Denna uppsats har haft som huvudsyfte att se om försvarsmaktens centrala ledning använder sig avuppdragstaktik vid verksamhetsledning, och därmed följer Försvarsmaktens ledningsfilosofi.För att undersöka det förhållandet studeras de styrdokument som är rådande i försvarsmaktenkontra de direktiv som erhållits från statsmakten. Vidare genomförs ett antal intervjuer med såvälförbandschefer som delar av den centrala ledningen för att låta dem ge sin bild över situationen, ocheventuellt beskriva hur relationen mellan förband och ledning är avseende styrning iförsvarsmakten. Uppsatsen tar sin teoretiska grund i ett antal ledarskapsteoretikers syn på bredstyrning och ledarskap samt förståelsens inverkan på organisation och ledarskap. Metoden iuppsatsen är kvalitativ vid såväl textanalys som vid intervjuanalyser.Uppsatsen har efter analys av de styrande dokumenten och intervjuerna utifrån uppsatsensfrågeställningar, givit följande slutsatser på de ställda frågorna:- Det råder inte en balans mellan hur den centrala ledningen utövar sin styrning av förbandenkopplat mot vad som står i försvarsmaktens ledningsfilosofi!- Förhållandet mellan förbanden och ledningen är spänt men där finns en viss strukturellförståelse från förbandscheferna för ledningens styrning av förbanden även om frustrationenväxer sig allt starkare- Felet och därmed huvudorsaken till att situationen är som den är, beror främst på att det saknasen förståelse från ledningen över de styrnings- och ledarskapsproblem som finns inomorganisationen. Och som ovan beskrivs finns en viss förståelse från förbanden för ledningenssituation även om den inte tycks vara ömsesidig.

Handen har en väldigt stor betydelse i människans liv. Med handen utför vi många olika slags viktiga sysslor. Vi äter, duschar och klär på oss med hjälp av handen. Vi skriver, sportar och utför arbete med handen. Vi hälsar på andra och kramar de som står oss nära med hjälp av handen.

I dagens samhälle används internet för kommunikation mellan människor runtom i världen. Det första videosamtalet gjordes runt år 1940 och det är dags fören utveckling, där 3D är något som skulle kunna göra videomöten mer verkliga.För att möjliggöra detta så konstruerades ett system som skulle kunna ta in datafrån olika time-of-flight- och färgkameror och en ljudenhet. Denna data ska sedankomprimeras och sändas över internet för att kunna spelas upp på någonannans 3D-skärm. För att samtalet inte ska kännas fördröjt måste samtliga delartillsammans ske inom realtid. De utvecklingsmetoder som har använts är parprogrammeringoch en variant utav testdriven utveckling.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer använder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats där två etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) ansträngning och belöningsmodell, användes för att studera empirin. Ett målinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken män. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer på samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.

En del av sjuksköterskans grundläggande arbete är att identifiera olika faktorer som kan påverka patienters upplevelse av smärta och smärtuttryck. För att en sjuksköterska skall kunna se en balans mellan effekt och biverkningar samt använda sig av nödvändig övervakning av smärtlindringen behövs kunskap. Föreliggande studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor upplever sina kunskaper om och erfarenheter av intravenös smärtbehandling. I studien besvarade 35 sjuksköterskor arbetande på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i södra Sverige, en enkät med såväl öppna som slutna frågor. De öppna frågorna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.

Arbetsplatsernas ständiga utveckling och förändring har lett fram till ökade psykosociala krav från de anställda som företaget måste bemöta. Ska man bedriva ett hälsofrämjande arbete bör hänsyn tas till hur kulturen ser ut på arbetsplatsen. Samlade värderingar och verklighetsuppfattningar kring hälsa skapas när individer samverkar med varandra och omvärlden, detta kallar vi ?hälsokultur?. Syftet med studien är att beskriva hur hälsokulturen ser ut på ett företag och vilka möjligheter och resurser som finns på företaget för att utveckla denna.

Under de senaste tio åren så har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svårare händelser. En av dessa är t.ex. polismorden i Malexander där två poliser blev skjutna till döds. Dessa händelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell bastaktik för att underlätta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell bastaktik för Sveriges poliser.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att få kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesärskolan som läser individinkluderat inom ett nationellt program. Utifrån syftet har jag ställt frågeställningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt även hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har även tittat på om det går att se några skillnader på elevens delaktighet mellan gymnasiesärskolan och det nationella programmet?Teori: Fältstudien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstår för en inkluderad särskoleelev på ett nationellt program inom gymnasieskolan. Fältstudiens forskningsintresse kan då beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstå hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gäller metod och insamling av data så har inspiration hämtats från etnografin då studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod är deltagande observationer samt intervjuer med lärare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmågor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig på det nationella programmet.

Sammanfattning I egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården.Metod: En systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats.Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården.Metod: En systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats.Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv.

I dagens samhälle handlar det mycket om att företagen måste se över sin effektivitet ochtillhörande målfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmålstyrning och strategiverktyg, ger upphov till ständig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser på bästa sättoch samtidigt ta hänsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet är enstyrmodell där man med stöd av mjuka och hårda styrtal, det vill säga finansiella och ickefinansiellamått, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mål.Det är med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare är väl införstådda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kärnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vägledande feedback, sompå lång sikt ska leda till att företaget når upp till den uppsatta visionen.

Uppsatsen heter ?Som nyutexaminerad är man väldigt?man är lite skör och så? och är skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrätta på sin första arbetsplats. Frågeställningarna behandlade även skillnaden mellan att ha praktiserat på samma ställe eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen användes en kvalitativ intervjumetod.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att få ihop livspusslet?.

This study was carried out at Luftfartsverket (LFV Group, SwedishAirports and Air Navigation Services), AstraZeneca and Svenska Spel. The purpose of the study was to examine and compare how these companies work towards becoming, and maintaining to be, an employer of choice. Facts were sought about the companies and their work to become an employer of choice.To get a discerning and profound picture, a qualitative method with semi-structured interviews with twelve key persons in this work was conducted. The method Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) was used for analysis.The results showed that an amount of factors have an input on how attractive the employer is. Common were compensation and benefits, competence development, leadership, information and health-related activities.