Sök:

Sökresultat:

760 Uppsatser om Bättre lokaler - Sida 19 av 51

TillgÀnglighet i gallerior för personer med funktionsnedsÀttningar

TillgÀnglighet i vÄrt samhÀlle innebÀr att alla, trots funktionsnedsÀttningar, ska kunna anvÀnda publika lokaler och övriga allmÀnna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgÀnglighetsfrÄgor dÄ de arbetar för att personer med funktionsnedsÀttning ska kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under Är 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgÀnglig för alla medborgare i slutet av Är 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten i gallerior för personer med funktionsnedsÀttning.

VEGETATIONENS INVERKAN P? CH4 OCH CO2 FL?DEN I ARKTIS VID ?KAD TEMPERATUR OCH NEDERB?RD

Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d? tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.

Helheten i yrkesförberedande gymnasieprogram

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville ocksÄ bilda oss en uppfattning om eleverna förstÄr meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan anvÀndas i sina framtida yrkesval? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i vÄra projekt, dÀr vi aktivt arbetar med att förbÀttra integreringsarbetet mellan kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visar pÄ att eleverna upplever Àmnesintegreringen positiv, speciellt nÀr teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken pÄ ett naturligt sÀtt, lite svÄrare har de att se meningen med engelskan.

Helheten i yrkesförberedande gymnasieprogram

Syftet med vÄr undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville ocksÄ bilda oss en uppfattning om eleverna förstÄr meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan anvÀndas i sina framtida yrkesval? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i vÄra projekt, dÀr vi aktivt arbetar med att förbÀttra integreringsarbetet mellan kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visar pÄ att eleverna upplever Àmnesintegreringen positiv, speciellt nÀr teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken pÄ ett naturligt sÀtt, lite svÄrare har de att se meningen med engelskan.

Ska vi sprÄka? : ? Om andrasprÄkselevers utveckling i den mÄngkulturella grundskolan

AndrasprÄksinlÀrning Àr ett komplext omrÄde för bÄde lÀrare ochelever. KunskapsmÄl sÄvÀl som trivsel ska uppnÄs och för dettabehövs stöd och uppmuntran frÄn alla inom skolans verksamhet.Syftet med det hÀr examensarbetet var att kartlÀgga hur möten serut i den mÄngkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie dÀr ett urval forskning omandrasprÄkselevers sprÄkutveckling har studerats. Studiens resultatÀr indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frÄnförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandrasprÄk, sprÄkets betydelse för Àmneskunskaper,modersmÄlsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling pÄ bÄde första- ochandrasprÄket.

Att hÄlla takten med styrdokumenten: ? en studie om elevers förutsÀttningar att nÄ mÄlen i musik

Syftet med studien var att ur musiklÀrares perspektiv skapa en bild av elevers förutsÀttningar att uppnÄ kunskapskraven i musik i Ärskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklÀrare intervjuades i Àmnet. Intervjuerna transkriberades och utifrÄn lÀrarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehÄll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat Àr att elevers förutsÀttningar och resultat framför allt beror pÄ lÀraren och dennes förmÄga att skapa god undervisningsmiljö samt att lÀrarnas förutsÀttningar i form av tid, lokaler och musikutrustning pÄverkar vad som ingÄr i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnÄ kunskapskraven.

Hur bra Àr kulturskolans lokaler? : En undersökning om vad musik- och kulturskolans lÀrare anser om sina undervisningslokaler

The purpose of this dissertation is to examine how teachers in the municipal Music schools Schools of arts (kulturskolor) estimate the quality of their teaching rooms, which factors that are significant for their opinion, and if they have experienced any tendencies of improvement in the quality of their teaching rooms. The examination is built on a questionnaire, which was sent to a number of music- and ?culture schools? in Sweden. From the answers you can read that the majority (66%) of the teachers are satisfied with their teaching rooms, even if a relatively large part (33%) seems to be unsatisfied. The single factor that are of most importance for their opinion are how much of their teaching they spend in rooms that doesn?t belong to the music- or ?culture school? and also are used for other kinds of education.

