VLL (Västerbottens läns landsting) genomför just nu en process där de ser över sina fastigheter på NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus på dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen är att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestånd och se om det redan där finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera området. Detta projekt ingår som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell påbyggnad av en byggnad med två parallella huskroppar 10A och 10B, som idag består av tre verksamma plan med en gemensam källare. Studien förutsätter att det är statiskt möjligt att bygga på de aktuella byggnadsdelarna. Därför är syftet med detta projekt främst att se om det är praktiskt möjligt att genomföra en påbyggnad med avseende på en intilliggande helikopterplatta, den pågående verksamheten och en fungerande APD-plan där fokus ligger på kranplacering.

During the last decade several cooperatives have struggled against many problems. Especiallyin North America several cooperatives have been forced to reconstruct, merge or have beenpurchased by other firms. There are many reasons behind these problems, but one observationmade on these cooperatives implies that they have one thing in common. The cooperatives areall very large and have a complex business structure.Lantmännen is one of the largest cooperatives in the Nordic Countries with its main office inSweden. In Nilsson et al.

Bakgrunden till studien är att ett flertal artiklar framställts i media om anställdas arbetsförhållanden i vård och omsorg av äldre samt att satsningar måste genomföras för att förändra äldreomsorgen. Luleå Kommun har en strävan att förändra äldreomsorgen, och det senaste uppförda äldreboendet Midskogen B i Luleå Kommun har redan lett till goda resultat. Syftet med studien är att undersöka ett av Luleå Kommuns äldreboenden och hur äldreomsorgen har förändrats. Midskogen B är det aktuella boendet där studien har genomförts. Följande frågeställningar blev aktuella: Vad inbegrips i undersköterskornas arbete på Midskogen B? Hur har arbetet förändrats i relation till de anställdas tidigare erfarenheter? Vilka förbättringar kan göras i framtiden? Den metod som använts för att besvara studiens syfte är kvalitativ, sju stycken undersköterskor på äldreboendet Midskogen B har intervjuats.

Älvsbyns gamla riskanalys var daterad till 1996 och behövde förnyas för att belysa dagens risker. I och med detta arbete så har Älvsbyns räddningstjänst fått en ny riskanalys.Syftet med arbetet var att identifiera de risker som är mest frekventa och med högst konsekvens för Älvsbyns kommun inom räddningstjänstens verksamhetsområde. Riskerna delades in i tre områden: Risker för liv och hälsa, ekonomiska risker och risker för miljön.Den näst största risken för liv och hälsa är trafikolyckorna och det är också den mest frekventa larmtypen för räddningstjänsten, bortsett från automatlarm. Trafikolyckorna har de senaste åren ökat och snittet de senaste fem åren ligger på 23 olyckor per år.Fallolyckor är inget som räddningstjänsten ofta åker på, fastän det är den vanligaste olyckan i Sverige och kostar samhället mycket pengar bland annat i form av sjukskrivningar.Störst ekonomisk risk för kommunen är brand i byggnad, där bränder i allmänna byggnader står för större delen av skadekostnaden. Kostnaden är ett beräknat snitt och kan skilja stort år från år.

Inköp har en direkt påverkan på ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus på att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

I takt med att klimathoten mot vår planet ökar raskt, ökar också människors egna engagemang för att lösa problematiken. I städerna finns det initiativ med målsättningen att skapa en bättre framtid för jorden än den som idag spås. Problem med överbelastade dagvattensystem och långa mattransporter i städerna är två klimathot som bl.a. kan avhjälpas med lokalt omhändertagande av dagvatten respektive stadsodling. Därför kommer följande rapport att avhandla hur det på bästa sätt kan utformas en odlingsvägg inomhus som tar hand om nederbördsvatten från byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som även har innehållit en fallstudie.

