Vid prissättning av ett hus ingår produktionskostnaden och den utgör en stor andel av det totala priset. I produktionskostnaden ingår material, avskrivning samt löner. Kostnaden för löner är den mest svårbedömda eftersom husens storlek och arkitektur aldrig är lika. Ansvarige för offert och Avtal använder sig idag av olika tillverkningsfaktorer vid beräkning och framtagning av offerter. Dessa är baserade på många års erfarenhet, där enheten antingen är timme/m2 eller timme/st beroende på vilken faktor som avses.

Exir (Wuxi) Technology Co. Ltd. har ett Avtal med ett svenskt industriföretag, Kunden,omfattande tillverkning och leverans av industridammsugare för den globala marknaden.Många av de dammsugare som levereras till Kunden är utrustade med ett patenteratsäcksystem, en dammsugarpåse. Detta är huvudprodukten hos ett svenskt tillverkandeföretag, Leverantören. Inom en snar framtid kommer detta att vara den enda del av helaprodukten som Exir inte är leverantör av, en situation som de vill ändra på.

Den nya försäkringsAvtalslagen (NFAL) träder i kraft den 1 januari 2006. Ett av dess syften är att stärka konsumentskyddet. För att uppfylla det syftet har lagstiftaren bland annat valt att införa en kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt innebär ett tvång för försäkringsbolagen att ingå Avtal med den som önskar en försäkring. Ett försäkringsbolag skall sålunda inte kunna neka en ansökan om försäkring om det inte föreligger ?särskilda skäl?.

Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger på kvalitén, som är en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. Frågan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters är organisationer som är specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara på frågor eller bidra med övrig information och hjälp som konsumenten är i behov av.Teorier som ligger till grund för vår uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen står idag och utifrån det identifierat vårt valda forskningsområde, där vi ämnar besvara frågan gällande vilka olika kvalitetskrav som kunden ställer och hur dessa säkerställs hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill säga leverantören av tjänsten.

Sedan outsourcing blev vanligare på den svenska marknaden har det även blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i konkurrens. I ett mycket tidigt skede uppmärksammandes en problematik med samarbetet mellan beställare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrävande. För att bland annat minska administrationen upprättades en självriskmodell som många beställare idag tillämpar i kontrakten, vilken innebär att driftentreprenören ersätter felavhjälpande underhållsåtgärdskostnader upp till ett visst gränsbelopp. Syftet med fallstudien är att undersöka modellens uppbyggnad och tillämpning samtatt analysera vad beställare och entreprenör anser om självriskmodellen.Studien bygger främst på primär insamlad data genom ett antal intervjuer med främst en beställare, Locum samt en sekundär datainsamling i form av en enkätundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen.För att bibehålla det offentliga fastighetsbeståndet och för att se till brukarens bästa måste en förståelse finnas mellan beställare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprätthålla kvalité och service i en funktionsupphandling är att använda självriskmodellen. För beställaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnås och för att minska fakturahanteringen.

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar är ett ämne som är intressant både ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels på grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan läggas de problem och svårigheter som existerar vid inköp av komplexa tjänster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att säkerställa en god tjänstekvalitet, vid inköp av komplexa tjänster, med perspektiv på fri konkurrens och nära relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vår uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nå sitt mål som vi definierar som god tjänstekvalitet.

I ett kunskapsföretag besitter anställda kunskap om företagets hemligheter genom sin anställning. Denna kunskap utgör en väsentlig tillgång i företaget och stärker företagets konkurrensförmåga på marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter.Problematiken uppstår när anställda lämnar sin anställning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den där. När anställda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare får den arbetsrättsliga lojalitetsplikten väsentlig betydelse. Utgångspunkten är att anställda inte är bundna av lojalitetsplikten när anställningen upphör, vilket innebär att anställda är fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvärvats under anställningen. Detta innebär att anställda inte kan ställas till ansvar efter anställningens upphörande, förutom i vissa fall då det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ?synnerliga skäl?.

