Problemformulering: Behövs det en utökad tillämpning av § 36 Avtalslagen när det gäller avtalsförhållanden mellan företag eller skall marknadsmekanismerna antas fungera och tillåtas reglera förhållandena mellan kommersiella avtalsparter? Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns incitament för samhället att reglera avtalsförhållanden mellan stora och mindre företag mer än vad som är fallet idag Metod: Jag kommer att studera ekonomisk spelteori och tolka rättskällor för att se om man kan finna gemensamma beröringspunkter när det gäller intresset av att skydda den svagare parten i ett avtalsförhållande. Avgränsning: Jag begränsar min undersökning till svensk lagstiftning, doktrin och praxis när det gäller jämkning av ojämlika avtalsförhållanden. Spelteorin begränsas till de mest grundläggande begreppen Resultat: Svensk lagstiftning är tillräcklig, en skärpt lagstiftning skulle resultera i att svenskt näringsliv skulle få konkurrensnackdelar av att måsta verka under mer ogynnsamma förhållanden än sina internationella konkurrenter. I en ekonomiskt globaliserad värld måste alla aktörer anpassa sig efter konkurrenterna.

Syftet med denna uppsats är att försöka klarlägga rättsläget kring vissa ränterättsliga problem. Problemställningen har således främst kommit att handla om Räntelagen, en dispositiv lag som reglerar både tidpunkten för och omfånget på dröjsmålsräntan som skall utgå i olika situationer. Av de tillgängliga rättskällorna var rättspraxis den mest viktiga .I uppsatsen kunde med hjälp analys av ett sådant bla vissa avsteg från Räntelagens § om avkastningsränta anas. § 4 st. 2 fanns också inte tillämplig i fallet av oklara proprieborgensförhållanden.

Detta är ett arbete av juridisk karaktär och arbetet tar fasta på kommersiell hyresrätt. Arbetets syfte respektive avgränsning ämnar besvara frågor gällande relationen mellan parterna i hyresförhållandet med fokus på att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar således, utöver hyreslagens regler, även annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning åsyftas huvudsakligen Avtalslagen Arbetet är dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebär studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjälp av intervjuer.

Inom försäkringsrätten återfinns regleringar i FAL och KFL. KFL reglerar de egendomsförsäkringar som tecknas av konsumenter. FAL täcker resterande försäkringsvarianter och då främst företagsförsäkringar. Idag råder avtalsfrihet vid upprättande av företagsförsäkringsvillkor, dock med hänsyn till de dispositiva reglerna som kompletterar de tvingande reglerna i FAL. Det väsentliga syftet med FAL är att skydda försäkringstagare mot alltför hårda försäkringsvillkor.

Detta är ett arbete av juridisk karaktär och arbetet tar fasta på kommersiell hyresrätt. Arbetets syfte respektive avgränsning ämnar besvara frågor gällande relationen mellan parterna i hyresförhållandet med fokus på att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar således, utöver hyreslagens regler, även annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning åsyftas huvudsakligen Avtalslagen Arbetet är dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebär studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjälp av intervjuer.

A group of companies that only recently has caught the attention of Swedish designers, enterprises and media are the so -called "furniture pirates". In Sweden it?s mainly two companies that have ended up in the spotlight. The online stores Ikon M and Designers Revolt are two companies which currently sell replicas of famous Swedish and foreign designers. Although the designs sold are copyright protected in Sweden, and most other European countries, the right holders can only stand by and watch as more or less exact copies are sold for a fraction of the price of the originals.The business model - to exploit the EU?s free movement of goods and the UK's short term of copyright protection in matter of mass-produced art (industrial design) - has proven successful for the companies that practice it.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda en säljares upplysningsplikt vid försäljning av fast egendom. Frågeställningen aktualiseras därför att i rättsfallet NJA 2007 s. 86 har en säljare ålagts en upplysningsplikt trots att huvudregeln enligt gällande rätt är att säljaren inte har någon upplysningsplikt. I uppsatsen utreds även om utgången i målet kan anses förenlig med lagstiftning och rättspraxis på området. I syftet ingår också att besvara hur omfattande säljarens upplysningsplikt anses vara samt vilket prejudikatvärde NJA 2007 s.

