Sökresultat:
766 Uppsatser om Bättre lokaler - Sida 27 av 52
Upplevelser av I-ADL aktiviteter, relaterade till den fysiska miljön hos personer med Multipel Skleros
Multipel Skleros (MS) Àr en sjukdom vars förlopp Àr oförutsÀgbart. Den exakta sjukdomsorsaken Àr fortfarande okÀnd. MS relaterade symptom resulterar i en försÀmring i utförandet av aktiviteter i det dagliga livet (ADL).Syftet med vÄr studie var att undersöka upplevelsen av I-ADL aktiviteter i den fysiska miljön hos personer med Multipel Skleros. Respondentgruppen som matchade vÄra inklusionskriterier bestod utav sju personer med diagnosen MS. Den valda metoden utgick ifrÄn en egen komponerad, semistrukturerad intervjuguide i huvudsak baserat pÄ ?AnvÀndbarheten I Min Bostad- AIMB? och kompletterades med frÄgor berörande I-ADL för omrÄden utanför AIMB.Av resultatet framgick att respondenterna upplevde stort aktivitetsbortfall i sina I-ADL aktivitetsutföranden i den fysiska miljön.
Bemötande vid psykos : En studie av bemötandeaspekter och hÀlsofrÀmjande faktorer i mötet med psykospatienter
Syftet med studien var att undersöka hur mentalskötare inom psykiatriska vÄrden uppfattade bemötandeaspekters betydelse för patienten psykiska hÀlsa, vilka innebörder de lade i begreppet bemötande och vilka faktorer de lyfte fram som hÀlsofrÀmjande i bemötandet samt vilka faktorer som de uppfattade motverkade ett hÀlsofrÀmjande bemötande. Genom analyserade, transkriberade och halvstrukturerade intervjuer stÀllde jag mentalskötares upplevelser av bemötandeaspekter mot litteratur och teoretiska ramar inom omrÄdet bemötande av vuxna psykospatienter inom slutenvÄrden. Jag fann att den teoretiska ramen KASAM som utvecklats av Antonovsky mycket vÀl kunde appliceras pÄ bemötandeaspekter nÀr det gÀllde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och en axel med polerna hÀlsa/ohÀlsa i omvÄrdnaden kunde anvÀndas bÄde praktiskt och teoretiskt. Jag fann att informanterna uppfattade att allians med patienten och tvÄngsvÄrd var viktiga bemötandefaktorer och som hÀlsofrÀmjande faktorer identifierades; tid, bemanning, lokaler, grÀnssÀttning, inlevelse, stÀmning och ?svalkande likgiltighet?.
Buller i bostÀder : Projektering av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller
MÄnga av Sveriges kommuner vill förtÀta sina stÀder med bostÀder och lokaler för att bygga ett mer hÄllbart samhÀlle. AmbitionenÀr att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och anvÀnda stadsmark som tidigare inte Àr bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som mÄste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller. NÀr Skanska tidigare har projekterat bostÀder i stadskÀrnan har man upplevt problem med att fÄ bygglov nÀr den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger pÄ de krav och rÄd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att fÄ bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.
Samarbete mellan hem och skola / Home and school, how to work together
Skolan Àr ansvarig för att ett fungerande samarbete mellan hem och skola upprÀtthÄlls. BÄde skolpersonal och förÀldrar vill givetvis att barnet fÄr den optimala utvecklingen under sin skoltid. Det Àr av största vikt för barnets vÀlmÄende att de bÄda parterna kÀnner förtroende för varandra. Detta förtroende kommer inte av sig sjÀlv utan Àr en process som innebÀr Äterkommande samtal och möten.
Skolan har inte alltid sett ut som den gör idag och det har inte heller synen pÄ hur förÀldrakontakten skall se ut.
Att arbeta med konfliktfyllda barn
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser Àven möjligheterna för att arbeta med inkludering och svÄrigheter i arbetet med utagerande barn. FrÄgestÀllningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar Àven upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjÀlp av en kvalitativ intervjuundersökning.
