig för verksamheten ien bank eftersom deras produkt utgörs av pengar. Vidare menar kritiken att reglerna för hurman redovisar sina kassaflöden är inkonsistenta och inte möjliggör att syftet medkassaflödesanalys uppfylls. Enligt IASBs föreställningsram syftar redovisningen till att ge sårelevant information till användaren som möjligt. Mot bakgrunden finns det anledning attundersöka om bankernas kassaflödesanalys är relevant för användaren av redovisningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om kassaflödesanalysen hos banker säger något om huren bank presterar finansiellt. Studien kan därmed ge ett bidrag till frågan huruvida det finnsett värde för användarna av redovisningen att banker presenterar en kassaflödesanalys.Avgränsningar: Studien har avgränsats till att undersöka europeiska banker som är aktiva,noterade och tillämpar IFRS.

Den senaste tiden har det skapats stora diskussioner kring användandet av budgetering. Manväljer mellan att använda sig av en budget- eller Budgetlös styrning. Man har delade åsikter påhur användandet påverkar de olika bankerna.En jämförelse mellan två banker har gjorts. En budgetlös och en budgetstyrd bank har valts för attfå en närmare analys och bild hur det går till i praktiken. Vi har utfört en närmare undersökningpå deras sätt att styra genom budget.

Allt fler företag utvidgar sitt sortiment till nya branscher de ursprungligen inte förknippas med. ICA har blivit bank, Statoil säljer inte längre bara bensin och H&M ska nu börja med heminredning. Företag satsar nu inte bara på en produkt utan vill sälja allt under samma tak: det pratas om varuhusens återkomst. Hur känner då konsumenter när varumärken de kan identifiera sig med börjar sälja produkter som företagen vanligtvis inte brukar sälja? Denna studie fokuserar på att undersöka hur varumärkesidentiteten påverkas vid en branschglidning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett planerat förändringsinitiativ uppfattas av initiativtagare respektive mottagare samt vad detta kan ge för konsekvenser. Vi har studerat ur ett retroperspektiv ett konkret förändringsinitiativ på Kristianstads Sparbank. Ansatsen är hermeneutisk och i enlighet med denna vetenskapsambition använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vidare har vi använt oss av en abduktiv metod. Empirin är presenterad utifrån de tre olika kontor som är studerade.

The purpose of this study was to describe how journalists do research for their articles and whether there is a need to create a knowledge bank of the material that journalists use for writing these articles. I also looked at how knowledge management could be used at a daily newspaper to add value to the information used by the journalists. The thesis is based on four interviews with journalists, a literature review and a practical project. I helped a journalist with his information seeking and later tried to organize the material. This project gave me an understanding of how varying the material that journalists use is and how difficult it would be to try to organize it in order to create an organizational knowledge resource of the material.

Sedan den första november 2010 finns det inte längre något lagkrav på att samtliga svenskaaktiebolag ska använda sig av en revisor. Trots att de minsta bolagen nu är undantagna frånlagen väljer den största delen av dem fortfarande att använda sig av en revisor. Dennaundersökning försöker svara på frågan varför. Genom att intervjua fyra redovisningskonsulteroch få deras syn på revision i de minsta bolagen hoppas författaren kunna ge ännu enförklaring till varför så många bolag fortfarande revideras efter införandet av den nyaregleringen. Resultatet visar att de främsta anledningarna till att så stor andel valt att behållarevisorn är på grund av ett delat ägande, en relation till en bank som kräver revision eller föratt bolaget och redovisningskonsulten vill kunna få hjälp i svårare skattefrågor som kanuppkomma.

Denna studie behandlar hur frågor kring kusterosion hanterats inom förvaltning i Ystads kommun. Den behandlar även turerna kring den juridiska process som uppstod då Ystad kommun sökte tillstånd att utvinna sand vid Sandhammarens bank för strandfodring vid erosionsdrabbade områden. Syftet har varit att utreda vilka mål de olika aktörerna i frågan har haft, vilka konflikter som uppkommit och hur de har hanterats. Genomförandet av studien har i första hand bestått av en textstudie av material från tillståndsprocessen samt kvalitativa intervjuer med representanter från Länsstyrelsen i Skåne, Ystad kommun och Lunds Tekniska Högskola. Resultaten från studien visar att de olika aktörernas mål är förenliga men ofta otydligt preciserade. Tydligare mål och bättre samverkan mellan olika aktörer skulle förhindra konflikter och leda till en effektivare förvaltning av erosionsdrabbade kuster..