Vid första anblicken kan Avtalslagen (AvtL), på grund av sin ålder och språkbruk, framstå som föråldrad i dagens informationssamhälle. På grund härav har vi studerat frågan samt utvalda avtalsrättsliga begrepp och upptäckt att AvtL, p.g.a. sin allmänna reglering och den praxis som utbildats genom åren, fortfarande fullt ut är relevant. Det i AvtL:s regler som, enligt vår uppfattning, behöver anpassas till dagens kommunikationsteknik är ej så omfattande att ny lagstiftning nödvändigtvis är enda sättet att reglera detta. Vi har framställt förslag för hur tolkning skall ske av dessa olika avtalsrättsliga regler för att omfatta även dagens ?nya? kommunikationsverktyg.

Denna uppsats syftar till att diskutera den teoretiska möjligheten att jämka bolagsordningar med Avtalslagens generalklausul om oskäliga avtalsvillkor. Syftet har sin grund i bolagsordningens avtalsliknande karaktär och de stora likheter som föreligger i syftena till aktiebolagslagen och Avtalslagen. För att utreda detta har lagtext och doktrin på aktiebolagsrättens så väl som på avtalsrättens områden studerats. Utöver detta har också förarbeten på dessa områden fått ett betydande utrymme. Den metod som dessa källor har bearbetats med har ett stort fokus på vilken funktion dessa lagstiftningar syftar till att uppnå.

Avtal som ska löpa under en längre eller på en obestämd tid kan stöta på problem. Problemen uppstår på grund av att den värld vi lever i idag är föränderlig. Detta gör att avtal riskerar att blir omoderna och inte passa in på de ändrade förhållanden som råder. I denna uppsats har vi försökt att ta reda på vilka möjligheter som står parterna till buds för att förebygga dessa problem. Tyngdpunkten i detta arbete ligger på omförhandlingsklausuler vilket är en möjlighet att få bukt med problemet ändrade förhållanden.

Den legala acceptfristen omfattar tre delar. Dels den tid som krävs för anbudsgivaren att befordra anbudet till mottagaren, dels den tid som denne har på sig att ta ställning till anbudet och slutligen den tid som krävs för mottagaren att sända svaret till anbudsgivaren. Uppsatsen behandlar ett antal rättsfall, både nya och gamla. Utifrån den begränsade mängd rättsfall som föreligger på området kan konstateras att parterna i de flesta fall kommer överens om den skäliga acceptfristen. Det finns dock ett antal relevanta rättsfall.

Arbetet har analyserat hur skadestånd kan tillföras utifrån argumentation kring avtal. Där Avtalslagen inte kan reglera ansvar vid avtal tillämpas skadeståndslagen och annan speciallagstiftning. Speciellt då tredje part har intressen som ska tillgodoses av avtalet. Syftet med arbetet har varit att försöka besvara hur svensk kontraktsrätt har reglerat ansvaret mellan konsumenter och näringsidkare vid ren förmögenhetsskada när en person inte har varit bunden till avtal utan har tolkats in genom konstruktion av ett avtal. Arbetet har därför genomgått dels en kort komparativ analys utifrån olika rättsstater och deras argumentation vid ren förmögenhetsskada samt en teoriutvecklingsanalys av svensk rätt för att kunna besvara syftet.

Ocker är ingen ny företeelse, då det finns uttryck för ocker i Bibeln. Definitionen för ocker har ändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att belysa ocker och jämföra med 36 § Avtalslagen Uppsatsen använder traditionell juridisk metod. Traditionell juridisk metod innebär att man använder olika rättskällor som lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Kriterier för ocker är trångmål, oförstånd, lättsinne och beroendeställning.

Borgensinstitutet är ett mycket gammalt juridiskt idé. Rättsreglerna från 1734 är fortfarande tillämpliga. Dessa regler återfinns i HB 10 kap. 8-12§§. På grund av den åldersstigna lagstiftningen har rättspraxis en stor betydelse vid tillämpningen av borgen.

Generalklausulen ska vara tillämplig inom hela förmögenhetsrätten, vilket talar för att det således inte bör vara ett bekymmer att tillämpa den vid ett befogenhetsöverskridande i en- lighet med aktiebolagsrätten. Detta är dock inte solklart med tanke på att aktiebolagslagen föreskriver annat. Ett bolag kan t.ex. bli bundet av en rättshandling som företagits av bo- lagsföreträdare eller särskild firmatecknare där denne genom rättshandlingen överskrider sin befogenhet. Bolaget blir härvid bunden av rättshandlingen såvida bolaget självt inte kan påvisa att tredje man varit i ond tro.