The general contract law principle of loyalty between negotiators, in deliberation, leads to a duty of disclosure for negotiators. The extent of this duty of disclosure is influenced by many different factors; amongst others the type of agreement, the negotiators knowledge and opportunity of procuring knowledge. The general duty of disclosure is both a part of the contract law principle of loyalty between negotiators in negotiating a contract, and an indirectly statutory obligation, that, if neglected will lead to nullification of the agreement. The legislator has stated that the general contract law, Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (Avtalslagen), should be used to regulate negotiating of contracts, including the negotiation of contracts of employment. In arbetsdomstolens judging, additional factors have been weighed in, and the judgement is done also through the use of a concept taken from employment law, the concept of ?saklig grund för uppsägning?.

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstår när ett avtal skickas i via elektronisk post som blir oläsligt för mottagaren på grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande är inkompatibelt, när ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att Avtalslagen är skriven med pappersbaserade dokument som utgångspunkt och att det därför finns en möjlighet att de lösningar som gäller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte är lika lämpliga vad gäller elektroniska meddelanden. På ytan torde det inte vara några problem, eftersom både en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom området mestadels tyder på att de skillnader som kan uppstå inte gör en särskild lagstiftning nödvändig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebär framkommer det dock att det är ett fenomen som inte kan jämföras blint med liknande situationer där pappersbrev används.

Föreliggande uppsats syfte är att utreda huruvida Sverige är i behov av en moderniserad och mer internationellt anpassad avtalslag. För snart tjugo år sedan ratificerade Sverige den internationella köplagen United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG, med reservation för konventionens del II om ingående av avtal. Detta eftersom Sverige tillämpar löftesprincipen vid ingående av avtal och CISG utgör en kompromiss mellan löftes- och kontraktsprincipen. Sverige är tillsammans med de övriga nordiska länderna ensamt om att reservera sig mot denna del och har därför av andra staters näringsliv kommit att ses som provinsiellt samt bakåtsträvande. Den globala handeln blir allt viktigare för Sverige och det svenska näringslivet har till följd av detta ställt krav på landets ledande makthavare att dra tillbaka reservationen och att anta den avtalsrättsliga delen.

This thesis seeks to investigate how an agreed written form requirement is met in an electronic environment. Swedish Contract law is applied since Sweden lack specific regulation for electronically closed agreements. Since contractual freedom prevails in Swedish law, it is up to the parties themselves to decide if the formal requirements to be applied.In order to assess whether the written requirement is fulfilled in the electronic environment, a purpose-oriented analysis should be made. When the purpose of why a written form requirement applies has been clarified, the analysis continues to assess whether the objective can be achieved with the modern form of communication. The method is called functional equivalence and means that when an electronic media fulfill the same functions as the paper medium so will the electronic medium as a starting point to give the same legal effect as if it were the case of a written paper document.

In claims for unfair dismissal due to alleged redundancy, the burden of proof should be shared to enable an employee to have the cause of redundancy tried. In such a case, the employee should present evidence of an invalid cause ? such as personal reasons ? and the employer should account for the redundancy. With reference to their conflicting interests, the law favours the employer if the redundancy can be accounted for even if the employee maintains his or her position. This would have been reasonable practice if the employer?s evidence was subject to the same scrutiny as that of the employee but, as long as redundancy is considered a valid cause in itself, this is not the case.Redundancy does not come from nowhere, but it occurs when employers carry out their management decisions.

Det kan idag vid förvärv av aktiebolag uppkomma situationer där rekvisiten för både ogiltighet, enligt Avtalslagen, och hävning, enligt köplagen, är uppfyllda. Frågan blir då huruvida part har en möjlighet att välja vilket institut denne vill använda sig av för att försöka få rättelse för det fel denne anser är begånget. I stort handlar frågan om kampen mellan generell avtalsrätt och speciell avtalsrätt. Kan en sökande part välja mellan två olika ersättningsanspråk eller är ett val redan förutbestämt?Frågan kan tyckas vara av marginell vikt då de till synes kan ses som två väldigt lika institut.

The thesis hears content-error in relation to agreements closed by electronic means. The purpose of the thesis is to elucidate how the rules in 32 §(1) AvtL apply to agreements closed by such means and to evaluate its suitability. The elucidation is done on the basis of, the rules? adequacy in relation to their objectives in collaboration with a comparative view on a selection of international legal framework under private law, such as DCFR, UNCITRAL Model Law, UNIDROIT Principles and CISG.Since Sweden lack a specific regulation for electronically closed agreements, all modern closing methods will be evaluated from the dated outlook of the Swedish Contract Act. In relation to entirely automated processes which results in the closing of an agreement, particular difficulty arise in correlation with prerequisites, which requires a human stance.

