Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Problem: Nätverkande företag är i stort behov av en effektiv verksamhetsstyrning. Eftersom nätverkande organisationer består av flera företag som agerar som en har de svårt att räcka till, skapa nöjda medlemmar samt utveckla något som ger positiv respons hos finansiärerna. Problemet inom nätverkande företag är att kunna få alla medlemsföretag aktiva och engagerade. Detta innebär att samarbetet behöver utvecklas och ett verktyg som får in de olika aspekterna är av nytta.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar ett Balanserat styrkort kan implementeras i nätverkande organisationer. Tanken är att se till vilka perspektiv som kan vara i fokus när det gäller nätverkande organisationers styrbarhet samt eventuella motsättningar.Avgränsningar: Våra avgränsningar är främst att uppmärksamma nätverksorganisationers styrbarhet samt att endast utgå ifrån BSC som styrmedel.

I samband med en omorganisation av hälso- och sjukvården i Region Gävleborg där bland annat fyra divisioner bildades infördes det balanserade styrkortet som styrverktyg i verksamheten. Styrkortet var ett intressant verktyg för hälso- och sjukvården då det inkluderar såväl finansiella som icke-finansiella aspekter. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det balanserade styrkortet anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer med avseende på om det bidrar till ett gemensamt språk och en helhetsbild av verksamheten. Denna undersökning gjordes utifrån en kvalitativ fallstudiedesign inom Region Gävleborgs hälso- och sjukvårdsorganisationer. Undersökningen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fokus legat på chefer och ansvariga personer inom den berörda verksamheten. Den teoretiska referensramen inleddes med allmän forskning kring styrkortet för att sedan smalas av till en mer anpassad bild av styrkortet inom studiens valda bransch. Resultatet visade att styrkortet medförde ett gemensamt språk samt att kommunikationen mellan de tre organisatoriska nivåerna spelade en central roll för en fungerande verksamhet.

Title:Balanced scorecard in the public sector - the balancing of conflicting objectives.Level:Final assignment for Bachelor of Science in Business Administration.Authors:Erika Sundström and Lisette Lundstedt.Tutor:Stig Sörling and Tomas Källquist.Date:2014-05-20.Purpose:The purpose of our study, from a management perspective, is to increase understanding of how the public sector can develop and use the balanced scorecard to balance conflicting objectives.Method:Hermeneutic approach, Literature review, Qualitative case study.Result and conclusion:Under certain conditions, the balanced scorecard can help to deal with conflicting objectives in a public organization. Stakeholders and objectives are important factors for a balanced control. This is due to the fact that many different stakeholders often leads to the creation of conflicting objectives. Numerous and unclear objectives lead to both conflict and uncertainty. The organization?s structure and culture are other factors that also influence.

The aim of this thesis is to examine the term balanced collection in relation to Swedish laws and the democratic assignment. The Unesco Public Library Manifesto states that libraries are to formulate a policy defining objectives, priorities and services in relation to local community needs. The Swedish Libraries Act, paragraph 7, states that municipalities and counties shall adopt plans for library services. To fulfil our aim we will answer the following questions. By which terms is the democratic assignment visible in Swedish public libraries collection development policies? Is the term balanced collection used in Swedish public libraries collection development policies? If not, are there categories describing balanced collection? Do the terms in Swedish collection development policies differ to the six categories found by Farooq M.

Det balanserade styrkortet är ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet används såväl inom det privata som offentliga området som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjälp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnå på ett enkelt sätt. Man kan också använda verktyget som hjälp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats är viktig. När medarbetarna känner sig delaktiga ökar deras motivation.På senare år har användandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat använda det som ett ledningsverktyg.

Bakgrund och problem: Ekonomiska frågor har under senare år givits stort utrymmer imedia och samhällsdebatten och ekonomistyrningsämnet befinner sig i förändring. Strategiskekonomistyrning har diskuterats under flera år och många metoder så som aktivitetsbaseradkalkylering (ABC), det balanserade styrkortet (BSC) och målkostnadskalkylering (TargetCosting) har utvecklats och introducerats. Samtidigt tar inte företagen till sig ochimplementerar dessa metoder så som de flesta forskare hade förväntat sig. Fleraenkätundersökningar har genomförts utan tydliga svar. Langfield-Smith argumenterar för attforskning och studier istället ska inrikta sig mot hur specifika tekniker eller processer,utvecklade inom strategisk ekonomistyrning, diffunderar och smyger sig in som allmäntvedertagna delar inom en organisation.Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur företag upplever olika styrmedel och eventuellakopplingar mellan styrmedel och strategi.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Kommuner är organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven på effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar på förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mål och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnås krävs någon form av styrmedel eller styrmodeller. Användning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock påvisat svårigheter då en kommunal organisation består av politiker och tjänstemän vilka i grunden har skilda föreställningar om vad som är viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för hur politiker och tjänstemäns skilda föreställningar, om vad som är viktigt med verksamheten, påverkar användandet av det balanserade styrkortet i Luleå kommun.

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett Balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika.

Syftet med studien är att förstå varför medarbetarna på avdelningen Capital Goods, DeLaval, trots rörlig ersättning som motivationshöjare, har svårt att uppnå de mål som är uppsatta i deras balanserade styrkort. Syftet är vidare att komma med förbättringsförslag till ledningen om hur de ytterligare kan motivera sina medarbetare. Varför har medarbetarna på Capital Goods, DeLaval svårt att uppnå de utsatta målen på deras balanserade styrkort? Vad motiverar medarbetarna på Capital Goods till att uppnå målen som är uppsatta på de balanserade styrkorten?Studien är kvalitativ karaktär där intervjuer med chefer har genomförts för att få en bättre förståelse av problemet. Studien är också kvantitativ karaktär, där en enkätundersökning genomfördes för att komplettera de kvalitativa intervjuerna och stärka reliabiliteten i vår studie. I vår undersökning framkom att de flesta orsakerna till lägre måluppfyllelse är sammanlänkade med varandra.

Bakgrund och problem: Tidigare studier har visat på att årsredovisningar blivit alltmer omfattande, framförallt de frivilliga upplysningarna. Vissa verksamheter väljer attredogöra för ekonomistyrningsverktyg i sina årsredovisningar. En tidigare studie harundersökt ekonomistyrningsinnovationen Balanced Scorecard och kartlagt hur mycketsom presenteras i årsredovisningar. En jämförelse har gjorts mellan offentliga ochprivata verksamheter där man kommit fram till att offentliga verksamheter har enbenägenhet att skriva mer om BSC än privata verksamheter. Det finns dock inga tidigarestudier som undersökt vad man faktiskt skriver och vilka skillnader som finns mellanprivat och offentlig sektor.

I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och föränderligt. Det är därför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. På grund av detta krävs en ekonomistyrning som inkluderar många viktiga delar för beslutsfattarna.Det har gjorts många studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn är mer sällsynta. Därför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, Hyresgästföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jämföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmängiltiga.Syftet med studien är att öka förståelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel Hyresgästföreningen använder sig av.

Bakgrund och problem: Världen genomgår för närvarande dramatiska förändringar, framföralltfinansiellt och politiskt. Som ett resultat är ekonomistyrning ett högst aktuellt ämne i dagenssvenska storföretag. Ekonomistyrning sker ofta med välkända ekonomistyrningsmodeller.Anledningen till att företag väljer att adoptera ekonomistyrningsmodeller kan förklaras utifrånolika teorier. Ett flertal studier visar att det är sällan ekonomistyrningsmodeller enbart sprids pågrund av att företag efterfrågar nya styrmodeller, även utbudssidan spelar en avgörande roll.Forskare har dock indikerat att vetenskapen hade gynnats av en undersökning om spridning avekonomistyrningsmodeller ur ett efterfrågeperspektiv. Då det svenska företagsklimatet förnärvarande utsätts för ovannämnda omvärldsfaktorer bidrar en svensk infallsvinkel till att göradet ytterligare intressant.Syfte: Syftet med studien är att, ur ett efterfrågeperspektiv, undersöka vilkaekonomistyrningsmodeller som används i svenska storföretag, hur de sprids samt deras effekt.Vidare är syftet att komplettera den existerande forskningen genom att undersöka området urdelvis nya infallsvinklar, till exempel genom att undersökningen utförs ur ett efterfrågeperspektivsamt att det uteslutande är ekonomichefer på svenska storföretag som tillfrågas.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, i enlighet med en deduktivforskningsansats.

Företag kan använda sig av balanserade styrkort för att få ner organisationens övergripande mål i mindre delar. En fördel med det är att de anställda blir mer involverade och motiverade till att göra ett bra arbete. Styrkortet består av flera styrtal som mäter olika prestationer. Sie-mens Industrial Turbomachinery AB, även kallat SIT AB, använder sig av balanserade styrkort och har även ett antal styrtal på individnivå på avdelningen MIP. I dagsläget är inte de styrtalen tillförlitliga och därför fick vi i uppdrag av SIT AB att undersöka hur arbetet med individuella styrtal kan förbättras.Syftet med studien är att beskriva hur MIP, en av de strategiska inköpsavdelningarna på SIT AB, arbetar med individuella styrtal idag, identifiera deras problem med individuella styrtal samt att utveckla lösningar till problemen.Vi har pratat med anställda på en av SIT AB:s strategiska inköpsavdelningar, fått skriftlig dokumentation tilldelade samt hittat relevanta teorier och det är de källorna som har utgjort grunden för vårt examensarbete.