Bakgrunden till arbetet ligger i de lagĂ€ndringar som trĂ€dde i kraft den 1 maj 2009. Med hjĂ€lp av dessa blir det möjligt att inrĂ€tta Ă€garlĂ€genheter som en ny boendeform i Sverige. Vi vill klargöra vad som gĂ€ller för att fĂ„ inrĂ€tta Ă€garlĂ€genheter i befintlig bebyggelse samt utreda hur erfarenheter, kunskaper och förvĂ€ntningarna pĂ„ den nya boendeformen ser ut. Vid ett flertal tillfĂ€llen sedan 1990-talet har frĂ„gan om att fĂ„ inneha enskilda lĂ€genheter i flerbostadshus med Ă€ganderĂ€tt s.k. Ă€garlĂ€genheter varit aktuell. År 2004 infördes möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning, vilket Ă€r avgörande för att kunna skapa Ă€garlĂ€genheter.

I Sverige gÀller generellt strandskydd. Det Àr förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter frÄn strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet frÀmst varit att trygga det allmÀnna friluftslivet men pÄ senare Är har Àven skydd för djur- och vÀxtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 Àndrades strandskyddsbestÀmmelserna och en av Àndringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen dÀr lÀttnader ska gÀlla.Det första syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur strandskyddsfrÄgan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagÀndringen. Det andra syftet Àr att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen sedan lagÀndringen.

UtmÀrkande för Uppsalas arkitektur Àr domkyrkan och slottet. En kÀnslighet för den sÄ kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda pÄ avstÄnd) som lÀnge har prÀglat stadens stadsplanering och Àr ett av flera skÀl till att antalet byggnader högre Àn 5?6 vÄningar anses vara lÄgt. PÄ vÀstra sidan av FyrisÄn finns ytterligare en del arkitektoniska sevÀrdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som Àven dessa ingÄr i denna kulturella och historiska nod av landmÀrken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadomrÄdet ska i bÀsta av fallen kunna ingÄ i denna knut av attraktioner.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Jag har ritat en skola i MariehÀll. Konceptet för skolan baserar sig pÄ att skolans program delas upp och fÄr rymmas i fyra volymer. DÄ volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum dÀr skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa vÀlfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehÄller utrymmen för personal, administration och lokalvÄrd, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad, belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2 stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd.

TvÄ olika vÀrmesystem i tvÄ flerbostadshus har analyserats. MÄlet med analysen Àr att fÄ en uppfattning om vilket vÀrmesystem som Àr mest fördelaktigt i flerbostadshus. I analysen jÀmförs tvÄ olika vÀrmesystem. I vÀrmesystemen anvÀnds tvÄ olika sorters frÄnluftsvÀrmepumpar för att Ätervinna vÀrme ur frÄnluften. NÀr vÀrmepumparna inte klarar av att producera tillrÀckligt med vÀrme för att tÀcka fastighetens vÀrmebehov anvÀnds fjÀrrvÀrme som spetsning.

Jag Àr född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skÀrgÄrd. Jag har alltid vistats mycket i skÀrgÄrden bÄde kring platsen dÀr jag vÀxte upp men Àven runtom i hela skÀrgÄrden dÄ jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skÀrgÄrd Àr dÀr mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgÄr ifrÄn mig sjÀlv och platsen dÀr jag kommer ifrÄn och som har format mig.Stockholms skÀrgÄrd har dessutom förutom ett fantastiskt och i mÄnga fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mÀngd historia och nÀrheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet.

I ett BIM-projekt skapas ett flertal intelligenta 3D-modeller innehÄllande geometrier och information. Respektive fackomrÄde skapar modeller innehÄllande sina byggdelar och installationskomponenter. Genom att samordna modellerna frÄn alla omrÄden skapas en BIM-modell över hela projektet. En förutsÀttning för att projekteringen ska effektiviseras Àr att modellerna hÄller god kvalitet. DÄ allt fler byggnader projekteras i 3D-miljö finns det idag goda möjligheter att underlÀtta arbetet med kvalitetssÀkring.

Tidigare vid ombyggnation, försÀljning och förvaltning av byggnader som var uppförda innan 80-talet utgick fastighetsÀgarna frÄn enkla handritade pappersritningar. Det Àr en svÄr utmaning att hÄlla ritningen uppdaterad till verkliga förhÄllanden d.v.s. relationsritning. För ca 25 Är sedan (i början pÄ 80-talet) byttes papper och penna ut mot avancerade ritprogram (CAD) för framtagning av ritningar. Idag anvÀnds CAD i stort sett för all nyprojektering och de senaste Ären har utvecklingen gÄtt mot en större anvÀndning av 3D-underlag Àn tidigare 2D-ritningar.

Bakgrund: AnvÀndandet av e-hÀlsotjÀnster ses som ett viktigt steg för effektivisering avvÄrden och för att frÀmja folkhÀlsan. Stillasittande Àr ett stort folkhÀlsoproblem ochkunskapen om rekommendationer för fysisk aktivitet antyds var ojÀmlikt fördelad iförhÄllande till individernas socio-ekonomiska status. Tre fjÀrdedelar av alla som sökerhÀlsorelaterad information Àr helt eller delvis okritiska till informationskÀllan. 1177VÄrdguiden Àr en del av arbetet med nationella e-hÀlsan i Sverige och innehÄllet faktagranskas. PÄ www.1177.se finns det indikationer pÄ att kÀnnedomen om webbportalentidigare varit lÄg hos vissa grupper i samhÀllet.

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en lÀngre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lÀmplig lokal i nÀrheten av köpcentret Kupolen finns, dÄ den har anvÀnts för undervisning och inte har genomgÄtt nÄgon större förÀndring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanstÀlla bestÀllarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lÀmplig innemiljö, med tanke pÄ barns inlÀrning och gÀllande praxis för att göra byggnader tillgÀngliga och anvÀndbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett fÀrdigt förslag pÄ ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men Àven en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget Àr anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lÀttare kunna lÀra sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har Àven utformats med tillrÀckliga passagebredder och minimala nivÄskillnader etcetera för att kunna anvÀndas till fullo av alla besökare.

Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevÀrd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestÀmmelser pÄ de fastigheter som Àr vÀrda att bevara. Vad som Àr tillÄtet att skydda med sÄdana bestÀmmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestÀmmelser. BÄde att de saknar stöd i PBL och att de Àr otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestÀmmelserna Àr utformade i VÀstra Götalands LÀns kommuner, om de har nÄgon brist/otydlighet. Materialet som har granskats Àr de detaljplaner som varit under pÄgÄende arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandlÀggare i samtliga kommuner i VÀstra Götalands LÀn har en enkÀt skickats ut, dÀr de fick svara pÄ hur det Àr att jobba med bevarandevÀrd bebyggelse vid bygglovsprövning.