The concept of green IT is a hot topic in the industry right now. The requirements forenvironmental friendliness are becoming increasingly common. There is a lack of knowledge andunderstanding of what green IT means and how it can be achieved. Our study shows that the useof ICT can never become entirely green, but a lot can be done to become greener. We haveproduced a balanced scorecard which in theory leads to better governance, increased knowledgeand a common picture of what the work of greening IT means for employees and theorganization.

Vi vill beskriva och analysera hur målstyrning med inslag av Balanced Scorecard används inom sjukvården Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte använder vi oss av en kvalitativ undersökning. Vår fallstudie har genomförts på Universitetssjukhuset i Malmö. Angreppssättet är av deduktiv karaktär eftersom vi utgår från befintlig teori som vi avser testa i vår fallstudie. Slutsatser: Vi finner att sjukvårdens styrning lider av många av de problem som tas upp inom teorin. Samtidigt finner vi stöd för att om problemen tas på allvar kan en lyckad målstyrning med inslag av Balanced Scorecard uppnås inom offentlig verksamhet.

AimThe specific questions in the theoretic part were:What is contained in the terms "balance and balance skill" and how can this skill be measured?The specific questions in the empirical part were:How does balance skill in different age categories of children correlate with biological and physiological parameters such as age, gender, body height, weight and level of physical activity?MethodsLiterature search based on books and scientific papers related to the questions posed above. Selection was made at libraries and on?line through "Pubmed". Specific search words were used.

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gått mer än 20 år sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar på att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. Därför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förståelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara på frågeställningen: Vilka svårigheter finns det med Balanced Scorecard och varför?För att kunna svara på frågeställningen tillämpade vi en kvalitativ undersökning där vi gjorde intervjuer på två företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting.

Vad gäller relationen mellan budget och Balanced Scorecard har fyra dimensioner utkristalliserats. Dessa är den sekventiella-, kompletterande-, dominerande- och strategiska dimensionen. I stort kontrasterar WM-data Utilities och Lunds Energi företaget Alfa Laval i förhållande till relationen. I alla tre företagen kan observeras att både budget och Balanced Scorecard fungerar vad gäller strategiimplementering. Budgetens roll vad gäller strategiimplementering försvagas då modellen i huvudsak endast berör medarbetare i centrala positioner inom företagen.

Bakgrund: Balanced Scorecard är traditionellt en effektivitetsmodell där mätning av verksamheten sker vertikalt utifrån vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet är ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mätbarheten hos kvalitet utifrån fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).Avgränsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna läggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mått i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie där två styrkort tagits fram. Därefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som säljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick också fylla i en kompletterande enkät.

AimThe specific questions in the theoretic part were:What is contained in the terms "balance and balance skill" and how can this skill be measured?The specific questions in the empirical part were:How does balance skill in different age categories of children correlate with biological and physiological parameters such as age, gender, body height, weight and level of physical activity?MethodsLiterature search based on books and scientific papers related to the questions posed above. Selection was made at libraries and on?line through "Pubmed". Specific search words were used.

BackgroundThere are different organizational structures and control and it has been proved difficult to find a combination between these that leads to goal congruence and improved efficiency. An organization can be structured according to hierarchical levels and the decision making can be either centralized or decentralized. Organizational control can be classified according to the amount of rules and balanced scorecard can be used to weld together the structure with the control.PurposeThe purpose is to create an understanding of how two types of structures and control in an organization appears and also to investigate how these differ from one another concerning the balanced scorecard as a control system. We will also investigate how the variables goal congruence and efficiency are affected by the implementation of the balanced scorecard.MethodTo answer the purpose of this thesis we have mainly used the qualitative method since we have studied two organizations thoroughly through interviews on different levels of the organization. The study also has some quantitative elements since we wanted to get a more truthful picture of the organizations.

Audionomprogrammet.

Från att tidigare använt sig av budget som styrmedel har många av dagens företag börjat söka efter nya och kompletterande styrmetoder. Balanced scorecard utvecklades i syfte att fylla det behov som fanns för alternativa och kompletterande styrmetoder. Balanced scorecard består huvudsakligen av fyra perspektiv. Dessa perspektiv är: det finansiella, kund-, process- och förnyelseperspektivet. Vårt huvudsakliga intresse i dena uppsats har fokuserats på förnyelseperspektivet samt medarbetarnas kompetens som en viktig framgångsfaktor för att nå de mål vilka företaget ställt upp.

Sedan 1980-talet har organisationers ekonomistyrning förändrats och år 1992 introducerades Balanced Scorecard av Robert S. Kaplan och David P. Norton. Med användandet av Balanced Scorecard ligger fokus på både finansiella nyckeltal och icke-finansiella nyckeltal som tillsammans leder företaget mot ett långsiktigt strategiskt mål. Vid införandet av Balanced Scorecard är det av betydelse att hänsyn tas till attityden hos organisationens medarbetare för att förändringen ska bli framgångsrik.

Syftet är att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma årliga Balanced Scorecard- och budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnås. Studien grundar sig på den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts på ett kunskapsintensivt företag. För att få en djup inblick i företaget har kvalitativa intervjuer utförts på tre personer inom området. Då inte tillräcklig teori finns om ämnet vi behandlar valde vi att även skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att använda oss av och beskriva de två styrverktygen Balanced Scorecard och budget.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter ett svenskt företag kan möta när de ska implementera sitt Code of Conduct hos leverantörer i Kina. Vi ska även ge förslag på hur implementeringsprocessen av Code of Conduct kan underlättas..

Background: Balanced scorecard is a relatively new strategy in analysing activities in a company. To carry out a strategy in an organization a successful implementation is very important. Strategy implementations are unique for each organization and to succeed it has to be formulated and implemented with the individual companies particular conditions as starting- point. A problem is that the implementation sometimes is treated as a small detail in the planning process. This problem depends on how the strategic plans is carried out.