Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara sÄ kallade nÀra-nollenergibyggnader Är 2021. En nÀra-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivÄn ska sÀttas för energianvÀndningen Àr upp till varje land att besluta. I Sverige pÄgÄr just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fÄtt i uppdrag att  utforma en svensk strategi för att möta kravet om nÀra-nollenergibyggnader. NÀra sammanlÀnkat med detta Àr ocksÄ miljömÄlen om minskad klimatpÄverkan till 2020 och 2050.

Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det Àr inte alldeles lÀtt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 Är. Jag har valt dessa tre projekt utifrÄn olika kriterier.1. Skara DomkyrkaParallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen.

Detta examensarbete analyserar optimering av energibesparande ÄtgÀrder vid ombyggnad. Stor del av de ca en miljon byggda bostÀderna uppförda mellan Ären 1950-1975 stÄr idag inför ett stort renoveringsbehov. Samtidigt mÄste husen energieffektiviseras, dÄ de stÄr för en stor del av landets energianvÀndning. Det finns stora energibesparingsmöjligheter i och med energieffektiviseringen utav husen, om de mest optimala valen utförs. Samtidigt Àr det viktigt att visa pÄ att de valda ÄtgÀrderna Àr ekonomiskt hÄllbara, för att initiativ till att energieffektivisera ska tas.Optimeringen utförs med hjÀlp av en koppling mellan ett simulationsprogram och ett optimeringsprogram.

Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus Àr utifrÄn energisynpunkt. Den talar bland annat om för byggnadens Àgare hur energianvÀndningen kan minskas och driftkostnaderna sÀnkas. Lagen innehÄller skyldighet för Àgare till byggnader av olika slag att energideklarera sina byggnader med hjÀlp av en oberoende expert. Enligt lagen om energideklaration ska cirka 400 000 byggnader i Sverige vara energideklarerade senast 31 december 2008. Detta gÀller hyres- och bostadsrÀttshus, lokaler och specialbyggnader.

TeliaSonera har sedan ett tag tillbaka inlett ett projekt med ett antal företag inom byggbranschen. Projektet gÄr ut pÄ att ta fram kontrolltekniker som kontinuerligt mÀter en byggnads tillstÄnd genom hela dess livstid, sÄ att eventuella brister kan upptÀckas innan de blir till ett problem. Med andra ord Àr tanken att ha nÄgon form av teknik som kontinuerligt avlÀser diverse egenskaper i en byggnad som exempelvis fuktighetshalten i vÀggarna, om ventilationen fungerar som den ska och halten av olika Àmnen i luften.Det praktiska syftet var att verifiera om trenden kontinuerlig kontrollmÀtning efterfrÄgas genom att ta kontakt med branschexperter inom sÄvÀl byggbranschen som vissa andra parallella branscher och se om Àven de uppmÀrksammat denna. Under antagandet att de gjort det, var intentionen vidare att försöka urskilja de sÄ kallade lead users. Lead users Àr anvÀndare vilka erfar behov före marknaden som helhet samt som Àr benÀgna till att vara innovativa, dÄ en lösning pÄ deras behov förvÀntas medföra stor nytta för dem.

Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Denna rapport behandlar arbetet kring 3D-moduler med egyptiskt tema samt tillhörande guide till spelet Testament. Syftet var att skapa moduler som var lÀtta att anpassa och arbeta med, men samtidigt ha rum för god estetik och grafisk variation. I arbetet har en förstudie om forntida Egypten genomförts med bland annat Brier och Hobbs (1999) och Grönblom (2000) som referenser. Modulerna har genomgÄtt testning utifrÄn Bryman (2001) med utgÄngspunkterna: variation, kombination och anpassning dÀr testresultatet sedan analyserats. Tre frÄgestÀllningar stÀlldes upp som hjÀlp vid utvecklingen av modulerna och guiden.? Finns det nÄgot naturligt sÀtt att bryta ned en byggnad till logiska moduler?Svaret pÄ frÄgestÀllningen Àr att logiska mÄtt varit mer viktigt Àn efterstrÀvan att skapa logiska moduler.

Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Stora förÀndringar har skett inom byggandet i Sverige, industrialiseringen av samhÀllet har lett till att allt fler mÀnniskor flyttat in till stÀderna, vilket i sin tur har lett till ett allt större bostadsbehov. PÄ senare tid har kraven pÄ produktivitet, effektivare materialadministration och CAD-projektering ökat, vilket har medfört en större förtillverkning av allt fler bygg- och installationskomponenter. Det har i sin tur lett till att ett nytt industriellt byggande med större variationsmöjligheter har utvecklats.Detta examensarbete Àr utfört Ät Lundqvist TrÀvaru AB, som Àr ett litet familjeÀgt industriellt företag som tillverkar yttervÀggelement i trÀ, men som vill öka sin omsÀttning och konkurrenskraft genom att Àven börja tillverka större vÀggelement som Àr mer fÀrdigstÀllda. Syftet med arbetet Àr att i samarbete med Lundqvist TrÀvaru utveckla ett storblockssystem för modulbyggande av fritidshus. MÄlet Àr att utforma ett antal vÀggblock som företagets kunder sedan kan kombinera ihop pÄ valfritt sÀtt till en fÀrdig byggnad.UtifrÄn att ha studerat ett antal fritidshustillverkare i Sverige samt företagets frÀmsta konkurrenter har ett antal gemensamma och attraktiva byggnadsdrag kunnat sammanstÀllas.

