Stabilisering av trähus
beräkningsexempel 8 våningar
År 1994 infördes en funktionsbaserad norm i Sverige, vilket innebar att en byggnads stomme kan byggas i brännbart material. Detta öppnade således upp en helt ny marknad för flervåningshus i trä. En byggnad utsatt för vindlast måste konstrueras med avseende på övergripande stabilitet, då hela byggnaden beaktas som en stel enhet, och för horisontell stabilitet hos varje våningsplan bestående av bjälklag och väggar i skjuvning. Syftet med aktuellt arbete är att bidra med kunskap till hur ett åtta våningar högt kontorshus kan stabiliseras genom skivverkan i skivregelväggar. En fullständig dimensionering av byggnad vad gäller horisontell stabilitet genom lastöverföring via bjälklag och väggar ner till grundkonstruktionen redovisas. Denna process kommer belysa konstruktiva för- och nackdelar med valt byggsystem. En fiktiv huskropp, där samtliga åtta våningar byggs upp av skivregelväggar och skjuvstyva bjälklag, dimensioneras i brottstadiet. Förutom den horisontellt lastöverförande kapaciteten hos skjuvväggarna så har knäckning av regel, stämpeltryck under regel, dragkraft i frontregel mm beaktats genom dimensionering. Skivregelväggarna är uppbyggda av skivor anslutna till en träregelstomme, bestående av stående reglar, syll och hammarband. Reglarna har ett centrumavstånd på 600 mm. Allt ingående virke har samma dimension. Skivorna består av hård träfiberskiva (K40, 8 mm). Vidare är skivorna förbundna till regelstommen med ringspik 50x21 alternativt 65x28. Denna studie refererar huvudsakligen till rapporter och arbeten av Ulf Arne Girhammar och Bo Källsner. De har tagit fram konstruktiva metoder, vilka eventuellt inkluderas i Eurokod 5, för skjuvväggar med träregelstomme. Delar av detta arbete har dessutom tagit stöd av handboken (ännu ej publicerad) som de utarbetat för trä- och byggnadsindustrin. Annan litteratur som använts är handböckerna Dimensionering av Träkonstruktioner (1992) och massivträhandboken (2006). Slutsatsen av detta arbete är framförallt att konstruktionen påverkas starkt av reaktionskrafterna i skjuvväggens ändar, pga. det stjälpande momentet från vindlasten. För att kunna ta hand om drag- och lyftkraften i frontreglarna, visar resultatet det nödvändigt att hålla ihop skjuvväggarnas ändar med dragstag i stål från översta bjälklaget till förankring i grundkonstruktionen. Den stora tryckkraft som uppstår vid skjuvväggens andra ände kräver en anliggningsyta som motsvarar upp till fem reglar i nedersta våningen.