Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska välbefinnande, definierad som frånvaro av psykosomatiska besvär, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, ålder och kön. Tidigare studier har visat på samband mellan vardagsstress och psykologiska Avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvär) beteende. Ett urval på 746 elever från årskurs 7, 8 och 9 från en nationell undersökning användes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvär och deltagande i fritidsaktiviteter.

Spårbarhet medför möjligheten att följa och spåra information om produkter i hela värdekedjan. Genom att tillämpa en heltäckande spårbarhet kan sjukdomsspridning begränsas, hälsorisker elimineras och ekonomiskt fördelaktiga riktade återkallningar göras. Att dokumentera all information kontinuerligt i förädlingsprocessen medför möjligheten att göra spårbara ändringar löpande. Tillämpningen av unika identifikationsnummer möjliggör för bland annat apoteken att spåra köpare på individnivå, samtidigt som dessa nummer avsevärt försvårar piratkopieringen av läkemedel. Denna rapport visar resultaten av en branschöverskridande jämförelse där information i hela förädlingsprocessen studerats hos flertalet företag, från råvara till kund.

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Arbetet är utfört för att se om det är möjligt att bedriva autonomborrning med borrigg av typen Atlas Copco Pit Viper 351 i Bolidens Aitikgruva. Om resultaten av autonomkörning faller inom felramen från manuellkörning och positioneringen är exakt nog så finns det möjlighet att köra boriggarna autonomt eller via teleremote. Resultatet har framtagits genom att mäta in data från färdigborrade hål och sedan jämföra den mätdata mot planerat hål från sprängplanen och utsatt hål från borriggen. Resultaten får borriggen kan variera beroende på GPS kvalitet, därför har även avvikelsen från bra och dålig GPS kvaliteten tagit med i resultatet. Den totala avikelsen med alla mätvärden blev mellan [0,20 m-0,26 m] med 95 % konfidensintevall, på bra GPS (RTK-Fix) blev avvikelsen mellan [0,19 m-0,24 m] med 95 % konfidensintervall och med dålig GPS (RTK-Float) blev avikelsen mellan [0,27 m-0,71 m] med 95 % konfidensintervall.

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa Avvikelser i fråga om prioritering av anledningar..

Denna uppsats a?r en fallstudie med fokus pa? huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som fo?religger fo?r ett starkt varuma?rke. Apple a?r ett fo?retag med ett varuma?rke som anses vara ett av de starkaste i va?rlden och da?rfo?r finner vi det intressant att studera hur de har ga?tt tillva?ga na?r det ga?ller mp3- spelaren iPod. Det a?r av intresse att studera just iPod da? det a?r en produkt som har lyckats na?r man ser till fo?rsa?ljningssiffror och produktens sta?llning pa? marknaden.

Uppsatsen analyserar nyintroduktionerna på Stockholmsbörsen mellan 1992 och 1995 och deras prissättning och värdeutveckling på 10 års sikt i syfte att undersöka hur kapitalmarknaden historiskt sett har lyckats med att marknadsprissätta företag som har sökt sig till börsen. Central för analysen är hypotesen om informationseffektivitet vid prissättningen av nyintroduktioner och den därav följande värdeutvecklingen. Resultaten påvisar inga systematiska Avvikelser ifrån de förväntade avkastningarna enligt CAPM. Informationen om nyintroduktion i kombination med egenskapar som MV, P/B, betavärden, börsklimat under introduktionsåret eller branschtillhörighet räcker inte för att framgångsrikt tillämpa aktiva handelsstrategier som realiserar signifikanta överavkastningar under något av de 10 åren som följer på nyintroduktionen eller över hela livslängden upp till 10 år..

Ett av de mål som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhället. Då bostadssektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning kan stora förbättringar göras där. För att kunna se om genomförda åtgärder ger det önskade resultatet måste någon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som väljs för uppföljning är det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvändningen innan åtgärderna genomförs, bestäms.

Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina ägare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sänkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett ägande vilket innebär risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning är sällan den samma och deras intressen skiljer sig ofta åt. För att minska riskerna har många länder infört olika bolagsstyrningskoder.

För databasutveckling finns en mängd regler och standarder framtagna för att databasen ska bli så effektiv och felfri som möjligt. Ibland följs inte dessa fullt ut av olika anledningar. Detta kan leda till problem som i värsta fall kan få konsekvenser för verksamheten som använder sig av den. Ett exempel på en databas där man avvikit från gällande designregler är den som var tänkt att införas för kalkningsverksamheten för Länsstyrelsen i Gävleborg. I det här arbetet har jag gjort en utredning kring denna databas, identifierat dessa Avvikelser, utrett varför dessa uppstått och vad dessa har lett till eller eventuellt kan leda till i det här sammanhanget.

Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar de anställda inom handikappomsorgen i Piteå kommun att bedriva sitt yrke, som innebär omhändertagande av brukare. Genom intervjuer med 15 anställda söktes svar på: ?Vilka faktorer påverkar trivsel och arbetsmotivation och vilka individuella egenskaper är av vikt för arbetet?? och ?Hur inverkar organisation och ledarskap på motivationen?? Teorierna som detta arbete bygger på är Herzbergs tvåfaktorteori och den arbetskaraktäristiska modellen av Hackman och Oldham. Resultaten visar att de anställda var motiverade på sin arbetsplats på grund av en god arbetsgrupp, ledarskapet och responsen från brukarna. Genomgående var svaren i intervjuerna likartade med få Avvikelser.

Målet med detta examensarbete har varit att ge en överblick över de parametrar som påverkar möjligheten att upprätta ett färghanterat arbetsflöde. Ett färghanterat arbetsflöde ger möjlighet att förutsäga färgåtergivningen i trycksaker via softproof ? skärmkorrektur. Examensarbetet belyser de problem och fallgropar som finns i arbetsflödet och hur de kan påverka relevansen för en bedömning av tryckresultat via softproof. Examensarbetet behandlar hur färgåtergivningen påverkas av betraktningsljus och omgivningsljus samt vikten av att arbeta med en kalibrerad bildskärm ? en förutsättning för att kunna utföra en färgriktig softproof.

Många fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda råvindar med potential att byggas om till mindre lägenheter. En ofta förekommande problematik vid förändring av en råvind är de avsteg från exempelvis tillgänglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. Läderlappen 9 och Kalmar 1 är två fastigheter på Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive råvind. Båda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lägenheter där kraven inte uppnåtts. Den ena ansökan godkändes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag från krav eller detaljplanen.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.