Idag är information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. På grund av den stora mängden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svårare resurs att skydda. Informationsläckage av hemligstämplad information blir därmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.Informationsläckage kan hanteras samt påverka organisationer på olika sätt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns någon skillnad på hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt privata sektorn hantera samt påverkas av informationsläckage. Undersökningen inkluderar även vad enskilda individer, som på något sätt är kopplade till informationssäkerheten, inom organisationerna anser är anledningen till att någon väljer att bryta mot informationssäkerheten och läcka information.  En kvalitativ studie har gjorts på sex olika organisationer i Ljungby kommun där vi alltså intervjuat 11 personer med någon anknytning till informationssäkerhet med inriktning mot sekretessAvtal.Enligt resultatet framgår det att samtliga informanter är medvetna om problemet informationsläckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar på skulle påverkas vid ett informationsläckage samt hur detta skulle hanteras.

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid ärstörre än de befintliga medlen. Därför måste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i två grupper ? riksväg , länsväg och kommunväg.

Det är idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnå effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som väntas medföra en kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker är kvalitetsförbättring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns många strategiska mål som skall uppfyllas och dessa bygger på ett partnerskap där många inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan beställare och utvecklare och att ett dåligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

För att attrahera kompetent personal till högskatteländer finns behov att kunna tillförsäkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har därför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar då den inkomstskatt som belöper på arbetstagarens ersättning. Redan 1977 fastslog Regeringsrätten att nettolön måste räknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intäkt. Hur själva beräkningen ska ske har varit föremål för meningsskiljaktigheter med avseende på huruvida skattemässiga avdrag ska tas med i beräkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen fastställts.

Bakgrund och problem:Ett bokförlags primära tillgång är deras förlagsrättigheter som ger dem tillåtelse att ge ut litteräraverk med ensamrätt. För att kunna få ett rättvisande värde på förlaget måste denna tillgång tas med iberäkningen vid förvärv. Den information som finns tillgänglig för intressenter utanför företaget ärårsredovisningar. Vi har därför valt att ta reda på om förlagsrättigheterna finns representerade ibalansräkningen eller om detta är en av många immateriella tillgångar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att bistå med information till köpare av förlag och investerare om hurvärdet av förlagsrättigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.Avgränsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmänhet i Sverige. Dessa äronoterade aktiebolag och tillämpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och därför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.

Cross-selling är en strategi som de senaste åren har fått stort fokus inom finansbranschen. Strategin går ut på att öka försäljning till existerande kunder genom att introducera dem till produkter eller tjänster som andra avdelningar inom företaget erbjuder, oavsett den egna specialistrollen. Nyttan med cross-selling är obestridd, men i praktiken har det visat sig svårt att tillämpa cross-selling. De hinder som föreligger kan i förlängningen härledas till ett problem att få de anställda motiverade att verkställa strategin. Motivationen hos de anställda kan påverkas genom styrning från företagsledningen.

I början på 1990-talet växte det fram nya synsätt på hur sjukvården och annan offentlig verksamhet skulle styras för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. 1992 infördes Stockholmsmodellen i Stockholms Läns Landsting där det viktigaste inslaget var att skilja på beställare och utförare. Beställarnas uppgift är att formulera målen för verksamheten och utförarnas är att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål och för att detta ska fungera behövs en effektiv beställarstyrning. En förutsättning för detta är att de aktörer som är inblandade uppfattar styrningen som legitim, då arbetar utförarna i enlighet med de mål som beställaren satt upp. Styrningen som bedrivs är Avtalsstyrning där Avtal skrivs mellan de bådaparterna om vad som ska utföras och vad det ska kosta.

Det pågår många diskussioner kring mat i dagens samhälle. Temat för det här examensarbetet är svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartläggning av åtta kommuner i Mälardalen. Kartläggningen handlar om hur det ser ut i dagsläget angående inköpta volymer och belopp när det gäller olika produkter. Kartläggningen omfattar också information om produkterna är svenska/regionala samt hur nuvarande Avtal med leverantörer ser ut när det gäller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.