Sökresultat:
624 Uppsatser om Avvikande händelser - Sida 9 av 42
SjÀlvupplevda orsaker bakom ensamhetsupplevelser
I uppsatsen undersöks de sjÀlvupplevda orsakerna bakom ensamhetsupplevelser, baserat pÄ enkÀtsvar frÄn 1 742 svenskar (utvalda med obundet slumpmÀssigt urval) i Äldern 20 till 90 Är. EnkÀten genomfördes under 2008 och resultatet jÀmförs genomgÄende med resultat frÄn tidigare forskning, och dÄ frÀmst med en motsvarande undersökning frÄn 1985. Skillnaderna mellan de tvÄ undersökningsÄren Àr överlag smÄ. NÀr man diskuterar ensamhet ser man gÀrna att den bakomliggande orsaken Àr bristande mellanmÀnskliga kontakter i nuet. I viss tidigare forskning har man gÄtt ett steg lÀngre och utgÄr frÄn att ensamhet orsakas av antingen situationsskapade faktorer (till exempel att nÀra förhÄllande Àndrats) eller av personliga egenskaper (exempelvis dÄligt sjÀlvförtroende).
ERFARENHETENS BETYDELSE VID BESTĂMNING AV VĂNSTERKAMMARVOLYMER OCH EJEKTIONSFRAKTION MED 2D- OCH 3D-EKOKARDIOGRAFI
VÀnster kammares ejektionsfraktion (EF) Àr ett mÄtt pÄ hur stor andel av den diastoliska kammarvolymen som pumpas ut under systole. EF anges i procent och tillÀmpas frÀmst för bedömning av den globala systoliska vÀnster-kammarfunktionen och berÀknas med hjÀlp av den slutdiastoliska volymen (EDV) och den slutsystoliska volymen (ESV). För nÀrvarande Àr tvÄdimensionell ekokardiografi (2DE) den mest anvÀnda metoden för bestÀmning av vÀnster-kammarvolymer och EF med hjÀlp av Simpsons biplanmetod. DÄ 2DE krÀver god erfarenhet för optimal bildinsamling samt att Simpsons gör geometriska antaganden av vÀnsterkammarens form, kan denna kombination visa sig vara problematisk, speciellt hos patienter med avvikande vÀnsterkammarform. Introduktionen av tredimensionell ekokardiografi (3DE) har gjort det möjligt att undvika geometriska antaganden tack vare den pyramidala datainsamlingen samtidigt som metoden anses vara mindre anvÀndarkÀnslig.
Det blir ju mer slitsamt! : En kvalitativ studie om förskollÀrares syn pÄ hur barngruppernas storlek pÄverkar deras pedagogiska verksamhet.
Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ metod undersöka hur barngruppsstorleken pÄverkar 10 förskollÀrares pedagogiska arbetsmiljö. Insamlingen av empirin gjordes med hjÀlp av intervjuer, vars resultat sedan sammanstÀlldes och diskuterades. DÀr lyftes sÄvÀl avvikande som icke avvikande resultat fram. Barngruppernas storlek i förskolan Àr nÄgot som nyligen var aktuellt dÄ skolverket i december 2013 gjorde en ny skriftlig utformning för barngruppsstorlekarna i förskolan. Resultatet av detta gjorde att man numer inte utgÄr efter ett bestÀmt antal barn per barngrupp, utan avdelningsvis ser till barnens behov och utifrÄn det bestÀmmer barngruppens optimala storlek.
Heart of hockey - vi ger oss aldrig : En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet
Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.
Hur Àr socialt klimat relaterat till mobbning i skolan?
Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.
BerÀkning av baslinje för Performance Contracting med linjÀr regression
Energiutvecklingsprojekt Àr idag mer aktuella Àn nÄgonsin. För att kunna genomföra sÄ stora projekt som hela fastighetsbestÄnd, och samtidigt ta hÀnsyn till lagen om offentlig upphandling har affÀrsmodellen EPC, Energy Performance Contracting, utvecklats. I samarbete med SIEMENS AB Building Technologies har jag tittat pÄ hur man kan garantera en viss nivÄ pÄ besparingarna som genomförs. Denna garanterade besparing berÀknas mot en uppstÀlld baslinje, som Àr en berÀkning av hur energianvÀndningsmönstret skulle ha sett ut med dagens förutsÀttningar om inga förÀndringar gjorts. Modellen med regression Àr noggrann och hjÀlper till att identifiera avvikande anvÀndningsmönster..
