Med ökad fokus på miljöpåverkan och bränsleekonomi vill Volvo Construction Equipment öka verkningsgraden på sina anläggningsmaskiner. På avdelningen för drivlineutveckling jobbar man bland annat med att sänka förlusterna i växellåda och hjulaxel på hjullastare och dumper. För att underlätta detta arbete har en simuleringsmodell som beskriver förluster i hjulAxlar tagits fram. Denna rapport beskriver framtagning av modellen, verifiering av modellen och vilka framtida användningsområden modellen lämpar sig för.Simuleringsmodellen är uppbyggd av ett antal komponentmodeller. Komponentmodellerna innehåller formler för respektive komponent i hjulaxeln.

Syftet med vår uppsats är att se hur lärare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och då med fokus på fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vår empiriska studie på en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att ställa följande frågor:? Vilka tendenser går det att urskönja i utförd enkätundersökning som tyder på att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas självmant av män och/eller kvinnor?? Uppfattar lärarna att en eventuell uppdelning är medveten eller omedveten?Vårt val att undersöka lärares uppfattningar kom i stor utsträckning från Göran Brantes (2008) syn på vad som är relevant att undersöka. Avstamp inför vår undersökning har vi även tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lärare och genus.För att söka svar på våra frågeställningar samt vårt syfte valde vi att använda oss utav en enkätundersökning med såväl kryssfrågor som mer öppna frågor.

Många företag ger i dag ut tidningar med journalistiskt material till sina kunder, så kallade kundtidningar. Något som är unikt för dessa är deras tryggade ekonomi och att de ska främja ett företag med hjälp utav mer material än bara reklam.Fenomenet är inte nytt, utan har existerat sedan mitten av nittonhundratalet, men föga forskning finns kring kundtidningars innehåll och funktion, och vad som skiljer dem från vanliga populärkulturella tidningar. Detta ville vi med denna uppsats försöka undersöka och den valda inriktningen är kundtidningar som ges ut av modeföretag.Denna studie har analyserat innehållet i fyra företagsutgivna tidningar (varav en hybrid) och tre förlagsutgivna tidningar i modebranschen. Analysen utgjordes av två delar; en kvantitativ textanalys, där antal texttyper har räknats, samt en kvalitativ innehållsanalys, där frågor har ställts till materialet. Dessutom har vi även placerat in tidningarna längs Colin Sparks innehålls-Axlar, som är till för att konkretisera olika tidningstyper.Resultatet visar att kundtidningarna främst består av intervjuer med människor, som ett sätt att skapa igenkänning och en relation med läsarna, samtidigt som de informerar om sina produkter.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är:Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och Axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspåsar, är att de får ont i fingrarna.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är:Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och Axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspåsar, är att de får ont i fingrarna.

Examensarbetet är utfört på Volvo Construction Equipment Components AB i Eskilstuna. Där tillverkas transmissioner och Axlar till hjullastare och ramstyrda dumprar. Uppgiften har varit att ge förslag på en layout med bästa potentiella monteringsupplägg på transmissionsmonteringen, baserat på prognostiserad volym år 2006. Stationsmontering är det rådande produktionsupplägget. Det faktum att monteringstiden är lång och att det förekommer dolt montage gör det lätt att glömma detaljer.

Norrvikens trädgårdar utanför Båstad, skapad av Rudolf Abelin, är en park som ligger många varmt om hjärtat och det även mig. Trädgården har lidit av dålig ekonomi ända sedan den skapades och där av förfallit en hel del. Nu håller man på att utarbeta nya förslag till att kunna bringa inkomster till trädgården. Norrvikens trädgårdar var Rudolf Abelins andra trädgård i livet och han ägnade hela sin själ åt den. Det är en stor trädgård som består av flera olika delar. Trädgården är uppbyggd med en huvudaxel och två sekundära Axlar.

Inlandsbanan AB (IBAB) har påbörjat ett projekt för att öka STAX (Största Tillåtna Axellast) på Inlandsbanan. Man vill öka axellasten på befintliga spår genom att använda en ny typ av vagn med mjuka Axlar. Den nya vagnen ökar nettolasten utan att öka linjelasten, som används vid dimensionering av banunderbyggnad. Projektet heter HAPS (Högre Axellast På Spikspår) och detta examensarbete är det första steget i den geotekniska undersökningen. Undersökningen är utförd på sträckan Arvidsjaur ? Slagnäs.

Ferruform är ett verkstadsföretag i Luleå som tillverkar ramkomponenter och Axlar till framförallt Scanias lastbilar och bussar. Ferruform tillverkar bland annat stödAxlar, vilka är fordonskomponenter som bär upp hjulpar utan drivning. En viktig tillverkningsmetod i Ferruforms stödaxeltillverkning är svetsning. I en av svetsprocesserna fästs så kallade axeländar på stödAxlarna. Maskinen som Ferruform använder till svetsning av axeländar är mycket nära att överskrida sin tekniska livslängd, vilket resulterar i allt sämre driftsäkerhet och bristande produktkvalitet.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter.

Examensarbetets mål var att ta fram relevanta åtgärder med tillhörande kostnader för att förbättra arbetsmiljön för operatörerna vid tryckpress 3616, som är den äldsta av tre tryckpressar på Tetra Pak Packaging Material i Lund. Arbetet initierades av att företaget noterat ett ökat antal sjukskrivningar för problem i rygg, Axlar och nacke hos operatörerna på tryckpress 3616 jämfört med övriga tryckpressar. Arbetet resulterade i att totalt nitton lösningar togs fram för att förbättra den fysiska arbetsmiljön och några områden inom den psykiska arbetsmiljön kommenterades. I arbetet med lösningar var personer från flera delar inom företaget delaktiga och för inspiration gjordes benchmarking på tre tryckerier. Lösningarna som berör den fysiska arbetsmiljön delades in i tre investeringssteg, dessa steg samt nuläget värderades mot kravspecifikationen.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

SammanfattningDen här rapporten är ett arbete utfört åt IDAB WAMAC International AB. Företaget är verksamt inom branschen för packsalsutrustning och är beläget i Eksjö.Arbetet har gått ut på att ta fram konstruktionsprinciper för en ny strömtillriktare som ska klara av en produktionshastigt på 90 000tidningar/timma. En strömtillriktare är en enhet som sitter på, eller är integrerad i, en transportbana för tidningar och har till uppgift att centrera tidningsströmmen på banan efter olika moment i produktionen. De strömtillriktare som finns på marknaden i dag motsvarar inte fullt de krav och förväntningar som tryckerierna har med tanke på hur tidningen ska centreras och då helst när produktionshastigheten är hög.Det finns två typer av strömtillriktare, oscillerande bladjogger och bandjogger. Den oscillerande bladjoggern fungerar på det sättet att den med hjälp av två blad knuffar tidningen så att den centreras på banan.

Syftet med examensarbetet är att undersöka problemet som finns vid cytostatikaberedning på sjukhusapoteken i Sverige samt att ta fram ett förslag till en produkt som skall underlätta, helst mekaniskt, beredning av cytostatika i LAF-bänk eller Isolator. Sjukhusapoteken drivs av Apoteket AB. Beredning sker idag för hand med sprutor, detta ger personalen belastnings och förslitningsskador. Det finns i dagsläget inget väl fungerande hjälpmedel vid sprutdragning. Målet var att var att ta fram ett hjälpmedel som skall minska belastningen på fingrar, händer, Axlar samt vara ergonomiskt, lättanvänt och portabelt.