I ett direktförsäkringsbolag finns ett flertal risker som måste tas i beaktande. En av dessa risker är återförsäkringsrisker. För att ett direktförsäkringsbolag ska kunna ta emot vissa typer av direktförsäkringar måste riskerna med dem reduceras på ett eller annat sätt. Vanligen görs detta genom olika former av återförsäkringsförbindelser och kontrakt. Den riskaptit som direktförsäkringsbolaget har fastställt är en avgörande faktor för hur mycket som ska återförsäkras.

The Swedish bank Handelsbanken has, according to their own way of measuring, been more successful than a weighted average of their competitors during the last 38 years. They have also handled the recent financial crisis, as well as the one in the 1990´s, better than most other banks. This paper studies their management control system at branch level in order to identify the controls which have been enforced to ensure that a low risk level is retained in the lending. The controls that have been identified are; (1) A decentralized organization with the offices as profit centers where the manager has restrictions regarding risk level and the results are measured as K/I (cost/revenue). (2) The absence of bonuses and individual follow-up regarding performance measurement.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som går under den frivilliga revisionen. Vi vill även undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande märkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen är sorterad i två delar, först en teoridel med två vetenskapliga teorier och sedan en referensram. Utifrån metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Panta rhei - analys av dynamiska branscher Författare: Linda Bengtsson, Camilla Pernvi Handledare: Professor Claes Svensson Problemformulering: Med vår uppsats vill vi ge ett bidrag till branschteori genom att utveckla en branschanalysmodell för dynamiska branscher. För att företag ska kunna identifiera dagens och framtidens konkurrenter samt finna lönsamma konkurrenspositioner, finns det behov av ett nytt sätt att se på branscher. Vilka är de krafter som påverkar en bransch? Hur ser kopplingarna mellan krafterna ut? Hur påverkar krafterna branschstrukturen och branschens utveckling? Vi väljer att illustrera vår analysmodells funktion med hjälp av bankbranschen, då de stora förändringarna på den internationella och svenska bankmarknaden gör den till en dynamisk bransch. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla en branschanalysmodell, vilken tar hänsyn till de krafter som påverkar dagens dynamiska branscher.

This study aims to scrutinize the four major banks in Sweden on how their profit havedeveloped over a time span of 15 years, whether stricter regulations have had anyimpact on financial key ratios and if there is any correlation between the banksprofitability and their risk taking. The period covered is the years 2000-2014. Thefigures are annually and the four major banks are; Handelsbanken, Nordea,Skandiviska Enskilda Banken (SEB) and Swedbank.The findings are that financial key ratios that include net income are pro-cycle whereSwedbank has the biggest volatility over the period and that the three other banks areless, but clear pro-cycle. There are also indications that stricter rules have madeimpact on the volatility of the profitability even though the period covered is notenough to ensure this claim. Nordea has had the lowest and most stable capital ratiothroughout the period and the other three banks lowered their debt-to-equity ratiosignificantly after the financial crisis in 2008.

Banker är enligt lag tvungna att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga vid kreditgivning. Redovisningsinformation är en viktig bedömningsgrund vid kreditgivning och kvalitén på informationen är avgörande för beslut gällande utlåning. Det är revisorns uppgift att genom granskning kvalitetssäkra ett företags redovisning och förvaltning och resultatet av detta lämnas i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är den enda offentliga rapport som revisorn lämnar och därmed den som intressenterna kan ta del av. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse revisionsberättelsen har för bankerna vid kreditgivning till företag.

This paper examines how companies in a transparent industry work to satisfy the customer in an extended way, to offer value added products that in the end enables the customer to be loyal to the company. We have studied the insurance industry in Sweden and have focused on five different insurance companies. Four of them, Folksam, Länsförsäkringar, Trygg-Hansa and Dina Försäkringar, where we have focused on Ölands Försäkringar which is part of the Dina Försäkringar group, are some of the largest insurance companies in Sweden. The fourth company is Swedbank which is a bank that has started to offer insurances.Our results demonstrate that it is important for the company to see the customer not only in a profitability aspect; the company has to find out what the customer gets in return. In that case the possibility for the customer to change company decreases and the chance that the customer becomes loyal increases.

Studien fokuserar på problematiken kring redovisningskvaliteten i banksektorn. Banker somundersöks är verksamma och registrerade inom länderna Danmark, Finland, Norge ochSverige. Genom att korrelera posterna gross charge-offs och loan loss provisions i denfinansiella rapporten bekräftas redovisningskvalitet utifrån tre olika ägarstrukturer; privatägdbank, sparbank och statligt ägd bank. Datainsamlingen görs genom databasen Bankscope ochden forskningsmetod som används bygger på Altamuro och Beattys (2010) modell. Tidigareforskning är grunden till de hypoteser som studien bygger på.

Syfte: Syftet är att, utifrån ett branschperspektiv och ett kundperspektiv, finna orsaker till varför de traditionella bankerna lyckas behålla sin dominerande ställning trots konkurrensen från uppstickarbankerna. Vi ämnar även visa vilka kundtyper som tjänar mest på ett aktivt val av bank. Slutsatser: Under arbetets gång har vi identifierat ett antal faktorer vilka förklarar varför uppstickarbankerna inte tagit större marknadsandelar från de traditionella bankerna. Det beror dels på branschspecifika och dels på kundspecifika faktorer som bankerna använder. Branschfaktorerna är stordriftsfördelar, kontorsnät, långvariga relationer, varumärken och att banken tjänster är lågintresseprodukter.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Syftet med uppsatsen har varit att få djupare förståelse för hur en räntefri bank arbetar och finansieras. Men även för att se vad skillnaden i kostnad blir med ett lån från den räntefria systemet JAK Medlemsbank i jämförelse med ett vanligt banklån. Studien utgick från en kvalitativ ansats. Vi använde oss av intervjuer som informationshämtande metod för att få djupare förståelse och kunskap om både JAK Medlemsbank och dess medlemmar. Den kvalitativa ansatsen gav oss också möjligheten att ta del av medlemmarnas uppfattning av ett räntefritt system och syn på räntan.

Syftet med studien är att få kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den är anpassad efter de förhållanden som råder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat på teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, två är avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rådande förhållanden finns hos bankerna i form av ökade krav på individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de använder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

Investeringsprocessen i Driconeq AB är en dynamisk och i många avseenden spännande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta då vi ville göra en explorativ undersökning på djupet snarare än att undersöka generella fenomen. Driconeq AB är enligt sig själva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.Ägarstrukturen i företaget där sex av sju lika stora ägare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och närhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just närheten till produktionen var en stor bidragande orsak till användandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen är mer insatta i hur produktionen ?på golvet? ser ut.

Konkurrensen bland företag i dagens samhälle har ökat på grund av den ständigt växande marknaden och dess globala räckvidd. Företaget Toyota är känt för att ha utvecklat konceptet lean inom produktionssektorn. Under det senaste decenniet har även tjänstesektorn börjat tillämpa lean. Lean är ett diffust begrepp som kan tolkas olika eftersom konceptet kan uppfattas som ett arbetssätt, en metod eller också som en filosofi och kultur. Grundtanken bakom lean är att minska slöseri och öka kundnöjdheten.