En energikartläggning är en rapport som sammanställer energianvändning i en fastighet eller del av en byggnad. Med hjälp av olika mätningar och beräkningar kan man visa vilka delar i byggnaden som kräver mycket energi, både värme och el. I denna kartläggning ingår utredning av energi till ventilation, radiatorer och värme, vatten, kyla, belysning samt elförbrukning och analys av klimatskalet. Utifrån denna kartläggning kan man sedan utarbeta en åtgärdsplan som kan leda till förändringar och ombyggnationer och omprogrammeringar som sparar in på energianvändningen. Denna rapport innehåller en energikartläggning av Lagret 8 i Skellefteå.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan även om att skapa platser med god energi som gör att vi mår bra och vill vistas där. Vid energi- och miljöarbete där utemiljön är det centrala arbetsmaterialet kan man få fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och väggar kan ha en isolerande funktion, utan på köpet får man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbättra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebär att vi på smarta sätt planerar utemiljön och använder oss av träd, buskar, klätterväxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förändra vårt beteende. Däremot behöver vi dessutom ändra vårt beteende för att uppnå en större effekt av klimatplaneringen.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

En av de största miljöstörningarna i Sverige är trafikbuller. Över 1,4 miljoner människor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller är ett hälsoproblem, inte livshotande men påverkar både hälsa och livskvalité. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvårigheter och vid exponering under lång tid, leda till problem med hjärt- och kärlsystem.Syftet med detta arbete är att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i så fall kan användas vid utformningen av en byggnad.Rapporten är utredande och utgår från två frågeställningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lämpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?Frågeställningarna i denna rapport är besvarade med hjälp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehåller information angående olika typer av bullerskydd.

SammanfattningExamensarbetets syfte är att ge en övergripande bild om vad BIM egentligen är och hur arbetsmetoden ska kunna påverka byggprocessen positivt. Rapporten fokuserar på anläggningsbranschen och då främst från en projektörs perspektiv. Ett projekteringsexempel visar även på hur en anläggningsmodell kan skapas med hjälp av en programvara som stödjer arbetsflöden i BIM.BIM kan utläsas Building Information Model och avser då den eller de modeller som utgör en digital objektbaserad representation av en byggnad eller en anläggning. BIM kan även utläsas Building Information Modeling och avser då ett arbetssätt, d.v.s. processen att skapa och använda en eller flera byggnadsinformationsmodeller i bygg- eller anläggningsprocessen.Det finns många fördelar med att använda BIM, inte bara i husbyggnad utan även i anläggningsbranschen.

Bestämmelser om användningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL är dessvärre ett komplext och svårtillämpat regelverk. Sedan PBL:s ikraftträdandet har behovet av en mer lättförstådd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som träder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestämmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med särskilt fokus på mindre avvikelser från detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jämförelse med motsvarande bestämmelser i nya PBL och därefter sökt fastställa bestämmelsernas framtida rättstillämpning med utgångspunkt i nya PBL.Bestämmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rättspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rättsläget. Bestämmelsen om mindre avvikelser från detaljplan har dock varit svårtillämpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande på den svenska såväl som internationella marknaden. I arbetet presenteras även förslag på punkter som bör förbättras eller tilläggas till systemet. Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan därför spela en viktig roll i att uppnå de gemensamma energi- och klimatmålen såväl som för utvecklingen av en hållbar framtid. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade fastigheter och pressen på fastighetsägare ökar, då de måste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrågor, driver på utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbättrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpåverkan, ökat driftnetto och förbättrad hälsa bland hyresgäster. LEED är det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Gåsproduktionen i Sverige har de senaste åren varit fallande i antal slaktade gäss, antalet uppfödare har också minskat i antal och i dagsläget återstår numera endast ett par större producenter. Det som är känt om produktionsformen och samtidigt nedskrivet i svensk litteratur är inte så omfattande. Vill man skaffa sig mer kunskap om produktionen får man vända sig till personer som är aktiva eller har varit verksamma inom uppfödningen för att få information. Marknaden för att sälja gäss är begränsad och är koncentrerad till främst Skåne. Trots att det är en liten marknad är där oftast brist varje år på svenskproducerad gås. Detta ger utrymme och möjlighet för både existerande och blivande producenter att ta bra betalt för sina gäss. Priset på gås som producenter fick varierade 2011 mellan 80-130 kronor per kilo slaktad vikt.

Om man vill minimera behovet av köpt energi är det bästa sättet att se till att så lite värme och luft som möjligt läcker ut ur byggnaden. En betydande del av värmen i byggnader med normal standard går förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill säga genom tak, väggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttäthet i en byggnad ger bättre lönsamhet genom att den skapar en bättre inomhusmiljö och ger lägre energianvändning. Det krävs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvändning är den energi som köps in för normalt brukande under ett normalår och fastighetsenergi.