Detta arbete behandlar strategisk ekonomistyrning i företag som har projekt som generell arbetsform. Generellt sett har ekonomistyrning utvecklats för att dels försäkra sig om att, och dels för att inspirera, medlemmarna i organisationen att sträva mot verksamhetens mål. Hur använder sig projektföretag av ekonomistyrningen? Finns det skillnader mellan hur företagen styr ?över? sina projekt och ?styr i? sina projektgrupper? Hur kan man uppnå högre målkongruens? Syftet med arbetet har varit att i första hand beskriva ekonomistyrnings aktiviteter i ett företag som har projekt som generell arbetsform och i andra hand försöka ge de generella principerna för användandet av ett ekonomistyrningssystem för att hjälpa ledningen att nå högre målkongruens i sina projekt. Det är ytterst viktigt att tillämpa styrning av medlemmarna för att uppnå målkongruens och styrning förutsätter individer, som medverkar i processen, där en individ styr en annan eller flera andra individer.

Syfte med detta examensarbete är att kunna redogöra i vilka delar som en projektledare är involverad i byggprocessen. Genom att kartlägga de olika delarna i byggprocessen skall arbetet redovisa och klargöra hur projektledare kan få bättre styrning och struktur i sitt arbete. Arbetet har genomförts i samarbete med Sweco Management i Linköping. Företaget eftersträvar att samtliga projektledare skall vara PMI-certifierade och att samtliga projekt styrs efter deras riktlinjer. PMI är ett bransch oberoende organisation för certifiering av projektledare.För att kunna svara på hur projektledare kan få bättre styrning och struktur samtidigt som denne uppfyller de krav som Sweco har på PMI-certifierade projektledare har författaren tagit fram en checklista samt en förklarande del till checklistan.Examensarbetets inledande kapitel beskriver bakgrund, frågeställningar samt metod.Under examensarbetets andra kaptitel beskrivs den teoretiska delen som arbetet bygger kring.

?I denna studie studeras en organisation som förmedlar sina värderingar explicit.Många organisationer inom såväl privat som offentlig sektor väljer offentliggöra vilka värderingar som präglar organisationens arbete. Vad som sällan framgår är vad dessa värderingar innebär för den anställde. Det är mot denna bakgrund som studiens syfte arbetats fram. Studiens syfte är att undersöka vilken funktion organisationens explicita värderingar fyller i det vardagliga arbetet.I studien har sex intervjuer genomförts med anställda inom en organisation som gjort sina värderingar publika.

Tjänsteföretagen befinner sig i en dynamisk omgivning och för att öka sin konkurrenskraft måste de snabbt kunna reagera på förändringar på marknaden. Då en viktig strategisk strävan för tjänsteföretagen är ökad flexibilitet, är det väsentligt även med en flexibel styrning. Ekonomistyrningen är ett centralt verktyg för att möta kundernas krav och för att till en låg kostnad kunna hålla en hög kvalitet på sina tjänster. Idag används traditionell budgetstyrning i de flesta företag trots att det har framkommit kritik gentemot detta styrmedel. En kontinuerlig och mer aktuell styrning, som kan förbättra flexibiliteten och lätt kan signalera om förändringar i omvärlden, är rullande prognoser.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Hur kommer det sig att en organisation som brandmannakollektivet uppvisar en så låg kvinnorepresentation bland sina brandmän när andra organisationer med samma eller liknande förutsättningar, som polis och militär, uppvisar bättre resultat? Vad kan förklara den låga kvinnorepresenationen i den Svenska räddningstjänsten?Vi har i denna uppsats försökt förklara problemet med hjälp av nyinstitutionella teorier, så som homogenitet på organisationsfältet (isomorfismer) och professionens legitimitetssträvan genom omvärlden. Vi menar att det inte räcker att hitta och förklara institutionella faktorer och därmed en förändringströghet, med enbart isomorfismer eller enbart professionens legitimitetssträvan. De måste sättas i en relation till varandra.Det vi fann var att räddningstjänsten inte söker sin professionella legitimitet genom styrning från lagar och regler, och att denna ignorans skapar en norm på organisationsfältet. Ignoransen är en konsekvens av svag styrning från andra aktörer i organisationsfältet samt obefintlig granskning.

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmän uttryckte sin syn på specialpedagogisk handledning samt hur huvudmännen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien är kvalitativ och dess teoretiska ram är hermeneutisk och utgår från förståelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmännen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmän för fristående och kommunala skolor.Resultat: Huvudmännen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Handledning uttrycktes både ur ett lång- och kortsiktigt perspektiv. Några huvudmän hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmän uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.

Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården.

Att åstadkomma en önskvärd styrning mot gemensamma mål är ett ständigt pågående arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras är informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nämnda styrmedlen utifrån de anställdas perspektiv vid två institutioner inom Uppsala universitet. För anställda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi påverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, därför skiljer sig institutionerna åt i storlek, både vad gäller antalet anställda samt antal helårsstudieplatser.Vi har inte funnit några skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala Län styr och kontrollerar Uppsala Närakut. Syftet är att beskriva på vilket sätt detta sker och på vilka grundförutsättningar styrningssättet baseras.Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar på, består av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som härstammar från Forsell & Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant & Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjälper oss att förankra förutsättningen för styrningen med relevant teori.

Gymnasieskolan står inför förändring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är gymnasieskolans utbildningspolitik och dess påverkan på utbildningens utveckling. Därför finner jag det intressant att titta närmare på hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den språkliga framställningen påverkar de professionellas handlingsmönster.Min frågeställning i uppsatsen lyder: hur påverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frågeställningen kommer den utbildningspolitiska diskursen friläggas genom en Foucaultinspirerad läsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och påverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör på de professionella både som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och själ utövar inflytande på och styr individens sätt att tänka, tala och handla och faktiskt begränsar vad som är möjligt att tänka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom välpolerade begrepp såsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den påverkan som sådana tankegångar för med sig konserverar snarare än utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebär i årskurs tre och fem på de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi även reda på vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lärarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lärarna i en årskurs fem och i en årskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin är samlad från tre olika skolor där kvalitativa intervjuer genomfördes med två grundskollärare och två rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i ämnet. Studien visar olika förslag på strategier om elevers delaktighet och inflytande som lärarna och rektorerna kan använda i sitt arbete.

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket.

Dagens samhälle strävar efter allt fler miljövänliga lösningar på energiförsörjning. Alla letar efter nya miljövänliga energikällor, men detta arbete går långsamt framåt samtidigt som behovet av energi ständigt ökar. Det är därför viktigt att man vidareutvecklar de miljövänliga lösningar som redan finns, så att de i så stor grad som möjligt täcker det ständigt ökade behovet. Fjärrvärme är ett kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ som täcker en stor del av det behov av värme och varmvatten som finns inom både bostäder och industrier. Fjärrvärme har funnits i Sverige sen slutet på fyrtiotalet och har sedan dess vuxit, och täcker idag cirka 40 % av värmemarknaden i Sverige. Vi har i detta projekt studerat de system som idag används för övervakning och styrning av fjärrvärmenät. Vi har även satt oss in i hur det stora Absinthe-projektet ska göra energiproduktionen mer effektiv. Vår rapport är en del av forskningsprojektet Absinthe vars grundidé är att med hjälp av agentteknologi förbättra kontroll och övervakning av fjärrvärmenät. Vi har studerat de möjliga användarna av Absinthe-systemet, och utifrån deras behov och Absinthe-projektets grundtankar utvecklat ett användargränssnitt..