Syftet med vår uppsats är att beskriva hur Balanced Scorecard är uppbyggt och hur det används i primärvården och förklara eventuella skillnader i förhållande till Kaplan och Nortons modell. Resultatet visar att vissa skillnader förekommer i förhållande till ursprungsmodellen. Implementeringen är samma som ursprungsmodellen och likaså antalet perspektiv. BSC används mest inom den administrativa nivån. Vidare används BSC för rapportering av verksamheten och inte som ett styrsystem..

Syftet med arbetet är att beskriva och analysera implementering och etablering av Balanced Scorecard inom Primärvården i ett svenskt landsting. Vidare ämnar vi diskutera om och i sådana fall varför styrkortet blivit etablerat inom organisationen. Empirin är hämtad från intervjuer med fyra personer med olika befattning inom Primärvården i Region Skåne. Balanced Scorecard har implementerats successivt i sju år och kan nu sägas vara etablerat inom Primärvården, med undantag av vissa enheter. Etableringen har till störst del påverkats av det sätt Primärvården hanterat typiska implementeringsproblem och omvandlat dessa till framgångsfaktorer..

Today`s society requires that municipalities focus must be more on effectivity and quality. Because of this it is important for municipalities to look after the controlling systems. Many municipalities choose to adopt models that reflect the efficacy. The municipality of Vellinge has chosen to implement balanced scorecard in all their efficacies. We found it interesting when it was exposed that 70 % of all implementations of balanced scorecard fails.

Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har använt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgående analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbättras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gäller även tjänsteföretag som har liknande förutsättningar som EuroMaint. Vi uppmärksammar också att det främst är processen förenad med att helhjärtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbättringsmöjligheter, inte själva styrkortet i sig.

Background: From the beginning of the 60´s until the beginning of the 80´s the swedish local government has expand enourmously. The expansion didn´t lead to any discussions about how the local government should be controlled or organized. The local government should instead be organized and controlled as administrations. Lately it has became more usual to have these discussions about how local government should be controlled and organized. Nowadys it´s not unusual that local governments imitate private companies.

Today`s society requires that municipalities focus must be more on effectivity and quality. Because of this it is important for municipalities to look after the controlling systems. Many municipalities choose to adopt models that reflect the efficacy. The municipality of Vellinge has chosen to implement balanced scorecard in all their efficacies. We found it interesting when it was exposed that 70 % of all implementations of balanced scorecard fails.

A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steeringIn the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality.

Syftet med vår uppsats är att beskriva hur Balanced Scorecard är uppbyggt och hur det används i primärvården och förklara eventuella skillnader i förhållande till Kaplan och Nortons modell. Resultatet visar att vissa skillnader förekommer i förhållande till ursprungsmodellen. Implementeringen är samma som ursprungsmodellen och likaså antalet perspektiv. BSC används mest inom den administrativa nivån. Vidare används BSC för rapportering av verksamheten och inte som ett styrsystem..

Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur.

70 % of all implementations of Balanced Scorecard fail. In this essay, we look into which difficulties that exist when implementing a Balanced Scorecard. We have chosen the general hospital of Ängelholm for our case and we have made qualitative interviews with key persons in the organization to explain these difficulties. The most difficult problem the hospital faced was to make the employees motivated for the change. It is important that the management is encouraging and is taking an active interest in the implementation as well as experience, patience and having a long term focus.

Allt fler företag anser att deras nuvarande belöningssystem inte motsvarar omvärldens krav och interna organisationsförändringar. De är ofta utarbetade på samma sätt som på den tid då det rådde en stabil marknadstillväxt och måttlig konkurrens. Stora förändringar har skett sedan dess. Flera av de nya problem som företag ställs inför vid utformning av belöningssystemet skulle eventuellt kunna underlättas genom en koppling till styrverktyget Balanced Scorecard. Företag har nyligen börjat implementera system där belöningssystem och Balanced Scorecard kopplas samman men det finns ännu lite erfarenhet inom området av att belöna prestationer med utgångspunkt i Balanced Scorecard.

Today, companies work with issues concerning Corporate Social Responsibility (CSR). A higher demand from customers and other stakeholders as well as an extended legislation are great reasons. Framework and guidelines for sustainability reporting has been developed which includes indices that companies are able to report. Though, for a long term work with sustainability a functional system and internal tool is necessary. Balanced Scorecard, BSC, is a useful tool and efforts have been made to integrate BSC and CSR with purpose to establish the work with sustainability in a more concrete and clear way.

This study investigates the corporate sustainability activity, linked to the company's core business, which is a relatively unexplored field in a Swedish context. The study examines how the organization has used management control for its sustainability activity within two social initiatives; and whether these initiatives have generated value for the organization and involved stakeholders. Management control of social initiatives are examined within the theoretical framework of The Sustainable Balanced Scorecard and the organization's value creation contributions are outlined in accordance with a definition of the concept of Creating Shared Value. The method used for the implementation of the study is a qualitative study, embodied in an illustrative case study of a large Swedish company operating within financial sector. The empirical data was collected through 12 in-depth interviews with representative interviewees within the organization and with other stakeholders involved in the company's social initiatives.

Syfte: Syftet är att i tre fallföretag beskriva och analysera användningen av Balanced Scorecard, med tonvikt på vilken roll det har i relationen mellan företagens strategi och operationella styrning. Metod: Kvalitativ metod ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsen baseras på en fallstudie av tre företag vilka använder sig av Balanced Scorecard och budget på skilda sätt. Primärdata har samlats in genom öppna riktade intervjuer med anställda i de tre företagen. Slutsatser: Vi har genom vårt val av metod genomfört undersökningen och fått svar på våra frågor.

Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera användandet av Balanced Scorecard inom primärvården och speciellt diskutera instrumentets koppling till belöningssystem. Undersökningen har genomförts som en fallstudie, där en deduktiv ansats anlagts. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av kvalitativa metoder. De teoretiska perspektiven som använts är Balanced Scorecard, belöningssystem och offentliga organisationer samt kopplingarna dessa områden emellan. Undersökningen baseras på information från intervjuer, internt arbetsmaterial samt Region Skånes hemsida.