Sök:

Sökresultat:

766 Uppsatser om Bättre lokaler - Sida 26 av 52

Hur kombinerar ungdomar skolan och lagidrott : En kvalitativ?studie om h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey?upplever?och hanterar?kombinationen av skolan och idrotten.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

Att ge utrymme för barns egna planer: En kvalitativ intervjustudie bland förskollÀrare

Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.

?För mycket patienter, för lite personal och för lite utrymme? : sjuksköterskors erfarenheter av patientsÀkerheten pÄ en akutmottagning

Bakgrund Bemanning, kompetens och patientinflöden Àr exempel pÄ olika faktorer som omnÀmns i diskussioner kring patientsÀkerheten pÄ akutmottagningar. I denna studie behandlas dessa bland flera av frÄgor utifrÄn sjuksköterskornas egna upplevelser pÄ en akutmottagning i Storstockholm. Vad Àr det som dessa sjuksköterskor upplever vara patientsÀkerhetsrisker? Finns de? Och i sÄ fall vilka Àr de?Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientsÀkerhet pÄ en akutmottagning.Metod Genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide har författarna intervjuat sex sjuksköterskor. Samtliga intervjuer har tagit plats pÄ aktuell akutmottagning.Resultat Fem av de sex informanterna var överens om att det föreligger en personalbrist pÄ akutmottagningen medan samtliga menade att vÀntetiderna för patienterna inte Àr patientsÀker.

Ungdomscentrum - Klaragymnasiet 2001-2007

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att lÀsa upp sina betyg för att kunna studeravidare pÄ ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid tvÄ olika tillfÀllen; Är 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och Är 2007 gjordes en uppföljning dÄ verksamheten precis genomgÄtt flera förÀndringar och idag rÀknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under mÄnga Är kÀmpat för förÀndringar pÄ UC, som en start ansÄgman att ÀndamÄlsenliga lokaler krÀvdes för att möjliggöra utvecklingar. DÄ och dÄ harhoppet tÀnts dÄ kommunen ti II satt personer i olika omgÄngar att utreda behoven ochmöjligheterna av förÀndringar i verksamheten, men gÄng efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag Äterge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste Ären för att idag bÀttre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förÀndring Àr en positivare syn pÄ verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anstÀlla fler lÀrare och annan personal och dÀrmedorganisera olika inriktningar/spÄr pÄ skolan vilket ger sÄvÀl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

Urban Building vid Hornsbruksgatan : TvÄ Sidor av Hornsbruksgatan

Platsen för projektet Àr bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken pÄ Södermalm i Stockholm. Platsen prÀglas av en stark tvÄsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta pÄ i mitt projekt Àven i programmet. MÄnga vill bo i Stockholms innerstad men fÄ Àr priviligerade att faktiskt kunna göra det och dÀrför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostÀder dÀr bostadsytan kan anvÀndas effektivt för att fler ska fÄ plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus dÀr studenter och familjer med förÀnderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar pÄ bostaden.

BrÀnning pÄverkar artantal, artsammansÀttning och andel grÀs i frisk Àngsmark

BrÀnning har anvÀnts av mÀnniskor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bÀttre bete för boskap. Om brÀnningen sker under tidig vÄr Àr det mindre risk att vÀxtligheten skadas. Det som sker nÀr den döda biomassan brÀnns Àr att det mesta av kvÀvet försvinner till atmosfÀren, vilket gynnar hög artdiversitet.För att utreda huruvida artanatal, artsammansÀttning och procentandel grÀs i frisk Àngsmark, pÄverkas av brÀnning utsÄgs tre lokaler med olika brÀnningsfrekvens: gammalbrÀnd (inte brÀnd i Är, men tidigare), nybrÀnd (brÀnd varje Är) och obrÀnd (aldrig brÀnd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanstÀlldes.Det fanns flest arter i kategori gammalbrÀnd, nÄgot fÀrre i nybrÀnd och minst antal arter i obrÀnd. Det visade sig Àven att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna.

