The Swedish National Heritage Board (RAÄ) is the agency of the Swedish government responsible for heritage and historic environment issues. During the last couple of years the agency has implemented a new management control system, the balanced scorecard, originally developed for profit driven organizations. Organizations within the public sector have other objectives than profit seeking organizations, and there have been difficulties in applying the balanced scorecard model in the public sector. Therefore we find it interesting to examine the reasons behind these difficulties and believe that some answers can be found in the identification process of the balanced scorecard. Therefore we aim to perform a case study of RAÄ and explain how the identification process of the components of their balanced scorecard can affect further usage of the model as a management control tool.

ABSTRACTTitel: Gavlegårdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolagNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Daniel Lazic & Adrian OttossonHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2011 - Maj Syfte: Vår C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 där syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den här studien är att uppdatera Gavlegårdarnas Balanserade styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi få en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. Därefter ville vi identifiera de brister som finns i Gavlegårdarnas styrkort och utifrån detta ge förslag på hur uppdateringen av styrkortet kan gå till.Metod: I vår studie har vi arbetat utifrån en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod då vi skulle göra empiriska intervjuer.

Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det Balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det Balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad.

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer Balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi.

Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning.

The Swedish healthcare systems have over the past decades experienced a major reorganization that involves reduction of costs and cuts due to the financial problems that the public health system faced. Healthcare was criticized because it was considered to be bureaucratic and inefficient (Funck, 2007). The solution to this problem was to focus on other measures rather than the economic measures, such as modernizing the healthcare instead of cutting down. Implementing a balanced scorecard in a public sector as a hospital, perceived as failures. This is due to several factors such as communication, knowledge and expected time are not taken into consideration when implementing the scorecard.

Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning. Det vetenskapliga angreppssättet har en abduktiv ansats.

Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort. Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna.

De enbart finansiella styrsystemen kritiserades av Johnson och Kaplan (1991) vilket ledde till att Kaplan och Norton (1992) utvecklade det Balanserade styrkortet. Det Balanserade styrkortet avser att mäta både finansiella och operationella prestationer för att få en helhetsbild över företags prestationer. Bankbranschen är ständigt föränderlig och konkurrensutsatt, vilket ökar behovet av kompletta styrsystem för att mäta bankernas prestationer. Det Balanserade styrkortet har utvecklats från ett mätsystem till ett strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg. För att använda det Balanserade styrkortet som ett strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg är fyra processer centrala, översätta visionen, kommunicera och länka, verksamhetsplanering samt uppföljning och lärande. Denna studie baseras på en fallstudie av Nordea Bank AB?s rådgivningskontor i Umeå som ämnar undersöka hur banken använder det Balanserade styrkortet som strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg.

SummaryBackground: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992.The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden.

Bakgrund och problem: Historiskt har företagens system för prestationsmätning varitkortsiktiga och finansiella, men genom den skiftande konkurrensen har allt mer kritik riktatsemot dessa system. Som ett svar på denna kortsiktighet har det kommit flera nyamanagementtekniker som belyser företaget utifrån fler perspektiv än det finansiella. Det finnsidag forskning hur det Balanserade styrkortet skapar värde (De Geuser et al, 2009). Dennaforskning har framförallt tillkommit under senare år och fanns således inte när många företagimplementerade sitt styrkort. Detta kan därför inte ses som ett svar på varför företagen valt attimplementera konceptet.Andra forskare förklarar spridningen genom retoriska argument, fads and fashion, imitationoch sampaketering med andra management innovationer.

Denna studie undersöker vilken potential det Balanserade styrkortet har att förbättra kommunikationen mellan olika domäner inom sjukvården. Vår utgångspunkt är Kouzes & Micos teori som beskriver sjukvårdsorganisationen som svårstyrd och uppsplittrad i tre domäner: en professionell, en administrativ och en politisk. Det huvudsakliga materialet består av sex kvalitativa samtalsintervjuer. Fyra vid Paramedicinska avdelningen på Ljungby Lasarett och två i ledningen för Landstinget Kronoberg.Vårt resultat pekar på att det Balanserade styrkortet har en potential att öka informations- och kunskapsspridningen mellan olika nivåer i sjukhusorganisationen, förbättra helhetssynen samt förbättra dialogen kring vision, strategi och mål. För att potentialen ska kunna realiseras krävs emellertid ett ihållande engagemang och kunskap om det Balanserade styrkortet.

För att företag ska nå framgång gäller i de flesta fallen att verksamhetsstyrningen är tydlig och väl utarbetad. Strategin bör vara kopplad till mål och indikatorer som talar om huruvida företaget är på rätt väg eller ej. Inom den konservativa installationsbranschen relateras detta arbete ofta till den traditionella ekonomistyrningen. Det Balanserade styrkortet är en teoretisk modell utarbetad för att balansera upp styrningen och inte bara se till det finansiella.Syftet med studien är att genom det Balanserade styrkortet visa på ett konkret förslag hur arbetet med en mer balanserad styrning kan tillämpas. Arbetet har baserats på den undersökning i form av intervjuer samt enkäter som gjorts på fallföretagets östra region.Studien har visat på flera olika framgångsfaktorer över styrkortets perspektiv där respondenterna ofta varit eniga om vad NVS bör utveckla.

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt.Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det Balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner.

Bakgrund Vi har studerat kompetensförsörjningsperspektivet i Läkemedelsverkets (LVs) nyligen införda styrkort.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur en kunskapsorganisation utarbetar ett balanserat styrkort samt vilka faktorer som påverkar vid val av mätmetoder så att den viktigaste resursen kompetens fångas av lämpliga framgångsfaktorer och styrmått.Genomförande: Vi har gjort en litteratursammanställning av de framgångsfaktorer och styrmått som är lämpliga att använda sig av i styrkortets medarbetarperspektiv samt gjort tre besöksintervjuer på LV.Resultat: För att tillförsäkra att kompetensen upprätthålls har ett behov av icke finansiella styrmått uppmärksammats. Det Balanserade styrkortet har kommit som ett svar för detta behov. Vår litteratursammanställning talar dock för att det fortfarande finns luckor i form av brist på nyckeltal för att mäta medarbetarnas kompetens i tidigare litteratur. Vilken typ av styrmått som är lämpliga för att mäta kompetens i ett styrkort beror till stor del av vad motivet till mätningen är. LV betonar vikten av ett behov av daglig mätning för att kunna läsa av dagliga förändringar.