"Det Àr nog mer det de gör mot sig sjÀlva" : Om vÄrdpersonals uppfattning rörande missbrukare
Denna studie har som syfte att synliggöra hur sjukvÄrdspersonal uppfattar missbrukare. För att ta del av vÄra informanters uppfattningar har vi utfört kvalitativa intervjuer för att generera ett material som Àr grund för visare analys. Vidare har en fenomenografisk ansats anvÀnts för att analysera vÄrt material. Teoriernagenuskontraktetochstigmahar anvÀnts för att analysera och vidare diskutera materialet, men Àven tidigare forskning rörande missbrukande individer . En viktig slutsats i studien Àr hur informanternas egna uppfattningar pÄverkar deras instÀllning..
Stora barngruppers betydelse i ett arbete mot en förskola för alla. : En kvalitativ intervjustudie av förskollÀrares upplevelser av arbetet med inkludering i förskolan.
I lÀroplanen för förskolan (2010) framhÄlls att förskolan ska möta alla barn i sin utveckling samt att verksamheten ska anpassas efter barns olika behov. UtifrÄn detta tankesÀtt syftar studien till att öka kunskapen om hur förskollÀrare tacklar sin uppgift att arbeta inkluderande nÀr barngrupperna tenderar att bli större. I en inkluderande verksamhet ska alla individer delta i en helhet, dÀr olikheter accepteras och ses som vÀrdefulla. För att ta del av förskollÀrares uppfattningar om verksamhetens vardag, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna Àr förskollÀrare som har arbetat som förskollÀrare i minst femton Är.
Samspelet mellan en ledares personliga varumÀrke och medarbetarnas syn pÄ organisationskulturen inom banksektorn
Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.
#kritik : - En studie av SJ och SAS bemo?tande av kritik pa? Twitter
Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.
Men gör mÄl dÄ! : En studie av aktieprisets reaktion vid fotbollsmatcher
I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fÄtt allt större ekonomier ökar Àven deras behov av kapital. Under den senaste femtonÄrsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta Àr en relativt ny företeelse finns det mÄnga outforskade delar att studera. DÀrför har vi valt att inrikta vÄr studie mot frÄgestÀllningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgÄng och dess aktiekurs?Genom vÄrt syfte har vi begrÀnsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det Àr turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka.
OmhÀndertagande av tandvÄrdsrÀdda barn med speciellt avseende pÄ lustgassedering
Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ:
? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen?
? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende?
För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.
NÀr normen blev formen ? vem lÀmnades dÀrhÀn? : Normkritisk pedagogik i skola, samhÀlle och musik
En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en mÀnniska befinner sig i. Normer sÀger inte bara Ät oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingÄr Àven i en kontext av maktutövning dÀr mÀnniskor ofrivilligt och omedvetet kan begrÀnsas och kategoriseras utifrÄn olika typer av sociala hierarkier. Det Àr normen i sig som skapar kategorier och har förmÄnen att definiera vad som anses normalt i förhÄllande till det avvikande. Denna förmÄn krÀver samtidigt ett sjÀlvhÀvdelsebehov dÀr normen stÀndigt Àr utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket Àven kan innebÀra en möjlighet för den att misslyckas. Normen Àr sÄledes Àven föremÄl för förÀnderlighet och det Àr i denna anda av förÀnderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tÀnkas handla om att utmana och granska i en lÀrares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, Àr föremÄl för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lÀrares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.
Lead user-involvering i produktutvecklingen : en studie om kaffeförvaring
Syftet med uppsatsen Àr att studera beteende hos lead users angÄende deras förvaring ochkonsumtion av kaffe. Genom att göra en jÀmförelse med icke lead users har vi undersöktom lead users uppvisar ett avvikande beteende. Vi har Àven utifrÄn svaren kunnat geförslag pÄ lösningar om hur kaffeförvaring kan utformas och förbÀttras.UtifrÄn 40 intervjuer med kaffekonsumenter har vi försökt urskilja lead users. Vi harutgÄtt frÄn en modell som vi utvecklat tillsammans och som bygger pÄ tidigare teorier. Vihar poÀngsatt alla frÄgor och multiplicerat med viktningsgraden.
En (o)komplicerad relation? En kvalitativ studie om familjehemsf?r?ldrars upplevelser av relationen till ett placerat barns biologiska f?r?ldrar
Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.