Det finns rekommendationer att, kort efter avslutad träning, inta ett kolhydrat- och proteinrikt återhämtningsmål i syfte att återställa kroppens energilager och optimera prestationsförmågan. Trots att dessa prestationsoptimerande strategier främst är avsedda för individer med mycket hög träningsfrekvens har återhämtningsmålet anammats av den allmänna befolkningen vilka potentiellt inte har samma nutritionella behov avseende snabb återhämtning. Studier kring återhämtningsmålets inverkan och betydelse för den allmänna befolkningen med måttlig träningsfrekvens är i dagsläget bristfälliga. Om önskan kring viktminskning och/eller fettreducering finns kan uthållighetsträningens positiva effekter på fettoxidationen i teorin påverkas negativt av ett återhämtningsmål. Återhämtningsmålets potentiella inverkan på fettoxidationen direkt efter uthållighetsträning bör därför undersökas närmare.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingär ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också tillatt förändringen inte går för fort.3.

Denna rapport behandlar konstruktionsarbetet där målet är att ta fram ett lösningsförslag samt underlag för framtida utveckling av en sekundär böj för bensinrörsystem i plast. Arbetet genomfördes i helfart under period 4 vårterminen 2012 och är ett examensarbete på grundnivå för examen Högskoleingenjör inom konstruktion. Kungsörs Plast AB är projektets uppdragsgivare och de är i behov av en ny mer kompakt och mer konkurrenskraftig  true secondary 90º böj, det vill säga en böj som är helt omsluten av ett sekundärt mellanutrymme. Problematiken ligger i bibehållandet av det sekundära utrymmet genom hela komponenten. Detta arbete är tänkt som en förstudie för vidare utveckling på företaget. Projektet hade klara mål och direktiv att arbeta utifrån och en kravspecifikation upprättades i samarbete med uppdragsgivaren. Målet är att hitta en lösning som uppfyller samtliga krav och direktiv och sedan realisera dessa med hjälp av prototyper. Arbetet genomfördes utifrån en designprocess som SVID tagit fram. Denna är uppdelad i sex olika steg  som täcker upp allt som sker i arbetet från uppstart till avslut och utvärdering.

Sammanfattning Projektet, Nytt koncept för linspridning, vilket tillhandahölls av Abu Garcia, bestod i att vidareutveckla multiplikatorrullen, Ambassadeur Classic 5000c. Målet var att konstruera en multiplikatorrulle, med vilken fritt utkast erhålls. På dagens multiplikatorrullar passerar linan genom linspridaren, detta medför att linan följer linförarens rörelse under utkastet. Till följd av linförarens rörelse genereras friktion, vilket i sin tur ger ett kortare kast. För att öka kastlängden, skall linspridaren ej vara i kontakt med linan under utkastet.

Mitt examensarbete handlar om arbetsflödet på ett produktionsbolag, jag har använt Filmtecknarna som ett exempel då jag utförde min praktik där. Jag har valt att arbeta utifrån de frågor som jag själv vill ha svar på och försökt att på ett så enkelt men ändå informativt sätt beskriva detta. Med en kvalitativ undersökning och själv deltagande i ett stort projekt har jag skaffat mig en bra bild av hur en produktion kan gå till i reklam/film branschen. Jag har valt att arbeta utifrån följande frågeställningar: - Hur går det till när man tar sig an ett projekt/uppdrag? - Vem bestämmer vad som skall göras? - Vem bestämmer vem som skall göra vad och i hur stora team arbetar man? - Vem bestämmer stilen på produkten som skall levereras? - Hur lägger man upp budgeten för ett visst projekt? - Vilka program kommer främst att användas? - Vem bestämmer när det är klart? Efter min praktik kan jag dra slutsatsen att det ligger betydligt mycket mer arbete bakom en produktion jämfört med vad jag trodde innan jag påbörjade min praktik..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur IT-företaget JMB gått tillväga för att implementera sin strategi samt att undersöka vilka faktorer som har varit viktiga för JMB:s strategiimplementering.Avgränsningar: Vi har i studien avgränsat oss till ett fallföretag vilket innebär att strategiimplementering och faktorer i andra företag har inte beaktas. Vi har även avstått ifrån att fördjupa oss i utvärdering och uppföljning av strategin.Metod: En fallstudie har genomförts på ett IT-företag, där vi har genomfört intervjuer på tre olika nivåer i organisationen. Utifrån den konceptuella modellen har det empiriska och teoretiska materialet analyserats.Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen är att JMB implementerar sin strategi genom att arbeta i en decentraliserad organisationsstruktur där företagets olika affärsområden får arbeta självständigt efter målstyrning samt ?empowerment?. Viktiga övergripande faktorer är organisationsstruktur och inflytande, ledarskap, organisationskultur, samt strategisk kontroll och förändring..

