Detta examensarbete har gjorts Ät Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB). Företagets vilja Àr att förbÀttra brytningen och förÀdlingen av jÀrngenom hela processen. Ett sÀtt Àr att fÄ en effektivare malmproduktion Àr att fÄ en inblick i det spill som uppkommer genom processen. Det problem som behandlas i detta examensarbete Àr spillet frÄn Kirunas anrikningsverk, dÄ nuvarande provtagare inte tar representativa prover. Anrikningsverket Àr ett av tre förÀdlingsverk, i anrikningen finkrossas malmen och skiljs frÄn grÄberg och fosfor innan den transporteras till kulsinterverket.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger pÄ en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjÀnst Àr den taktiska datalÀnken link 16. En avsikt med uppsatsen Àr att visa pÄ vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa tvÄ radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. PÄ grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns nÄgon internationell anpassningsförmÄga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmÄga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Med en större miljömedvetenhet och stigande energipriser frÄn olika kÀllor i Sverige och runt om i vÀrlden lÀggs allt större vikt pÄ att energieffektivisera befintliga och nya energisystem. Fokus i detta projekt har gjorts ur ett svenskt perspektiv, men Àven i övriga delar av vÀrlden kan en stor del av resonemanget vara av vikt. I Sverige ÄtgÄr en tredjedel av energianvÀndningen till bostÀder och lokaler, varav uppvÀrmning av dessa utrymmen tidigare har varit en mycket stor del av energiÄtgÄngen. Med en större energimedvetenhet har tjockare isolering, bÀttre fönster, vÀrmepannor med mera bidragit till en minskning av uppvÀrmningskostnaderna men uppvÀrmningsÄtgÄngen av varmvatten har det inte gjorts sÄ mycket Ät för att minska. Vid anvÀndande av varmvatten Àr det en vÀldigt liten del av energin som gÄtt Ät till att vÀrma upp vatten som faktiskt tas tillvara pÄ.

HÄllbarhet har blivit ett ord i tiden och anvÀnds idag flitigt inom de flesta arbetsomrÄden, stora som smÄ. Dock verkar hÄllarbetsarbetet vara mycket tomma ord och arbetet Àr inte lika omfattande som viljan att arbeta lÄngsiktigt. Byggsektorn stÄr för en stor del av energianvÀndningen i Sverige och dÀr finns stora förbÀttringar att göra. PÄ senare tid har ett intresse för miljöcertifiering av byggnader uppstÄtt. Det finns vissa fördelar med att anvÀnda sig av dessa system vid byggprojekt, det finns Àven en del nackdelar.

Behovet av bra miljölösningar vÀxer stÀndigt i dagens samhÀlle och fastighetsmarknaden Àr en marknad som Àr i stort behov av att spara energi. I dagens lÀge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig pÄ den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system Àr ofta bra att arbeta med nÀr det gÀller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, Àven om det innebÀr det stora ekonomiska kostnader för fastighetsÀgaren. Att det kostar mycket för fastighetsÀgaren att fÄ en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas sÄ krÀvs det att fastighetsÀgarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fÄtt alltstörre betydelse för nÀringslivet och samhÀllet i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan pÄ verksamheten och vÀljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven pÄ designens funktion, rÀcker estetiken inte lÀngre, designen mÄsteprestera mer och visa att den Àr praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva vÀrdeeffekter skapar designen igengÀld?SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de vÀrden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka vÀrden den villframhÀva i design.

Bakgrund:SvenskaKyrkan Àr en av de största Àgarna av offentliga lokaler i Sverige varav mÄngaav dessa Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla kyrkor. Lagen (SFS 1988:950) omkulturminnen begrÀnsar möjligheterna för vilka ingrepp som fÄr göras i en kyrkavilket innebÀr att det uppstÄr svÄrigheter vid energieffektivisering. DÄ enkyrka vanligtvis anvÀnds sporadiskt Àr potentialen att spara energi hög. Dockresulterar den sporadiska anvÀndningen i att det kan vara svÄrt att vÀrdera enenergibesparing, dÄ energiförbrukningen Àr beroende av anvÀndningen. För att eninvesteringskalkyl av en energieffektiviseringsÄtgÀrd ska ge ett mer korrektresultat kommer i denna studie en berÀkningsmodell tas fram dÀr hÀnsyn tas tillkyrkans anvÀndning.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att analysera en metod för energieffektiviseringmed hÀnsyn till hur ekonomistyrning av en byggnad kan ske.AvgrÀnsningar:Denna studie inriktas pÄ ett styr- och reglersystem, ROWS Webbkontroll, som metodför energieffektivisering.