Fritidspedagogernas intentioner med barns utomhusvistelse

Syftet med den hÀr studien var att undersöka och komma fram till fritidspedagogernas intentioner med barns utomhusvistelse. Mina frÄgestÀllningar var hur fritidspedagogerna ser pÄ utomhusvistelsen? Hur verksamhetens utomhusvistelse formas med deras uppfattning som grund? Hur pedagogerna ser pÄ sin roll i utomhusvistelsen? Samt vilken/vilka kunskaper och vilket lÀrande pedagogerna anser att barn tillÀgnar sig genom utomhusvistelsen?Min studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fem stycken fritidspedagoger. I studien framkom att pedagogerna har olika pedagogiska intentioner med barnens utomhusvistelse samt att de ser denna miljö som en miljö av stort vÀrde bÄde för barns utveckling och för deras lÀrande. DÀrför Àr fritidspedagogerna vÀldigt positiva till utomhusmiljön och ser stora möjligheter i denna miljö.

Fritidspedagogik och lÀrande? Vad innebÀr det?

Syftet med min studie har varit att synliggöra tolkningen av begreppet lÀrande i fritidshemmet enligt fritidspersonal och barngrupp. I min studie har det framgÄtt pÄ att det finns sÄvÀl enade som splittrade meningar om vad lÀrande innebÀr för verksamheten. Exempelvis gÀllande synen pÄ vilka aktiviteter som var av relevans för barnens inlÀrning. Det har visat sig att socialt samspel, miljö, praktisk-estetisk verksamhet och fysisk aktivitet lÄg till stor grund för lÀrandeprocessen. Vad som begrÀnsar fritidslÀrarnas arbete med sin verksamhet i fritidshemmet Àr utrymme i form av tid och rum för aktiviteter.

Ett Ambivalent FörhÄllande : AnvÀndaren & den stÀndiga interaktionsmöjligheten pÄ sociala medier

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

?Musiksal Àr ju ett plus? : En kvantitativ studie av vad musiklÀrare och rektorer anser om musikundervisningen i grundskolans tidigare Är.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken utrustning och tillgÄng till lokaler som musiklÀrare kontra rektorer anser att en god undervisning krÀver samt vilken kompetens musiklÀrare anser sig besitta och om de anser att den Àr tillrÀcklig för att pÄ ett adekvat sÀtt undervisa och bedöma elever. Syftet Àr Àven att se om synen pÄ musikundervisningen skiljer sig mellan musiklÀrare och rektorer samt vilken uppfattning om Àmnet de bÄda grupperna har. VÄrt empiriska material bestÄr av enkÀtsvar frÄn 14 olika skolor dÀr tolv musiklÀrare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklÀrarna anser sig ha kompetens att undervisa och sjÀlva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg Àr knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.

Frukttr?d vid varje stuga. Om frukttr?dsf?rmedlingen i G?teborgs och Bohus l?n ?ren 1896 ? 1925

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Ett universitets varuma?rke

Konkurrensen om studenter och resurser har o?kat bland universiteten. Fo?r att klara av konkurrensen har universitet aktivt bo?rjat arbeta med varuma?rkesbyggande fo?r att skapa starka varuma?rken. Den sto?rsta delen av forskningen om varuma?rken har bedrivits pa? kommersiella organisationer och den forskning som finns om universitets varuma?rken har inte studerat svenska universitet.

Olika branschers förhÄllningssÀtt till Gröna Hyresavtal

EfterfrĂ„gan pĂ„ miljömĂ€ssigt hĂ„llbara fastigheter har ökat i takt med att samhĂ€llets miljömedvetenhet har vĂ€xt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" pĂ„ kartan nĂ€r de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges grĂ€nser dĂ€r Australien Ă€r det land som kommit lĂ€ngst i utvecklingen. Det Ă€r Ă€ven hĂ€r som kontraktsformen fĂ„tt störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mĂ„l för: minimering av energianvĂ€ndning, en miljövĂ€nlig avfallshantering, anvĂ€ndning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpĂ„verkan vid ombyggnad.

Förskolan: Ekologisk mat och lÀrande : En undersökning av tvÄ svenska förskolor om hur ekologisk mat pÄverkar barn i förskolan ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->