I Läroplanen för förskolan 98 rev 2010 står det att ett jämställdhetsarbete ska genomsyra verksamheten men forskning visar att man fortfarande behandlar flickor och pojkar olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en förskola arbetar med genus och se om det uppstår några dilemman i arbetet. Studien har gjorts på en förskola i en mindre kommun i Skåne. Metoden som vi använder oss av är kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet i vår studie visar att personalen säger sig arbeta genusmedvetet och materialet pekar även på att det råder ett klimat på förskolan där barnen utmanar de stereotypiska könsmönstren.

I dagens konkurrensmässiga och bitvis turbulenta och komplexa miljö som företag befinner sig i är behovet av ständiga förbättringar inte bara i produkter och tjänster utan även processer centralt. Vikten av att arbeta med förbättringsarbete inom alla delar av ett företag är idag stor samtidigt som förändringstakten förmodligen aldrig har varit större. Lean tillverkning som först implementerades av Toyota har en mängd värdefulla verktyg i verktygslådan och ett av dessa verktyg är VSM. VSM har använts som ett ovärderligt verktyg för att identifiera förbättringsmöjligheter i form av slöseri, kvalitetsbrister och för att reducera ledtider med stor framgång främst inom repetitiv icke MTO-baserad tillverkningsmiljö. ABB Metallurgi är en ledande leverantör av systemlösningar för omrörning av metallurgisk smälta och stabiliseringsutrustning för valsverk.

Vi har i vår studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anställda på företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berättelser sökt efter betydelser och därigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstämmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strävan efter att vara jämställd, och dess tillämpning i praktiken. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår ifrån Joan W. Scotts förståelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak använt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och Förändring.

Arbetet består av en undersökning av förskollärare examinerade 2002 och deras första tid i yrket. Fokus i undersökningen har varit på lärarnas ambitioner och på svårigheter att förverkliga dessa. Tolkningen av materialet har varit att försöka förstå relationer mellan ambitionerna och svårigheterna. Övergången från lärarutbildningen till att arbeta i verksamheten, är den fruktsam för professionens utveckling? Det är ett fenomen jag undersökt.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning högstadielärare i Uppsala ochStockholm använder sig av ett praktiskt arbetssätt i sin undervisning. Studien har även syftat till attundersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med detta arbetssätt med avseende på tidoch skolans resurser. Frågeställningarna har handlat om i hur stor utsträckning lärarna använder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de låter eleverna arbeta utanför läroboken.Jag har även undersökt om lärarnas ålder påverkar i hur stor utsträckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel på hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjälp av enkäter som skickades ut via mejl.

Titel En busschaufför, en busschaufför, det är en man med glatt humör.En målgruppsanalys för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning.Författare Siri JanssonKurs Examensarbete i media- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin Höstterminen 2013Sidantal 52 sidorAntal ord 16 461 ordSyfte Syftet med studien är att undersöka målgruppen för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitttransportprogram med bussinriktning, samt rekommendera en kommunikationsstrategi.Metod Kvantitativ enkätundersökning.Material 119 elever i årskurs 9 från 4 olika grundskolor i Göteborg.HuvudresultatHuvudresultatet för studien är en målgrupp för Bräckegymnasiet att rikta sin framtida marknadsföring mot, baserad på de ungdomar som sagt att de kan eller kanske kan tänka sig att arbeta som busschaufförer (24 % av ungdomarna). Målgruppen består till största del av tjejer, vilket var förvånande eftersom yrket är så pass mansdominerat. De bor i lågaeller medellåga resursområden och sitter mycket framför datorn på sin fritid. De tycker om att chatta, lyssna på musik eller spela datorspel. Youtube är det mediet de använder mest, oftast dagligen.

I den norrländska glesbygden blir de tjänstgörande poliserna inte yngre eller fler till antalet. Syftet med rapporten är att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med att arbeta som polis på en liten ort samt att belysa problem som uppstår i och kring polisorganisationen för glesbygden. Framtida rekryteringar till glesbygden måste vara mera specifikt inriktade mot vad som krävs av de poliser som ska tjänstgöra på mindre orter. Polismyndigheterna måste kunna erbjuda mer än en rik fritid med jakt och fiske. I olika statliga utredningar beskrivs problem som ojämn åldersstruktur, bristande resurser, dålig arbetsmiljö och glesbygdsspecifika faktorer.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid Luleå Tekniska Universitet. Ämnesområdet för arbetet är logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra på vilken väg) för halkbekämpning vid vinterväghållning. Examensarbetet har gjorts åt Företag C. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet av halkbekämpningsmedel från täkt till vägnät och se över val av transportsätt samt fordonstyp för halkbekämpning. Vid varje pådrag behövs 22,3 ton halkbekämpningsmedel på de två områden som inom ramarna för examensarbetet valts att studera närmare och en genomsnittsvinter beräknas motsvara 18 pådrag.

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt.