SammanfattningVad Àr en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhÄlla sig till transformationsprojekt se ut?Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet.Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istÀllet för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fÄnga upp de vÀrden som finns i en byggnad och fÄ med sig dem och bygga vidare pÄ dem istÀllet för att skapa helt andra vÀrden. VÀrden Àr saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhÄllanden, material och detaljer. Det Àr saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden.

Sommaren 2014 blev det tillÄtet att bygga en komplementbyggnad pÄ 25 kvm utan att behöva söka bygglov. Denna byggnad Àr möjlig att inreda för permanentboende. PÄ grund av den höga bostadsbristen var tanken frÄn regeringen en möjlighet till uthyrning till unga vuxna som studerar eller vill flytta hemifrÄn. Det som behövs för att bygga en komplementbyggnad pÄ tomten Àr att lÀmna in en bygganmÀlan och sedan invÀnta ett startbesked. En bygganmÀlan kan kosta olika beroende pÄ i vilken kommun den sökande tÀnkt bygga.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Cirkus Cirkör i AlbyCirkus Cirkör vill göra mÀnniskor modigare och göra vÀrlden och livet mer levande .. Verksamheten Àr stor och har nÄgot som vÀnder sig till de flesta..MÄlet att förÀndra vÀrlden med nycirkus.Cirkus Cirkör vÀxer hela tiden och vill  nu samla hela sin verksamhet i en byggnad och behöver dÀrför nya större lokaler. De Àr idag inrymda i en del av en stor lagerbyggnad i Alby, som delas med en bilmek. Byggndens anonyma utsida speglar inte alls veksamheten.Cirkus Cirkörs verksamhet har stor spÀnnvidd och lokalerna skall tillgodose behov. Det finns en sida av cirkusen som vill visa upp sig utÄt. Men detfinns ocksÄ delar av cirkusen som behöver kunna dra sig undan,Jag vill att dessa tvÄ motsatser, introvert och slutet respektive extrovert öppet och inbjudande, ska synas i byggnaden..

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

VĂ„rt arbete behandlade barns förstĂ„else av ekologiska processer och genomfördes i en skola i Illinois, USA. Syftet var att utveckla elevers förstĂ„else av fotosyntesen med hjĂ€lp av drama. Vi anvĂ€nde drama som pedagogisk metod för att synliggöra denna abstrakta process. Även praktiska experiment och teori ingick i undervisningen, detta för att förklara materians byggnad och omvandling. TvĂ„ av de 6 medverkande eleverna i vĂ„r studie utvecklade en djupare förstĂ„else och kunde se förhĂ„llandet mellan materians omvandling och sockret som energi för tillvĂ€xt.

År 1994 infördes en funktionsbaserad norm i Sverige, vilket innebar att en byggnads stomme kan byggas i brĂ€nnbart material. Detta öppnade sĂ„ledes upp en helt ny marknad för flervĂ„ningshus i trĂ€. En byggnad utsatt för vindlast mĂ„ste konstrueras med avseende pĂ„ övergripande stabilitet, dĂ„ hela byggnaden beaktas som en stel enhet, och för horisontell stabilitet hos varje vĂ„ningsplan bestĂ„ende av bjĂ€lklag och vĂ€ggar i skjuvning. Syftet med aktuellt arbete Ă€r att bidra med kunskap till hur ett Ă„tta vĂ„ningar högt kontorshus kan stabiliseras genom skivverkan i skivregelvĂ€ggar. En fullstĂ€ndig dimensionering av byggnad vad gĂ€ller horisontell stabilitet genom lastöverföring via bjĂ€lklag och vĂ€ggar ner till grundkonstruktionen redovisas.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Detta examensarbete Àr en manual om tillgÀnglighet och anvÀndbarhet i gruppbostad för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmÄga. Arbetet Àr gjort för Arkitektgruppen GKAK och skall anvÀndas som hjÀlpmedel vid projekteringen. Meningen med manualen Àr att den ska minska risken för att viktiga krav och regler förbises. Arbetet ger först en teoribakgrund om olika handikappgruppers behov. DÀrefter Àr varje kapitel i manualen indelad i regler, rÄd och rekommendationer.

Uppgiften för projektet var att rita en varvsbyggnad pÄ den vÀstra delen av ön Beckholmen i Stockholm. Varvsbyggnaden Àr menad Ät ett reparationsvarv, som utför reparationer av de medelstora till större fartyg som trafikerar Stockholms skÀrgÄrd, och ska göra det möjligt för verksamheten att utföras klimatskyddat Äret om.Den ritade byggnaden strÀvar efter att möjliggöra ett fungerande varv med maximal kapacitet. DÀrför har de maskiner industrin anvÀnder sig av integrerats i byggnaden och tillÄtits pÄverka byggnadens utformning.Byggnaden bestÄr av en platÄ i betong ovanpÄ vilken mindre fartyg kan placeras genom anvÀndandet av varvets lyftkran som löper pÄ rÀls lÀngs med platÄn. BetongplatÄn bÀrs upp av tre stycken pelarrader och i den östra av de tvÄ korridorer som dessa skapar Àr en fristÄende byggnad med verkstÀder placerad. Den vÀstra av de tvÄ korridorerna förblir utomhus men utgör en regnskyddad vÀg frÄn verkstÀderna till skrovhallen och förrÄdet som Àr placerade intill betongplatÄn..

En omprogrammering av Kvarteret Domherren frÄn dagens slutna byggnad med sin arkitekturskoleverksamhet, till ett levande kvarter med studentbostÀder, arbetsplatser och offentlig verksamhet, vilken bedrivs av de studenter som bebor platsen. Den offentliga verksamheten domineras av en stor publik parkyta, vilken bryggar an mot den befintliga byggnaden. Under denna finns stora utstÀllningshallar, café/bar och butik. UtstÀllningarna kommer frÀmst uppifrÄn de studenter och forskare som verkar uppe pÄ KTH campus, och blir en publik brygga mellan campusomrÄdet och allmÀnheten vilken bidrar till inblick, inspiration och förstÄelse av de spÀnnande arbeten och projekt som bedrivs dÀr. Denna plats blir pÄ sÄ sÀtt ett tillskott tyill staden bÄde lokalt och i ett större sammanhang..

I hÀndelse av ett radioaktivt utslÀpp Àr det viktigt att ha bra beredskap med skyddsÄtgÀrder som bidrarmed det bÀsta skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utslÀpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser Ànnu inte hunnit deponerats pÄ mark, imoln och sÄ vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt lÄngsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlÄng tid detta tar Àr viktig information för att avgöra om befolkningen Àr tillrÀckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap frÄn befintlig litteratur samtmodellering anvÀnts för att beskriva generella förhÄllanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

Syfte: Syftet ?r att utforska vilka utmaningar det finns inom t?vlingsdansen ballroom relaterade till energitillg?ng och magbesv?r samt hur man l?ser dessa problem f?r attprestera optimalt.Metod: Semistrukturerade intervjuer av 6 t?vlingsdansare inom ballroom, f?ljt av kvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: D? problem med k?nsla av energibrist och magont hos t?vlingsdansare inom ballroom framkommit, unders?ks t?vlingsdansares upplevelser av energi, magproblem och nutritionsstrategier inf?r tr?ning samt t?vling. St?rre matintag f?re dans skapade obehagsk?nslor vid rotationer och/eller ett tryck ?ver magen fr?n partnern, men ?ven en allm?nt tung k?nsla i magen. Stora m?ltider kort inp? standarddans upplevdes mer besv?rande ?n vid latindans, fr?mst p.g.a.