Ideon Innovation-kuvös för nystartade företag
VÄr forskningsfrÄga var att utreda huruvida inkubatorn pÄ Ideon Innovation ger incitament för tillvÀxt för nystartade innovationsföretag. Vi börjar att faststÀlla om det Àr tillvÀxtföretag som hÄller till pÄ Ideon Innovation, sedan undersöks i vilken mÄn denna tillvÀxt beror pÄ hjÀlpen frÄn forskningsparken.
För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ metod samt en abduktiv strategi valts. PrimÀrdata har sitt ursprung i en enkÀt- undersökning av företagen som befinner sig/har befunnit sig pÄ Ideon Innovation. SekundÀrdata bestÄr frÀmst av övriga institutionella avhandlingar om tillvÀxt samt forskningsparker.
Energideklarationsutformning
Denna rapport handlar om utformning av en energideklaration för fastigheter i Sverige. Deklarationen har sedan tillÀmpats pÄ tvÄ bostÀder. Enligt EU:s direktiv om energideklarationer skall byggnader som renoveras, sÀljs samt nybyggs genomgÄ en typ av kontroll av en energiexpert. Detta för att fÄ ett dokument pÄ hur bra eller dÄlig byggnaden Àr ur energisynpunkt. Lagen angÄende dessa deklarationer skall enligt regeringens ladugÄrdsremiss trÀda i kraft den 1 oktober 2006.
?Smutsiga ma?n och goda kvinnor? : En genusstudie om Moa Martinsons ma?n i Mia-serien
Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.
FörutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd : FörstÄr pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna?
Leandersson, A. & Magnuson, E. (2011). FörutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. FörstÄr pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna? Halmstad: Högskolan i Halmstad, sektionen för lÀrarutbildningen.VÄrt syfte var att undersöka förutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrkilt stöd.
Hud & HĂ€lsocenter- Redesign av grafiskt material
I den ha?r rapporten har vi underso?kt hur man genomfo?r en re-design av logotyp och hur man kan fo?rmedla ka?rnva?rden genom grafiskt material. Vi fick i uppdrag ifra?n Hollies Reklambyra? att re-designa Hud & Ha?lsocenters ursprungliga logotyp samt grafiskt material. Det a?r inte ovanligt att fo?retag inte fo?rsta?r hur viktigt det a?r att ens grafiska profil a?r uppdaterad och fo?rmedlar det man sta?r fo?r.
Gymnasieelevers motiv till att l?sa svenska som andraspr?k. En kvalitativ studie om elevers resonemang kring valet att l?sa sva p? gymnasiet och deras erfarenheter av flerspr?kighet i klassrummet
Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.
FAKTORER SOM P?VERKAR SJUKSK?TERSKANS BESLUTSFATTANDE I TRIAGE. En litteratur?versikt
Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r
triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad.
Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och
sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska
omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland
bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och
riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.
NivÄgruppering i praktiken : Praktiskt arbete med nivÄgruppering inom fordonsprogrammet
Sammanfattning TÀnk dig att du stÄr som yrkeslÀrare och ska planera och fördela arbetsuppgifter till dina elever i en verkstad. Vilka val skall du göra för att uppnÄ den optimala studiemiljön för dina elever med avseende pÄ gruppering och val av arbetsuppgifter? Som lÀrare har du vissa ramfaktorer som du knappas kan rÄda över dÄ du skall genomföra din undervisning i din klass. Dessa faktorer kan hÀrledas till möjligheter att förÀndra ekonomiska ramar, lokaler, tillgÄng pÄ undervisnings material och sÄ vidare. De du som lÀrare dock kan pÄverka Àr, hur du lÀgger upp din undervisning och pÄ vilket sÀtt du pÄverkar eleverna i klassrummet.
"Att springa till matkön" - Fysisk aktivitet inom fritidshemmets verksamhet.
Bakgrund: Den fysiska aktiviteten behandlas utifrÄn olika aspekter. DÀribland kommer fysisk aktivitet och rörelse, fritidspedagogers deltagande, utomhuspedagogikens och miljöns betydelse för fysisk aktivitet att lyftas. Styrdokumenten och vÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr tvÄ delar som Àven presenteras nÀrmare. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vad nÄgra fritidspedagoger och nÄgra barn har för upp-fattningar om fysisk aktivitet i fritidshemmet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med intervju som redskap.
HÀlsa trots sjukdom : Om att leva med hemodialys i hemmet. En litteraturöversikt
Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.