Bakgrund och problem:Ett bokförlags primära tillgång är deras förlagsrättigheter som ger dem tillåtelse att ge ut litteräraverk med ensamrätt. För att kunna få ett rättvisande värde på förlaget måste denna tillgång tas med iberäkningen vid förvärv. Den information som finns tillgänglig för intressenter utanför företaget ärårsredovisningar. Vi har därför valt att ta reda på om förlagsrättigheterna finns representerade ibalansräkningen eller om detta är en av många immateriella tillgångar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att bistå med information till köpare av förlag och investerare om hurvärdet av förlagsrättigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.Avgränsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmänhet i Sverige. Dessa äronoterade aktiebolag och tillämpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och därför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.

Frågan om hur och när ett bindande avtal uppstår mellan två parter är en praktiskt viktig fråga i affärslivet. Den svenska Avtalslagen behandlar ingåendet av avtal enligt anbud-acceptmodellen men inte de många andra modeller som kan ge upphov till avtalsbundenhet. Dessa modeller har istället fått utvecklas och preciseras i rättspraxis och doktrin. Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar bindande avtal kommer till stånd i den svenska rätten och samtidigt översiktligt diskutera hur den framtida svenska avtalsrätten bör se ut.Uppsatsen behandlar den svenska avtalsrätten men analyserar även i stor utsträckning material från övriga nordiska länder. Detta eftersom lagstiftningen i dessa länder vad gäller allmän avtalsrätt uppvisar stora likheter.

Aktieägaravtal tecknas mellan aktieägare, i både små och stora aktiebolag, och ändamålet med avtalet är att reglera förhållandet mellan aktieägarna. Det kan ingås mellan ett fåtal eller samtliga aktieägare och även bolaget har möjlighet att vara part i avtalet. I avtalet kommer aktieägarna överens om bolagets verksamhet. Vanligt förekommande klausuler i aktieägaravtalet är bland annat röstbindningsklausuler, samtyckesklausuler och vinstfördelningsklausuler. Aktieägaravtalet ses som ett komplement till bolagsordningen, vilken är offentlig och ofta neutralt hållen.

The purpose of this study is to investigate, and if possible explain, how background, childhood, and education in a municipal or regional context can affect young peoples? life trajectories.The living conditions for the population in the coastal region Roslagen with its geographical and historical specificities has during centuries largely been characterized by practical crafts-manship. With a growing share of non-permanent residents in the region with demand for help and services, this culture has during the later years been able to prosper. The social reproduc-tion in the municipality also seems to be extensive. In addition to original background, appar-ently the municipality?s service-dominated trade and industry culture has also affected the choice of education and profession of the youth in Norrtälje.

Med franchising avses en form av samverkan mellan två näringsidkare, franchisegivaren och franchisetagaren, där franchisegivaren upplåter åt en eller flera franchisetagare rätten att mot ersättning sälja varor eller tjänster under ett visst namn eller ett visst kännetecken som tillhandahålls av franchisegivaren. Det har förekommit (främst i USA) flera fall där människor (franchisetagare) har förts bakom ljuset och förlorat hela sina besparingar i satsningar på egna franchiseföretag. Detta har uppmärksammats av myndigheterna i USA och det infördes då en speciell lagstiftning för att stärka franchisetagarens ställning. I Sverige finns i dagsläget ingen lagstiftning som behandlar franchising i sin helhet, utan endast en lag som behandlar franchisegivarens informationsskyldighet innan avtal ingås med en potentiell franchisetagare. Denna lag trädde i kraft 2006 och bygger på en av UNIDROIT upprättad modellag från 2002.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att utröna om det finns omständigheter som medför att säljare av fast egendom blir skyldig att upplysa köparen om fel i fastigheten. Min frågeställning är således om säljare av fastighet har någon upplysningsplikt. I uppsatsen har jag använt traditionell rättsdogmatisk metod. En fastighet kan vara behäftad med två huvudtyper av fel, konkreta fel och abstrakta fel. Ett konkret fel föreligger om fastigheten avviker från en mellan parterna avtalad standard. Om avtalet inte innehåller några uppgifter om fastighetens standard men avviker från vad köparen haft anledning att räkna med vid köpet föreligger ett abstrakt fel.

Denna uppsats grundar sig i den teoretiska konflikten mellan den i Sverige gällande löftesprincipen och kontraktsprincipen som är den gällande principen i den internationella köplagen, United Nation Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG. Uppsatsen tar avstamp i det faktum att de nordiska länderna har valt att inte ratificera den del i CISG som rör avtalsingående. Vi har utrett vilka praktiska konsekvenser dessa skillnader får och om det finns något behov för Sverige att ansluta sig till den del av CISG som behandlar avtalsingående. Uppsatsen består först av en litteraturbaserad del som redogör för de olika anbudsprinciperna, CISG och avslutningsvis innebörden av letter of intent och standardavtal i korthet. För att undersöka hur detta fungerar i praktiken har vi utöver studier av juridisk doktrin valt att intervjua anställda på Stora Enso.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.