Beteendestudier, dÀr man vill undersöka position eller lÀge hos individer, kan utföras pÄ olika sÀtt. Videofilmning, direkta observationer och GPS, (Global Positioning System) Àr exempel pÄ olika metoder för att utföra dessa studier. Det har sedan en lÀngre tid tillbaka varit vanligt att man utför direkta observationer, vilka kan vara tidskrÀvande. Genom att utföra studier med hjÀlp av GPS-mottagare kan tiden för studien förkortas. GPS har anvÀnds i tidigare studier med hÀstar.

I Sverige finns ungefÀr 690 000 fritidshus. Dessa tillfÀlliga bostÀder förbrukar tillsammans en stor mÀngd energi, 2,6 TWh. Om dessutom Àgare av dessa fritidshus har önskan att förÀndra dessa tillfÀlliga bostÀder till permanent beboliga byggnader, vad kan dÄ göras? Denna studie utreder vad som lÀmpligen bör göras med avseende pÄ ett hus klimatskÀrm för att i sin tur erhÄlla en konstruktion med lÀgre energibehov. Byggnadstypen som i studien utreds Àr en sommarstuga med anor frÄn 1920-talet.

I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö, lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.

År 2011 stod bostadssektorn för dryga 34 % av Sveriges totala energianvĂ€ndning. För att lyckas med Sveriges mĂ„l med att sĂ€nka energiintensiteten med 20 % till Ă„r 2020 kommer lĂ„genergihusen att spela en viktig roll. Det har aldrig byggts sĂ„ mĂ„nga lĂ„genergibyggnader jĂ€mfört med nybyggda hus som under Ă„r 2012. Enligt en rapport hade nĂ€stan 40 % av 65 nyproducerade eller ombyggda lĂ„genergihus i Sverige avvikelser frĂ„n det projekterade energivĂ€rdet jĂ€mfört med det verkliga vĂ€rdet nĂ€r byggnaden vĂ€l hade tagits i drift. Studien har utgĂ„tt ifrĂ„n Peabs byggprojekt i Division VĂ€st dĂ€r lĂ„genergihus och passivhus har behandlats. Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapsnivĂ„n i byggbranschen genom att kartlĂ€gga hur bra energieffektiva hus klarar de projekterade vĂ€rdena.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera hur ett smÄhus Älder kan pÄverka marknadsvÀrdet och taxeringsvÀrdet för en smÄhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hÀnsyn till hur ett smÄhus Älder pÄverkar vÀrdet. MÄlet Àr att ge förslag pÄ hur ett smÄhus Älder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige.Ett smÄhus definieras som en byggnad inrÀttad till bostad för en till tvÄ familjer och en smÄhusfastighet utgörs av ett smÄhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av smÄhusfastigheter i Sverige bestÀms ett byggnads- och ett tomtmarksvÀrde som sedan slÄs ihop till ett taxeringsvÀrde för smÄhusfastigheten, taxeringsvÀrdet ska motsvara 75 % av marknadsvÀrdet tvÄ Är före taxeringsÄret. ByggnadsvÀrdet respektive tomtmarksvÀrdet bestÀms utifrÄn olika vÀrdefaktorer, en av dem Àr vÀrdefaktorn Älder vilket anges som ett vÀrdeÄr Àmnat att uttrycka en byggnads ÄterstÄende ekonomiska livslÀngd.Metoder som har anvÀnts i studien Àr en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom Àmnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av smÄhus och köp i GÀvle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett smÄhus Älder pÄverkar smÄhusfastigheters taxeringsvÀrde samt en generell bild av nÀr taxeringsvÀrdet Àr svÄrbedömt pÄ grund av ett smÄhus Älder.

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillĂ„ter obegrĂ€nsad anvĂ€ndning av trĂ€ i bĂ€rande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trĂ€ som bĂ€rande system tillĂ„tits i upp till tvĂ„ vĂ„ningar, vilket var en följd av att brĂ€nder orsakat stora problem i flera svenska stĂ€der. Dagens byggande strĂ€var mer och mer mot att bygga sĂ„ effektivt som möjligt med sĂ„ kort byggtid som möjligt. Ett sĂ€tt att bygga effektivt och fĂ„ kort tid pĂ„ byggarbetsplatsen Ă€r att anvĂ€nda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervĂ„ningshus pĂ„ byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrĂ„gan pĂ„ flervĂ„ningshus i trĂ€ högre Ă€n fyra vĂ„ningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemĂ„l.