Utformning av en studio för distribuerat arbete

Alvis HÀgglunds Àr ett av Sveriges största företag som idag tillverkar stridsfordon och bandvagnar. Företaget Àr vÀrldsledande inom omrÄdet och expanderar hela tiden, och dÀrmed har de behov av att anstÀlla mer personal. Lokalerna i GullÀnget rÀcker inte lÀngre till, och pÄ grund av den snabba expansionen sÄ har man tvingats hyra lokaler ett par kilometer dÀrifrÄn. För att uppehÄlla kommunikationen och samhörighetskÀnslan har man valt att anvÀnda sig av distribuerad teknik. Uppgiften bestod i att ta fram en flexibel och anpassningsbar studio som kan anvÀndas till allt frÄn distribuerat ingenjörsarbete till lokala möten.

FörutsÀttningar för vuxnas lÀrande : En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin

Abstrakt Wikner, E. (2015). FörutsÀttningar för vuxnas lÀrande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i GÀvle. Detta arbete Àr en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsÀttningar för lÀrande Àr vid tre specifika lÀrandesituationer i samhÀllet samt att undersöka hur förutsÀttningarna varierar beroende pÄ vad det Àr man ska lÀra sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrÄn en observationsguide vid tre icke-formella lÀrandesituationer.

LivsmedelsaffÀrers tillgÀnglighet för personer som Àr rullstolsburna

Arbetsterapeuters mÄl Àr att frÀmja mÀnniskors möjligheter att leva ett vÀrdefullt liv efter sina önskemÄl och behov i förhÄllande till omgiv- ningens krav. FunktionsnedsÀttningar och nedsatt aktivitetsförmÄga skapar begrÀnsningar i tillvaron och vÄllar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhÀllet krÀvs att den offentliga miljön Àr tillgÀnglig. I nationella handlingsplanen föreslÄr regeringen mÄl och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudomrÄdena Àr att skapa ett tillgÀngligt samhÀlle.

LivsmedelsaffÀrers tillgÀnglighet för personer som Àr rullstolsburna

Arbetsterapeuters mÄl Àr att frÀmja mÀnniskors möjligheter att leva ett vÀrdefullt liv efter sina önskemÄl och behov i förhÄllande till omgiv- ningens krav. FunktionsnedsÀttningar och nedsatt aktivitetsförmÄga skapar begrÀnsningar i tillvaron och vÄllar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhÀllet krÀvs att den offentliga miljön Àr tillgÀnglig. I nationella handlingsplanen föreslÄr regeringen mÄl och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudomrÄdena Àr att skapa ett tillgÀngligt samhÀlle.

Metodutveckling och validering av vÀtskebaserade lungprover, exsudat och buksköljvÀtskor : ? en jÀmförelse mot den konventionella metoden

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Möjligheter och hinder för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

PatientsÀkerheten brister! : IntensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser

Bakgrund: 100 000 vÄrdskador uppstÄr i Sverige varje Är. Patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelningar löper störst risk att drabbas. För att minska riskerna och höja patientsÀkerheten krÀvs kunskap om vilka risker som finns och vilka misstag som begÄs. Syfte: att beskriva i vilka sammanhang intensivvÄrdssjuksköterskor upplever att patientsÀkerheten brister. Metod: en empirisk studie med kvalitativ design har utförts.

Digital hantering av kontrollÄtgÀrder för kommunala fasigheter

Syftet med arbetet Àr att fÄ en förstÄelse för moss-sedumtakets bullerdÀmpande egenskaper. Jag kommer Àven att försöka förutsÀga med hjÀlp av akustikteori vilken utav de tvÄ olika uppbyggnadssystemen av moss-sedumtak som ger den bÀsta bullerdÀmpande effekten.MÀtningarna kommer att bestÄ i att registrera ljudtrycksnivÄn i rummet, vid varje oktavband i frekvensomrÄdet 125-4000 Hz. Först utan moss-sedummattan och sedan med moss-sedum mattan. Storleken pÄ differensen i ljudnivÄn ger en bild av i vilket frekvensomrÄde som ljudabsorptionen Àr effektivast. För att ytterliggare öka förstÄelsen för hur moss-sedum absorberar ljud sÄ kommer Àven absorptionsfaktorn att berÀknas.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->