På senare år har företag efterfrågat ett styrsystem som inte bara mäter de finansiella målen utan också mäter de icke finansiella målen. Kaplan och Norton tog därför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen består av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare är överens om att det är viktigt att mäta och utvärdera prestationer för att få styreffekt och det som inte mäts går heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förståelsen för hur mätningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag går till väga.

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det Balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

Uppsatsen avhandlar en kombination mellan situationsteorin och utformningsprocessen av ett balanserat styrkort. Grundidén med situationsteorin är att valen som görs är drivna av ett rationellt handlande som ett svar på den situation som råder. Syftet med denna uppsats är att undersöka om omgivning, storlek, struktur och strategi kan vara viktiga påverkansfaktorer vid utformningsprocessen av ett balanserat styrkort och i så fall på vilket sätt. För att besvara detta har vi använt oss av relevant teori inom området för balanserad styrning samt situationsteori kopplat till situationsfaktorerna. Fallstudier har genomförts på Luleå kommun och SSAB Tunnplåt där respondenterna har varit personer som haft en god inblick i processen.

Allt fler företag inser hur viktiga medarbetarna är för att företaget ska nå framgång. Motivation och engagemang hos medarbetarna är viktiga egenskaper för en ökad effektivitet och målöverensstämmelse. Det är ledningens uppgift att skapa förutsättningar för detta och till deras hjälp finns ett flertal styrverktyg. I denna uppsats har vi fördjupat förståelsen för hur LKAB använder Balanserat styrkort och belöningssystem samt vilken påverkan detta kan ha på medarbetarnas motivation. I studien har vi kommit fram till att det speciellt i belöningssystemet kan vara svårt för medarbetarna att se orsak-verkan samband mellan prestation och belöning.

Bakgrund: Dagens företagsklimat blir allt mer snabbrörliga vilket har lett fram till nya marknadsförhållanden i många branscher. Företag uppmanas att anpassa sig och finna nya sätt att konkurrera genom att anpassa sina resurser, vilket beskrivs som dynamiska färdigheter. Nyckelord är timing, hastighet och flexibilitet, vilket inte alltid är så lätt att eftersträva då det finns många krafter inom en organisation som begränsar dess flexibilitet.Syfte: Med följande bakgrund och problematik är syftet med studien att analysera hur organisationer kan gå till väga för att utveckla dynamiska färdigheter och samtidigt minimera den inneboende trögheten i en organisation.Metod och avgränsning: För att besvara följande resonemang har en fallstudie gjorts på ett svenskt företag inom hästavelsnäringen. Val av företag blev Flyinge AB där fem olika intervjuer genomfördes. Ytterligare ett företag, Hästak AB, kontaktades för att få en mer nyanseras bild av avelsbranschen i sin helhet.Resultat: En förändringsprocess är otroligt komplex då det finns många olika faktorer som påverkar dess utfall.

Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter.

Sammanfattning Titel: Balanserat styrkort ? vad skulle det kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag? Nivå: Kandidatuppsats Författare: Johan Björk                    Tommy Granath Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 - Maj  Problem: Tidigare forskning tyder på att verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag kan behöva kompletteras och att ett balanserat styrkort skulle kunna vara ett lämpligt verktyg för detta. Trots det används inte ett balanserat styrkort i någon större utsträckning i små och medelstora företag vilket medfört att flertalet forskare efterlyst mer forskning kring hur ett balanserat styrkort skulle kunna påverka verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag. Syfte: Syftet med studien är att belysa vad ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag. Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats. En kvalitativ ansats har använts där data samlats in genom fjorton semistrukturerade intervjuer med respondenter som representerar olika företag. Dessa har sedan analyserats inom ramen för tre stycken teoretiskt framarbetade teman. Bidrag: Studien belyser att ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag följande aspekter: helhetsbild ur fyra perspektiv, kontroll över viktiga faktorer, som verktyg för strategi implementering, komplettera budgetarbetet samt ge underlag för välgrundade beslut. Förslag till fortsatt forskning: Vi har genom vår studie tagit fram två förslag på vidare studier:-       Det vore intressant med en studie som studerar vilka specifika karaktärsdrag ledare i små och medelstora företag anser att de karakteriseras av för att med den utgångspunkten resonera kring vad ett balanserat styrkort kan tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag.-       Nästa studie som vore intressant är en studie som fokuserar på hur generation tre av ett balanserat styrkort skulle kunna anpassas för att stämma överens med de för små och medelstora företag specifika karaktärsdragen. Nyckelord: SMEs, balanserat styrkort, verksamhetsstyrning, prestationsmätning.