I dagens samhÀlle Àr det mycket som inte Àr tillgÀngligt och anvÀndbart för alla. MÄlet Àr att det ska vara jÀmlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebÀr att Àven personer med en funktionsnedsÀttning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tÀnkte man inte pÄ tillgÀnglighet pÄ samma sÀtt och byggnaderna blev dÀrför inte tillgÀngliga för alla. Men idag finns det bestÀmmelser som mÄste följas och Àven kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste tillgÀnglighetsanpassas.

Detta examensarbete behandlar entreprenadformen funktionsentreprenad (FE) med inriktning hus. Intresset för denna entreprenadform uppstod dÄ vi upplevde att de traditionella entreprenadformerna inte Àr tillrÀckligt tydliga avseende ansvaret för funktionen hos slutprodukten. Insamlandet av material har i huvudsak skett genom intervjuer av byggherrar och entreprenörer bl.a. för att ta del av deras erfarenheter av funktionsentreprenaden som upphandlingsform. Syftet med arbetet har varit att, via dessa intervjuer, undersöka instÀllningen hos de inblandade företagen och försöka hitta de gemensamma omrÄden dÀr en samverkan i en FE kan vara möjlig.

Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.

Detta examensarbete fokuserar pÄ energieffektivisering av flerbostadshus som Àr uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostÀder och service stÄr nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvÀndning, sÄ Àr det vÀrt att försöka ÄtgÀrda befintliga byggnader som lÀcker onödig stor energi. I den hÀr rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvÀndning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns tvÄ viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa pÄ energieffektivisering vilka Àr ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete Àr att fokusera pÄ att minska energianvÀndningen i ett flerbostadshus som Àr belÀget i Skultuna.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska fĂ„ ett kvitto pĂ„ vad som blev bra och vad som blev mindre bra frĂ„n projektering, sĂ„ jĂ€mförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lĂ„genergihus samt ur en miljömĂ€ssig, energimĂ€ssig och ur ett ekonomiskt perspektiv jĂ€mfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR stĂ€ller.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvĂ€ndning och som jĂ€mfördes med det projekterade resultatet. VĂ€rden för energiberĂ€kningarna har avlĂ€sts pĂ„ el- och vattenmĂ€tare, hĂ€mtats frĂ„n elbolaget, i tekniska datablad, schablonvĂ€rden samt antagna vĂ€rden. Som hjĂ€lp vid energiberĂ€kningarna anvĂ€ndes ett Excel-dokument dĂ€r energiprestandan berĂ€knades.

TÀby galoppfÀllt kommer att genomgÄ en förvandling som innebÀr att ca 4000 nya bostÀder kommer att tillföras under en 15 Ärs period. TÀby kom-mun tillsammans med byggherrarna JM/Skanska och Viggbyholms fastig-hets AB driver projektet med mÄlet om en sammanhÄllen, hÄllbar park i stad. I snitt flyttar svensken 11 gÄnger under sin livstid. Detta innebÀr att de som flyttar in i startskedet av utbyggnaden med stor sannolikhet kommer att hinna flytta ut innan hela stadsdelen Àr fÀrdigt utbyggd. Att stadsdelens ut-byggnad sker pÄ ett sÄdant sÀtt att mÄlen om en hÄllbar och sammanhÄllen stad inte bara uppfylls i och med projektets fÀrdigstÀllande ut Àven bÀddas in som en röd trÄd under hela byggtiden Àr alltsÄ mycket viktig.