Naturens mineralresurser är till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden är osäker och omdebatterad. Ingen vet säkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som går att utvinna eller hur länge resurserna kommer att räcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallådror i våra städer i form av elkablar, telekablar och fjärrvärmerör. Många av dem används givetvis, men många är också uttjänta och urkopplade, och därmed tillgängliga för återvinning.Syftet med denna studie är att klarlägga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallåtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjärrvärmenät i Sverige. För att uppnå detta tillfrågades Sveriges tio största ägare av underjordiska lokala elnät om bl.a.

Förändringar i europeisk lagstiftning har gett producenten ett ansvar för återvinning av använda förpackningar. Den nya lagstiftningen skall vara implementerad i de nationella lagarna senast den 30 juni 1996. Inga förpackningar får om fem år introduceras på marknaden om det inte finns ett uppbyggt återvinningssystem. Dessutom ställer lagstiftningen krav på att mängd förpackningsmaterial som används skall minimeras, så att inga förpackningar i framtiden hamnar i deponi.Ett sätt att uppfylla lagstiftningen är att ersätta engångsförpackningar med returförpackningar av olika slag. Denna uppsats är resultatet av ett uppdrag från Wascator, vars syfte var att undersöka om det är ekonomiskt möjligt och miljömässigt intressant att införa ett system där förpackningar går i retur vid distribution av kommersiella tvättmaskiner.

Titel: Samverkan mellan byggherre och byggentreprenör? hur ökad samverkan påverkar byggprocessenFörfattare: Hanna LjungqvistAnna WesslingHandledare: Civ.ing. Jerker Lessing, Industridoktorand Tyréns AB och avd. för Projekteringsmetodik LTH.Civ.ing. Christoffer Persson, Entreprenadingenjör Peab Sverige ABProblemformulering: Hur ter sig samverkan mellan en byggherre och byggentreprenör och hur kan ökad samverkan påverka byggprocessen? Hur arbetar Peab Sverige AB för att skapa ett förtroende och ett ökat mervärde idag och hur kan de förändra det arbetssättet på lång och kort sikt?Syfte: Syftet med rapporten är att genom studier och analyser kartlägga arbetssättet mellan en byggentreprenör och en byggherre i ett samverkansprojekt.

Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhållande till ursprunglig vision från initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka på och styra planprocessen samt länsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktär i Linköping, Västervik och Göteborg. Med en teoretisk utgångspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsätter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. På så vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstår, hur de kommit till uttryck och hur de påverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts. Sammantaget går det att dra slutsatsen att plankontroverser är svåra att undvika i sin helhet. Kontroversernas huvudfrågor har i de studerade fallen kantats av bland annat värderingar och viljeyttringar utifrån olika aktörers preferenser, intressen och bakomliggande motiv.

Tjänstesektorn utgör ungefär 80 % av Sveriges BNP, men har länge präglats av lägre produktivitet än tillverkningssektorn. Detta skulle kunna förändras genom konceptet lean som innebär effektivisering av flöden och syftar till att erbjuda kunden exakt vad den vill ha med hjälp av mindre insatser i form av personal, utrustning, tid, utrymme och aktiviteter. Nyttan med lean inom produktionssektorn är bevisad och effektiviteten förmodas öka två till tre gånger efter en implementering inom dessa företag. Konceptet hävdas även vara användbart inom tjänstesektorn och andra kontexter, men det råder fortfarande tvivel om effekten konceptet har på prestationer och lönsamhet i tjänsteorganisationer. Avsaknaden av sådana bevis har påverkat konceptets spridning utanför produktionsindustrin.

SammanfattningEU:s konkurrensrätt innehåller regler och praxis i syfte att skydda den effektiva konkurrensen. Förbudet mot konkurrensbegränsande Avtal och samarbeten, artikel 101.1 FEUF, är konkurrenslagstiftningens viktigaste bestämmelse. Regeln består av olika kriterier, varav Avtalskriteriet är ett. I Avtalskriteriets gränsland befinner sig det samordnade förfarandet. Detta beteende är otillåtet och därmed förbjudet.

Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund, NÄRF, är ett samarbete sedan 1997. Kommunerna som medverkar i detta är Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg, Förbundet har två heltidsstationer och sju deltidsstationer. NÄRF står för kommunal räddningstjänst samt förebyggande åtgärder inom kommungränserna. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera risker inom NÄRF:s område med avseende på framförallt räddningstjänstens resurser. Varje objektstyp bedöms genom en kvalitativ bedömning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Syftet med vår uppsats är att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehovet. LAS är tydlig med att tillsvidareanställningar är huvudregeln i ett anställningsförhållande och tidsbegränsade anställningar är undantaget. Enligt LAS går det att tidsbegränsa en anställning genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, när arbetstagaren fyllt 67 år samt vid provanställning. Vid allmän visstidsanställning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krävs det att anställningen är kopplad till en viss arbetstagares lediga anställning eller viss bestämd ledig befattning.

Myndigheter i Sverige gör idag inköp för 550-600 miljarder per år, när något av dessa Avtal sluts sker det genom en så kallad upphandling. Regelverket kring upphandlingar har till syfte att skapa en rättvis och fungerande marknad där alla anbudsgivare ska ha samma förutsättningar samt att myndighetens behov kan tillgodoses. Som resultat av detta är det av stor vikt att myndigheter har möjlighet att inom lagens ramar göra så effektiva upphandlingar som möjligt.Lagstiftningen rörande offentliga upphandlingar är baserad på EU rättsliga direktiv och har sin grund i ett antal principer som ska genomsyra hela förfarandet. Möjligheterna att anpassa förfarandet är således begränsade. I uppsatsen kommer lagstiftningen undersökas för att ge en tydlig förståelse för vilka problem och möjligheter som föreligger vid val av upphandlingsförfarande.När ett ramAvtal med flera leverantörer ska upphandlas finns två allmänt antagna upphandlingsförfaranden.

I Sverige finns det idag ungefär 700 000 enskilda avlopp. Näringsämnen som läcker från enskilda avlopp, bland annat på grund av otillräcklig rening, har stor inverkan på miljön i sjöar, vattendrag och kustnära områden där de bidrar till övergödning. Istället för att låta näringsämnena från de enskilda avloppen läcka ut i naturen och gå till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp näringen och återföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bättre vattenmiljö också minska behovet av den handelsgödsel som idag används inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lång tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att näringsämnen läcker ut i vattendragen.

SammanfattningTidsbegränsade anställningar är ingen ny förekomst, utan behovet fanns även innan 1974-års LAS trädde i kraft. Däremot aktualiserades problematiken på allvar då en restriktiv bestämmelse gällande tidsbegränsade anställningar fördes in i lagen. Dagens reglering återfinns i 1982 års anställningsskyddslag. Problematiken rör dock än idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexi¬bilitet respektive trygghet. Det är viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tids¬begränsade anställningar.

Denna uppsats avsåg, som en påbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rättslig belysning?, utreda frågan hur långt semidisposiviteten i LAS sträcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivAvtal kan Avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begränsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gällande reglerna om turordning samt företrädesrätt till återanställning. Rättsläget verkar när samtliga rättskällor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevärd semidisposivitet i lagen om anställningsskydd så länge avsteg från LAS sker med kollektivAvtal på centralnivå.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Balans mellan arbete och privatliv är en viktig och aktuell fråga både idag och i framtiden. I organisationerna ses balans mest som en hälsofråga och någonting som framförallt är aktuellt för chefer med barn eller sjuka föräldrar. Dock menar tidigare forskning att frågan numera även är aktuell för ungdomar som beaktar balansfrämjande insatser vid val av arbetsplats. Det handlar mer om att arbeta för att kunna leva än att leva för att kunna arbeta.Studiens syfte är att skapa en övergripande bild av HR-chefers arbete med balans mellan arbe-te och privatliv. Vidare vill vi skapa en förståelse för vilka insatser HR utför i dagsläget och vilka insatser de vill utföra i framtiden för att linjechefer ska kunna skapa balans.