Det finns mycket som tyder på att svenska företag, speciellt nystartade inte söker de bidrag som finns tillgängliga, två bidragande orsaker hävdas vara, komplexiteten i ansökningsförfarandet och bristen på information. Syftet med undersökningen är att se vilka investeringsbidrag och andra förmåner som finns tillgängliga för små samt medelstora företag och vem som beviljar dessa beroende på verksamhet. För att få svar på detta genomförde vi flera intervjuer. En slutsats som vi kom fram till är att ansökningen av bidrag måste underlättas, både administrativt och i det praktiska livet. Detta genom att reducera eventuella mellanhänder i processen från ansökning till beviljning.

Trots att anläggningsprojekt har bedrivits under lång tid och att ett flertal studier utförts inom området, är det än idag vanligt förekommande att projekt av denna typ misslyckas. Studier tyder på att bakomliggande orsaker kan vara att anläggningsprojekt involverar flera aktörer och kompetenser som ska samverka, är svåra att standardisera, har strikta tidsramar samt rymmer en stor osäkerhet i planeringen av dess budget och genomförande. Mineralkoncernen LKAB har en lång erfarenhet av att arbeta i projekt och bedriver två av Sveriges i dagsläget största anläggningsprojekt. Ett av dessa är Kiruna Under Jord 1365 som avser byggnation av en ny huvudnivå i berget Kiirunavaara. Projektet är budgeterat för 12,4 miljarder kronor, involverar omkring 500 personer och beräknas pågå i tio år.

Detta är en kvalitativ studie i matematiklärarens föreställningar och erfarenheter kring deltagargruppen och undervisningen på komvux samt lärarens tolkning av orsaker till den stora mängd individer som inte uppnår kursmålen i matematik. Intervjuer med komvuxlärare samt observationer av undervisningen har gjorts för insamling av data som sen kvalitativt har analyserats. Det som framstår är att deltagargruppen har blivit yngre med åren och baskunskaperna försämrats. Undervisningen liknar en föreläsning, där läraren förklarar och pratar matematik. Förklaringen kännetecknas av exempel från den vuxnas vardag och erfarenheter, utöver det involveras deltagarnas erfarenheter mycket lite i undervisningen.

Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ?Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa?? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation..

Arbetsmarknaden står inför ett generations- och paradigmskifte, när den äldre generationen går i pension och de yngre förväntas ta över. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan och sjukskrivningen främst bland de yngre och stress rapporteras vara den stora bakomliggande orsaken; känslan av otillräcklighet och svårighet att få balans i livspusslet. Undersökningar poängterar att förebyggande arbete och tidiga insatser gynnar såväl medarbetares hälsa och arbetsplatsens ekonomi. Studiens syfte är att undersöka om samtalsstöd som ett nytt subventionerat friskvårdsalternativ uppfattas positivt, i synnerhet av Generation Y (födda 1982-1999). Resultatet av enkätundersökningen, genomförd på ett kommunkontor med 76 deltagare visade att 60% skulle boka samtal idag om det erbjöds som ett friskvårdsalternativ.

Vi har gjort en kvalitativ tvärsnittsstudie av belöningssystem i bilbranschen då vi funnit det intressant att studera de olika belöningssystemens utformining och de faktorer som ligger bakom utformandet av dessa. Våra primära källor har utgjorts av interjuer som tagit plats med en person med styrande roll på sex olika bilförsäljningsanläggningar, fem av dessa lokaliserade i Malmö-Lund området och en av dem i Stockholm. De sekundära källor vi har använt är främst teorier om motivation och agent-principal förhållanden. Vi har även studerat litteratur om belöningssystem och texter tryckta i branschtidningar om belöningssystems utforming i bilbranschen. Vi har kommit fram till att det finns många fler bakomliggande faktorer som påverkar belöningssystemet än bara strategiskt tänkande och agentproblematik.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

I första delen av denna uppsats gör vi en teoretisk undersökning av likabehandlingsplaner från tre skolor i Lunds kommun. Vi studerar hur dessa likabehandlingsplaner är utformade och om skolorna har valt att ta hjälp av något utomstående anti-mobbningsprogram. Varför skolorna har valt att få inspiration från ett specifikt anti- mobbningsprogram, och varför skolornas likabehandlingsplan ser ut som den gör, är några frågor som vi har studerat. Vi jämförde dessa handlingsplaner, studerade vad de har gemensamt och vad skiljer dem åt. Syftet med detta är att använda den insamlade fakta till att konstruera vår egen likabehandlingsplan. Resultatet av vår studie visade att likabehandlingsplanerna har en del gemensamma åtgärder men det finns även en del skillnader.

Syfte: Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka om det föreligger ett förväntningsgap i Sverige mellan vad professionella användare förväntar sig av revision och vad redovisningspraxis föreligger. Om så är fallet ämnar vi presentera dessa skillnader och studera i vilken utsträckning de överensstämmer med regelverket samt de orsaker som vi presenterar i litteraturgenomgången. Vi har även, förutom professionella användare, valt att inkludera revisorer när vi tittar på förväntningsgapet då det är av intresse att även fånga deras uppfattning om sina arbetsuppgifter och se om denna skiljer sig nämnvärt från professionella användare. Metod: Vi har valt att angripa vår forskningsfråga enligt den abduktiva metoden. Detta då vi studerar det komplexa fenomen som förväntningsgapet utgör, vilket ger oss möjligheten att växla mellan teori och empiri.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Uppsatsen är en kvantitativ studie om varför bankkunder inte byter bank och vad som skulle kunna öka rörligheten på bankmarknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka de bakomliggande faktorerna som ligger till grund för valet att byta eller inte byta bank. Med utgångspunkt i de teoretiska delarna, tjänstekvalitet, relationsband, kundlojalitet, byteshinder och bytesbeteende har en modell skapats för att studera valet att byta bank eller inte. Efter att ha genomfört en enkätstudie presenteras undersökningens reslutat i form av korstabeller och diagram. Olika faktorer som påverkar bankkunders val av bankbyte identifierades.

Idag saknas det en erkänd och accepterad grundkunskap om hur åskådaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster ? bakomliggande faktorer ? i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (?tycker om?), ?modern? och ?intressant?. Färgutskrifter av fyrtiotvå tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys.

Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten i en metod för att observera affektuttryck, Stålforsmetoden. Stålforsmetoden fokuserar primärt på affektuttryck i ansiktet, och mer specifikt den första affekten som en patient uttrycker under en psykoterapisession (?överföringsaffekt?). Den teoretiska grunden är affektteori som utvecklats av Silvan Tomkins och Paul Ekman. Data har samlats in med strukturerad observation och analyseras kvantitativt.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

På grund av en hårdnande konkurrens på världsmarknaden har företags investeringar utomlands ökat frekvent de senaste åren. Fler och fler företag flyttar sina ekonomitjänster till lågkostnadsländer för att uppnå kostnadsfördelar. Indien utgör idag motiv för denna utlokalisering av ekonomitjänster främst på grund av deras höga utbildningsnivå, goda engelskkunskaper samt låga löner. Genom en egen modell som bygger på dessa teorier presenteras fyra bakomliggande faktorer; krav, kultur, kunskap och kostnader vilka utgör hinder och vidare möjligheter för utlokalisering av ekonomitjänster. Vidare visas vilken typ av ekonomitjänster som lämpar sig bäst för utlokalisering till Indien.   Via en fallstudie av det multinationella företaget Multiplex utlokalisering av ekonomitjänster till Indien nås djupare insikt i problemet.