Det Balanserade styrkortet är ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet används såväl inom det privata som offentliga området som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjälp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnå på ett enkelt sätt. Man kan också använda verktyget som hjälp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats är viktig. När medarbetarna känner sig delaktiga ökar deras motivation.På senare år har användandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat använda det som ett ledningsverktyg.

En organisations styrning och uppföljning har tidigare främst skett genom finansiella nyckeltal. En modell som vuxit fram under senare år är balanserat styrkort. Metoden bygger på enkelhet, både chefer och anställda ska förstå innebörden en organisationens strategier. Luleå kommuns socialnämnd har infört balanserat styrkort. I deras verksamhetsplan för 2005 ? 2007 beskrivs att det finns en stor samstämmighet om värdet av att arbeta utifrån denna modell och målsättningen är att balanserad styrning ska införas på alla arbetsplatser.

Företagen i dag existerar i en turbulent och snabbt föränderlig omvärldsmiljö. Det innebär att de måste vara flexibla för att vara konkurrenskraftiga och skapa långsiktig lönsamhet. De finansiella nyckeltalen måste kompletteras med icke-finansiella. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ett tjänsteföretag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Undersökningen baserar sig på en fallstudie i FöreningsSparbanken, Norra regionen.

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhällets informations-utveckling under 90-talet förändrade den traditionella ekonomistyrningen då intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare år. Företag kan inte längre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. Istället krävs idag att såväl organisationer, tillverkningsföretag som tjäns-teföretag både ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar på detta. Modellen har till att börja med varit tänkt och använd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bättre varför det gör det intressant att undersöka följande frågor: 1.

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det Balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det Balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika.

Strategiprocessen är en viktig fas för en organisation och är underlag för de strategiska mål, styrmått och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som väljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mål i strategikartan som i sin tur leder till styrmått i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bäst vid värdebaserad styrning och är ett strategiskt beslut där hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan är en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mål och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort är att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affärssystem och rapportering.

Bakgrund:Med hjälp av ett Balanserat Styrkort kan en organisation hitta en balans mellan monetära och icke-monetära mått. I och med att organisationen delas upp i olika perspektiv leder det i sin tur till att organisationen kan se vad det är den behöver utveckla för att uppnå ett ännu bättre resultat. Detta då ett väl fungerande Balanserat Styrkort skapar en långsiktig balans som inte bara visar vad som är bra idag, utan även i framtiden.Syfte:Syftet med denna studie var att arbeta fram mål och mått som är användbara för Kinda-Ydre Sparbank inom det finansiella perspektivet och medarbetarperspektivet.Metod:I vår studie har vi tillämpat en fallstudie med kvalitativt inslag där vi har samarbetat med Kinda-Ydre Sparbank. För att få in det material som vi behövde för att arbeta fram styrkortet har vi intervjuat personal med olika befattningar i banken, men även arbetat fram en referensram för att kunna besvara vår problemformulering.Slutsats:De mål och mått som vi arbetat fram för Kind-Ydre Sparbank anser vi vara viktiga att ha med i modellen. Detta för att VD och styrelse ska kunna se hur hela organisationen påverkas i takt med att nyckeltalen förändras..

I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie.