För att optimera sin teknik i olika kastgrenar använder idrottsmän på elitnivå idag mätningar med höghastighetskameror. Kamerautrustningen är dyr och svår att frakta. Utvärdering av det filmade materialet görs till stor del för hand. För att förenkla mätningarna fanns en ide om ett system som baserar sig på givare monterade inne i kastredskapet. Visionen är att bygga ett kastredskap som kan registrera sina egna rörelser under ett kast.

Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.Undersökningen har utgått från följande frågeställningar:- Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö?- Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön?- Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur?Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur.Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori.Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna.

Inom ett grossistföretag i dagligvaruhandeln finns två grupper av arbetstagare som är utsatta för speciella risker och krav. Det gäller rangerare som lastar bilarna nattetid och chaufförer som kör långa arbetspass dagtid.Syftet med detta arbete var att utvärdera data från hälsoundersökning av ovanstående personalgrupper genom att beskriva dessa på gruppnivå och då även se om något/några symptom var mer frekvent förekommande i någon av grupperna. Utvärderingen gjordes också för att se om företagshälsovården och/eller företaget kunde göra något mer för att förbättra hälsan i grupperna.Utvärderingen gjordes av enkät ?Arbetsliv och hälsa? och undersökning/provtagning av sköterska. Den undersökta gruppen bestod av 23 chaufförer och 11 rangerare.I stort sett alla var positiva till undersökningen och såg det som en förmån att få vara med.

Företaget Duroc Engineering AB tillverkar lasersvetsade produkter till flertalet olika industrier. Lasersvetsningen innefattar främst lasercladding, vilket är en metod där maskinen svetsar på ett ytskikt av metall på en befintlig metallbas. I denna process smälter en laserstråle ett finkornigt metallpulver, som sedan sprutas in i processområdet med argongas.De flesta produkter som företaget lasersvetsar är av axeltyp, därför använder laseroperatören en rotationsenhet i vilket axelmaterialet spänns upp i. På andra sidan av rotationsenheten har lasermaskinen en dubbdocka, detta för att stötta upp axeln likt en konventionell svarv.Duroc använder idag en fast rotationsenhet som bultas fast i golvet, vilket har ett nät av precisionsborrade hål. Processen med att ställa in dubbdockan för olika längder av Axlar är tidsödande och kräver många justeringar innan axeln slutat kasta.Examensarbetet baseras på att utveckla en dubbdocka med längdjustering i z-led likt det som används i en vanlig svarv.

Man började skära med vatten i USA för över 30 år sedan. Något senare kom idén att blanda tillabrasiv tillsats i form av sand vilket gjorde det möjligt att skära i hårdare material. Tekniken ärunder ständig utveckling och efterfrågan på möjligheten att vinkla skärhuvudet har på senare årökat.Vid skärning med munstycket och jetstrålen vinkelrät mot bearbetningsytan skapas ett litetvinkelfel vilket medför att snittytan blir konisk. Munstycket kan då vinklas för att kompenseradetta fel, så kallad vinkelkompensering. Munstycket kan också vinklas för fasning av detaljervilket är vanligt i samband med beredning före svetsning, så kallad fasning.

Ungdomar med smärta i form av huvudvärk, magont och värk från Axlar är ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrånvaro, påverkan på sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smärta i vuxen ålder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmärksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. Dessvärre saknas riktlinjer för handläggning av smärta hos ungdomar. Hälsosamtalet syftar till att fånga upp ohälsa hos ungdomar, men idag råder det brist på frågor med inriktning mot smärta.

Inom bedömningen av skadeståndsansvar för bolagsledningen och aktieägare enligt 29:1 och 29:3 Aktiebolagslagen, genomförs en oaktsamhetsprövning. Utan oaktsamhet eller uppsåt kan inte ansvar göras gällande.Vad som utgör oaktsamhet saknar direkt definition i lag, utan har bedömts av domstolarna i varje enskilt fall. Då oaktsamhet liksom lagöverträdelser, och åsidosättande av uppdrag, väger tungt vid en ansvarsbedömning, behöver bolagsledningen utöver allmän kunskap om aktuella regler även veta vilken aktsamhet som krävs för att undvika ansvar.I Skatteförfarandelagen 59:12-14 finns liknande ansvarsbestämmelser. Bestämmelserna anger att en företrädare för bolaget kan bli personligt ansvarig för den juridiska personens skatter och avgifter. En ansvarsförutsättning är att det föreligger grov oaktsamhet.

Företaget Duroc Engineering AB tillverkar lasersvetsade produkter till flertalet olika industrier. Lasersvetsningen innefattar främst lasercladding, vilket är en metod där maskinen svetsar på ett ytskikt av metall på en befintlig metallbas. I denna process smälter en laserstråle ett finkornigt metallpulver, som sedan sprutas in i processområdet med argongas.De flesta produkter som företaget lasersvetsar är av axeltyp, därför använder laseroperatören en rotationsenhet i vilket axelmaterialet spänns upp i. På andra sidan av rotationsenheten har lasermaskinen en dubbdocka, detta för att stötta upp axeln likt en konventionell svarv.Duroc använder idag en fast rotationsenhet som bultas fast i golvet, vilket har ett nät av precisionsborrade hål. Processen med att ställa in dubbdockan för olika längder av Axlar är tidsödande och kräver många justeringar innan axeln slutat kasta.Examensarbetet baseras på att utveckla en dubbdocka med längdjustering i z-led likt det som används i en vanlig svarv.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

Rapporten syftar till att ge läsaren en liten inblick i hur en artist och projektledare jobbar i en konsertproduktion och de konflikter som kan uppstå när en person Axlar dessa två roller samtidigt. Jag ställer mig frågan: Vilka konflikter kan uppstå när en och samma person måste axla rollen som både artist och projektledare i ett kreativt projekt? För mig har många inre konflikter blivit till yttre konflikter, och påverkat både mig och mina bandmedlemmar. Den tydligaste konflikten som uppstod var att jag hade stora svårigheter att skärma av mina personliga känslor från mina professionella roller som artist och producent. För att ge ett djup åt syftet jämförs min erfarenhet med två andra aktörer i artist- och projektledningsbranschen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet är att undersöka två skolors friskvårdsarbete, samt om det är möjligt att jämföra personalens upplevda hälsa med ledningens syn på personalens hälsa.För att ta reda på detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar:På vilket sätt jobbar skolorna med friskvård?Vad har skolorna för mål med friskvårdsarbetet?Hur ser ledningen på personalens upplevda hälsa?Hur ofta deltar personalen i friskvårdsarbetet?Hur upplever personalen sin hälsa?Hur upplever personalen skolans friskvårdsarbete?MetodVi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vårt examensarbete. Anledningen till att vi valt att använda oss av både intervjuer och enkäter är att vi dels vill få en djupare förståelse för ledningens syn på friskvården, samt en bredare syn på personalens upplevda hälsa och deras inställning till skolans friskvård. Vi intervjuade två biträdande rektorer och delade totalt ut 143 enkäter på de båda skolorna och vi fick en svarsfrekvens på 48.9 procent dvs. 70 stycken enkäter.ResultatDet resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvårdsaktiviteter och en friskvårdstimme varje vecka men det är endast ett fåtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter.Personalens upplevda hälsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att många hade långvarig värk i såväl Axlar som nacke/rygg.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet är att undersöka två skolors friskvårdsarbete, samt om det är möjligt att jämföra personalens upplevda hälsa med ledningens syn på personalens hälsa.För att ta reda på detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar:På vilket sätt jobbar skolorna med friskvård?Vad har skolorna för mål med friskvårdsarbetet?Hur ser ledningen på personalens upplevda hälsa?Hur ofta deltar personalen i friskvårdsarbetet?Hur upplever personalen sin hälsa?Hur upplever personalen skolans friskvårdsarbete?MetodVi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vårt examensarbete. Anledningen till att vi valt att använda oss av både intervjuer och enkäter är att vi dels vill få en djupare förståelse för ledningens syn på friskvården, samt en bredare syn på personalens upplevda hälsa och deras inställning till skolans friskvård. Vi intervjuade två biträdande rektorer och delade totalt ut 143 enkäter på de båda skolorna och vi fick en svarsfrekvens på 48.9 procent dvs. 70 stycken enkäter.ResultatDet resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvårdsaktiviteter och en friskvårdstimme varje vecka men det är endast ett fåtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter.Personalens upplevda hälsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att många hade långvarig värk i såväl Axlar som nacke/rygg.

En av park- och gatuarbetarnas många verktyg, är den traditionella sopkvasten.Sopkvasten används för att städa upp ytor där maskiner inte kommer åt, såsom;under bänkar, i hörn och mindre områden. Vid användning av en traditionellsopkvast innefattar rörelsen rotation och framåtlutning av kroppsställningen, somkan om den utförs under en längre tidsperiod leda till muskuloskeletala besvär ochha negativa effekter på hälsan. Detta projekt syftar till att utveckla ett nyttrengöringsverktyg för att minska framåtlutad, roterad kroppsställning.Denna avhandling har använt en produktutvecklingsmetodik och en biomekaniskanalys för att uppfylla en faktabas för att nå målet. Översyn av litteratur,biomekanisk analys och benchmarking användes för att ställa inkravspecifikationer för detta projekt. Projektet tillämpade David G Ullman iterativproduktutvecklingsmetodik, inklusive brainstorming, Quality FunctionDeployment, Morfologi, Pugh's matris och Failure Mode Effects Analysis.

Hemvård och personliga assistenter medverkar i många förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av många olika yrkesgrupper. Andra studier visar på många fördelar fysiskt sett för personalen men även organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock på att personalen lätt hamnar i gamla hjulspår och ?slarvar? med att använda en skonsam arbetsteknik.

Bandvagnen BVS-10 är ettmidjestyrt fordon och består av en fram och bakvagn.På grund av terräng kan vissa geometriska förhållanden uppstå mellan dessa vagnar,vilket leder till att inspända moment kan uppstå i drivlinan. För att jämna utdessa inspändamoment med en bibehållen drivförmåga under varierande terrängdär friktionen mellan mark och band förändras, kan en differential integreras i fördelningsväxellådan.Rimligtvis bör samma differential som sitter i slutväxlarna förrespektive vagn användas även i fördelningsväxellådan. Differentialen som sitter islutväxeln för respektive vagn är av typen TrueTrac.BVS-10 är även ett amfibiskt fordon och skall därför även kunna klättra frånsimmande läge till fast mark. För att detta skall vara möjligt med en differential ifördelningsväxellådan behöver differentialen vara låsbar så att allt drivande momentfördelas till framvagnen.Syftet med detta examensarbete är att undersöka omdet är möjligt att integreraen låsbar TrueTrac differential i fördelningsväxeln och föreslå ett eller flera konceptför detta.Examensarbetet har drivits framåt somett produktutvecklingsprojekt vilket resulteradei ett slutkoncept innehållande en lösning med ett synkroniseringsdon.För att beräkna påfrestningar på lager, Axlar och kugghjul i fördelningsväxellådanskapades en modell i beräkningsprogrammet KissSys, vilket resulterade i rimligaresultat.Efter handberäkningar går det att fastslå att låsningen av differentialen inte börgöras under höga vridmoment då de krafter som krävs för detta är stora. Vid låsningstillfälletsom för övrigt varar under en kort tid bör istället ett lägre momentkrävas.Slutkonceptet är designat för testning och inte tillverkning, vilket betyder attförslag på bearbetning av nuvarande komponenter har gjorts och att antalet nyakomponenter har försökts att hållas nere.Det går att konstatera att en låsbar differential av typen TrueTrac går att implementerai fördelningsväxellådan men utrymmet är begränsat.